Pfuff, pfuff! Blåser åter liv i en längesedan förgäten tråd. Anledningen är att två trevliga studerande vid Högskolan i Borås har svängt ihop en riktig magisteruppsats om Sjöwall-Wahlöös dekalogi, och till på köpet publicerat den på nätet. Titeln är Roman om ett samhälle - Samhällsskildringen i Sjöwall/Wahlöös Roman om ett brott i förhållande till vänsterdiskursen i Sverige 1965-1975. Trots att titeln kanske får det att rycka i mungiporna, så är uppsatsen synnerligen läsvärd för alla Beck-fantaster!
Med tanke på att Sjöwall-Wahlöö hör till Sveriges internationellt sett största författare finns det faktiskt skamligt lite information på nätet om dom. Det är ofta jag ställt mig frågor i stil med: [i]När ska nån sätta upp en officiell, eller i varje fall heltäckande sida om Sjöwall-Wahlöö? Med all tänkbar info om deras böcker, med analyser av litteraturvetare, samhällsvetare och kriminologer, med gamla recensioner ...
Sätta upp en nätsajt om Sjöwall-Wahlöö? Bah! Varför inte skriva en hederlig gammaldags bok?
Jag hade ingen aaaaning om att Fredrik Lindström höll på med ett sånt här opus! Har den redan kommit ut? Är det nån som har läst den?
Det stora brottet : Sjöwall-Wahlöös romansvit om Martin Beck. 10 år som förändrade Sverige.
Av: Lindström, Fredrik
Utgivningsdatum: 2007-12
Mellan 1965 och 1975 gav paret Maj Sjöwall och Per Wahlöö ut tio stycken kriminalromaner som sedan blivit klassiska. Böckerna om Martin Beck, Gunvald Larsson och de andra har rönt stora internationella framgångar, prisbelönats och översatts till över trettio språk. Just detta decennium pekas ut som ett av de mest omvälvande i vår historia - från miljonprogrammet till hemmafruarnas försvinnande, från p-piller till du-reform. Det här var åren då dagens Sverige blev till. Vi får resa med Martin Beck genom Sveriges omvandling och följa hans förvandling från en korrekt kommissarie i hatt och rock till en ledigt klädd, politiskt medveten tvivlare tio år senare. Fredrik Lindström, författare, humorist och språkvetare, beskriver i ett underhållande och detaljspäckat verk historien om böckerna: hur kom de till, varifrån hämtades stoffet, vilka var förebilderna? Han analyserar brotten, de litterära karaktärerna och stilen, polisskildringen och de politiska budskapen. Men allra mest visar han kanske på den enorma förändring och modernisering som det svenska samhället genomgick. Det stora brottet ger oss alla infallsvinklar på böckerna: som kriminallitteratur, som samhällskritik och inte minst som tidsdokument.
Okej, jag kunde bara inte låta bli att fylla titeln med B-iga allterationer men jag tror de flesta ändå förstod min frågeställning?? Vad tycker ni egentligen om Wahlös och Sjöwalls Beck-böcker?? Är de bättre eller sämre än filmerna?? Stör mängden vänsterkonservativa värderingar i bokserien er??
Själv så har jag inte läst alla böcker men åtminstone hälften och antagligen fler... Jag tycker författarna gott kunde ha varit lite mindre politiska men överlag tycker jag ändå det är bra böcker... Okej, inga mästerverk men vi får ju komma ihåg att den svenska bokindustrin inte spottade ur sig kriminalromaner i samma takt på den tiden och att böckerna såldes bör ses som rätt fräscha... Och samtidigt som jag inte gillar att författarna är så indiskreta med sina värderingar så kan det allt som oftast vara positivt att de är så personligt skrivna - filmerna, speciellt den stora serien med Peter Haber, känns mer proffessionellt underhållande och därför tycker jag det är svårt att jämföra...
Men en sak är ju i alla fall säker - både böckerna och filmerna känns originella på det sättet att de fått så otroligt många härmapor... Tillsammans med drama känns det ju nästan som deckare/krim är så gott som allena rådande inom den svenskspråkiga litteraturen medan Beck och hans kopior tycks dominera svensk actionfilm totalt (och bortsett från denna kriminalaction så finns det väl egentligen bara två nämnvärda filmgenrer i Sverige: drama och komedi)!
