Lillemor Östlin, “Hinsehäxan”; skvaller, personlighetsprofil, trovärdighet?

Fast om dom växt upp i "vanliga arbetarfamiljer" så innebär det väl att dom arbetat åtminstone?

Problemet var som sagt att man inte fick bidrag på den tiden för arbetslöshet. Jag bläddrar lite i Hinsehäxan och det är i kapitel 13 hon börjar gå på gatan; indikerat är att redan då så har karln börjat hamna snett med alkoholen och hon går på preludin. Det finns nog en anledning till varför de inte fick ett vanligt kneg, även om hon inte skriver det rakt ut.

Hon hade ju jobb som telefonist på Televerket, men sumpade det. Nu är det som sagt några år sedan jag läste boken, men var det inte så att hon festade hela nätterna, tog taxi till jobbet direkt från krogen, och kom dit helt uttröttad..?

Det är lite rörigt upplagt, men min uppfattning är att hon började gå på gatan i slutet av 50-talet, blev beroende av preludin och fick därefter jobb på Televerket men fortsatte att gå på gatan för att delvis finansiera sitt beroende. Det är rätt mycket tidshopp fram och tillbaka i boken.

Alla andra klarade sig inte. Barnen blev placerade på grund av familjens fattigdom. Anhöriga och vänner hjälpte den arbetslösa familjen. Det fanns frivilliga sjukkassor som de som tänkt före var medlemmar i. Kyrkan och diakonin skänkte pengar. Ibland skänkte sociala pengar till arbetslösa men det var frivilligt beroende på kommun och personal.
Sverige hade inte samma skyddsnät då som vi har nu.

Ja, det ska noteras att hon gick till kyrkan som erbjöd henne välling till barnen.

Ja, men är man så fattig så köper man väl i första hand välling till barnen för de små slantar man har - och inte knark till sig själv..? Nä, det här köper jag inte...

Missförstå mig inte - hon förskönar nog sanningen rätt rejält i vissa delar och skapar nog betydligt mer drama kring vissa saker. Detta är trots allt en tid som hennes barn inte kommer ihåg och alla andra är mer eller mindre döda, så det finns ingen anledning att tro att hon inte skulle obekymrat göra det.

Men visst, en stor del till varför hon började prostituera sig hade nog mer med att göra med att hon var redan beroende av centralstimulerande och behövde pengar till sin livsstil.

(Hon tackade nej till vällingen kyrkan erbjöd f.ö. - hon behövde pengar och därefter började hon gå på gatan enligt boken)

Hon köpte inte knark. Mängder med kvinnor fick medicin utskrivet av läkare för att orka med vardagen eller för att banta. Den medicinen innehöll amfetamin eller alkohol. Så skapades en hel del missbrukande kvinnor av människor som aldrig skulle ha gått ut och köpt knark. Det var helt vanliga människor som tog den medicin som läkaren gett dem. Kvinnors hälsa var speglad av samhällets syn på kvinnor.

Mmhmm, njae? Det är förvisso sant att amfetamin skrevs ut som bantningspiller, däremot så skriver hon att hon även såldes det på gatan. Så det var lite värre än medicinmissbrukande i hennes fall.

(Sedan så skrevs inte centralstimulerande exklusivt ut till kvinnor som bantningsmedel)

Det är klart att missbruk blir värre med tiden. Men många missbrukare startade sin bana av en slump med hjälp av läkare på den tiden. Hinsehäxan var bara en i raden.
Idag skrivs inte beroende framkallande medel ut på samma sätt plus att patienter blir informerade innan de börjar äta sina mediciner.
Man börjar inte sitt missbruk med hjälp av samhället på samma sätt idag.

Visst är det så. Men det förhindrar inte att Lillemor Östlin slätar över det hela och försöker få det som att allt berodde på att hon inte fick pengar från socialen (som inte gav arbetslösa pengar på den tiden) - hon var nog redan beroende. Det hela blir lite förvirrande i boken när man bara bläddrar som jag just nu gör då hon gör tidshopp.

Jag klandrar henne för övrigt inte för överslätningar - detta är en bok som trots allt hennes barn och barnbarn OCH barnbarnsbarn läst, så lite friheter får väl tanten ta.

Jag tror att hon själv upplevde sin situation sådan att hon valde den enda utvägen. Hon var trots allt en bortgift tonåring med två barn och en alkoholist till make.
Idag hade hon hamnat på ungdomshem för unga mödrar tills hon fyllt minst 18 år. Då förväntades hon försörja sig och barnen samt ta hand om en alkoholist.