Vad fan har hänt med det svenska språket?

Idag kom en person och frågade mig om jag kunde hjälpa denne med att sätta över en text?
Jag förstod självklart inte vad han menade, men sedan sa han: kan du sätta över texten ifrån engelska till svenska, alltså om jag kunde översätta texten.

Några veckor sedan frågade någon mig om jag kunda repa upp det jag sagt, "vad fan menar han" tänkte jag och sedan gick det upp för mig, han ville att jag skulle upprepa det jag hade sagt.

Samma vecka fast i en annan diskussion så höll jag på att prata och en tjej avbröt mig och när hon insåg det sa hon: Förlåt för att jag bröt av dig, då påpekade jag på att jag fortfarande var hel men hon förstod inte vad jag menade, hon förstod inte ens felet hon hade gjort!

Har någon annan också märkt av dessa störande och något skrattretande felsägningar?

Aldrig vart med om. Låter skumt

Asså om personen är en invandrare så är det ju inte så självklart att h*n förstår att h*n gjort fel

Annars är det ju bara konstigt

Aldrig hört! Det låter ju hemskt kul, nästan så att jag önskar att någon säger det åt mig!

Kan det vara anglicismer som spökar?

Could you late that trans? Will you peat that re?

Jag tror att det beror på allt detta förbannade särskrivande. Folk tror helt enkelt att det är två ord över och sätta respektive upp och repa. Detta medför att man inte fattar att det blir fel.

Vad var det för ålder på personerna ifråga? Låter befängt att en vuxen människa skulle säga nåt sånt. Inte omöjligt dock.

Tveksamt. Jag kommer ihåg att jag och en kompis, för sådär tjugo år sedan, gjorde det på kul. Det var en del "repa upp", "söka under", "föra för" osv.

Det är väl en gammal tendens. Förr var det vanligare att säga igenkänna i stället för känna igen.

Ja, jag säger som TS, vad fan har hänt med det svenska språket? Tre jävla felsägningar inom loppet av bara några veckor!

Mitt svar är: Inget speciellt har hänt. Det var felsägningar eller skämt. Bara att acceptera att världen inte är perfekt. Bit ihop och gå vidare.

På en annan tråd frågades i går varför folk är mindre intresserade av grammatik än av matematik. I ett inlägg hävdade jag då att matematik är viktigare för medborgaren än vad grammatik i smal mening är.

Då var det tur att frågan om partikelsammansatta verb inte är en grammatisk fråga utan snarare en pragmatisk och semantisk fråga. Många av våra partikelverb har tyskt ursprung och någon gång hör jag en svensktalande som är född i Tyskland använda partikelverb fel i förhållande till gängse svenska.¹ Det torde bero på att fast och lös sammansättning betydligt oftare är utbytbara i tyskan,¹ medan motsvarande två sammansättningar har divergerat betydelsemässigt i svenskan. Å andra sidan har vi partikelverb i svenskan där fast och lös sammansättning är utbytbara. SAS (Svenska Akademiens språklära) har följande exempel:

– Vi ska frosta av kylen.
– Vi ska avfrosta kylen.

Det vanliga mönstret är att fast sammansatt partikelverb har en abstrakt (metaforisk, överförd) betydelse medan den lösa sammansättningen används i konkret (egentlig) betydelse.

– Hon avbröt hans långa utläggning. (... genom att säga: Tack, vi förstår!)
– Han bröt av en gren. (... det knakade när grenen bröts, konkret.)

Partikelverb hör nog till svenskans svåraste moment, eftersom man måste skaffa sig en språkkänsla i varje enskilt fall. Situationen kompliceras kraftigt av konstruktionsväxling vid perfekt particip.

– En bil körde på honom.
– * En bil påkörde honom. (... säger knappast en modersmålstalare)
– Han blev påkörd av en bil. (... fast sammansättning i adjektivisk roll)
– * Han blev körd på av en bil. (... säger knappast en modersmålstalare)

Beträffande »upprepa« kontra »repa upp« så har betydelserna divergerat kraftigt. Jag har hört en stickande kvinna beklaga att hon måste repa upp de senaste varven på strumpan och därmed upprepa stickningen. Det hade blivit någon miss med aviga och räta.

– Jag repade upp min dunjacka på en vass gren.
– Det misstaget upprepar du nog inte.

Grönköpings Veckoblad använder ibland lös sammansättning av partikelverb för att nå en komisk effekt.

----
¹ Exempel:
Für den Transport schnallen wir die Möbel besser an. (spänner vi fast möblerna bättre)
Vor dem Losfahren muss man sich anschnallen. (jfr fastspänna sig – låter halvtyskt)