En liten bokserie med stundom finurliga och stundom tjatiga berättelser om några poliser har alltså haft en enorm inverkan på både film och litteratur i Sverige - inflytandet som Per och Maj har på svensk underhållning är verkligen imponerande!
Eftersom författarna främst avsåg att skildra sin syn av Sverige, och i andra hand skriva kriminallitteratur, så är det väl snarast ovanligt lite åsikter i böckerna. Och att ens jämföra dem med de senare B-filmatiseringarna är ju bara meningslöst. Beck-filmerna är ju bara underhållningssmörja, och riktigt dålig sådan.
I den här tråden finns en del resonemang och framför allt länkar: Sjövall-Wahlöö. Kom Fredrik Lindströms bok om sviten, Det stora brottet, någonsin ut, vet någon?
__________________
Senast redigerad av Pojken med guldbyxorna 2009-10-19 kl. 15:09.
Generellt sätt så blir böckerna mer och mer politiska och kvalitén sjunker en hel del på slutet. Inte för att det är ett linjärt samband mellan de två sakerna, men i åtminstone den sista, Terroristerna, blir politiken huvudsaken på ett för romanen förödande sätt. Men jag har för mig att Pär Wahlöö inte medverkade så mycket i den.
Man skall vara medveten om att vänsteridealen i romanerna trots allt skiljer sig från dagens vänsterideal en hel del och faktiskt i många fall delas av människor som ser sig som höger idag. Hur som helst stör de nog inte en genomsnittsläsare, förutom i den sista då kanske.
De två bästa, Den vedervärdige mannen från Säffle och Den skrattande polisen är två oerhört bra kriminalromaner, ur alla aspekter.
Sedan så är det också intressant att notera att redan när dessa böcker skrevs, under sextio- och tidiga sjuttiotalet, så talas det om moraliskt förfall, misslyckad välfärd, och allt brutalare våld i samhället.
Önsketänkande från författarnas sida. Man måste bygga upp en hotbild för att ha något att angripa. Dessa böcker har sin styrka på annat håll, t.ex. det individualpsykologiska antydandet. När de släpper loss och blir övertydliga (ex. Terroristerna) krackelerar verket. Att Gunvald Larsson är en så fascinerande karaktär beror på de motsägelsefulla dragen i hans person (överklass och vänstervriden, våldsam men oförmögen att använda skjutvapnet när det gäller (Den v.v. m. fr.Säffle)), och att han används mycket sparsamt. Vi får aldrig riktigt lära känna honom. Vår nyfikenhet förblir stor.
Och starka historier har de gott om: jakten på mannen på balkongen, jakten på mannen på taket, på bussmördaren.
Generellt sätt så blir böckerna mer och mer politiska och kvalitén sjunker en hel del på slutet. Inte för att det är ett linjärt samband mellan de två sakerna, men i åtminstone den sista, Terroristerna, blir politiken huvudsaken på ett för romanen förödande sätt. Men jag har för mig att Pär Wahlöö inte medverkade så mycket i den.
Man skall vara medveten om att vänsteridealen i romanerna trots allt skiljer sig från dagens vänsterideal en hel del och faktiskt i många fall delas av människor som ser sig som höger idag. Hur som helst stör de nog inte en genomsnittsläsare, förutom i den sista då kanske.
De två bästa, Den vedervärdige mannen från Säffle och Den skrattande polisen är två oerhört bra kriminalromaner, ur alla aspekter.
Vad tycker du om Det slutna rummet då?? Själv gillar jag upplösningen i den boken!
De stora bankrånarna kommer undan, en annan bankrånare utan relation till dessa kommer också undan och hon gjorde sig även skyldig till ett mord som hennes icke-inblandade ex blev dömd för och denne man kommer istället undan med ett annat mord som han verkligen är skyldig till!
Tycker också om kommentaren av bokens allvetande berättare som säger något i stil med "Fiendens förluster var naturligtvis ringa med tanke på att de inte närvarade då slaget utkämpades." efter att Gunvald tacklat ner en dörr och fortsatt genom rummet och ut genom fönstret av bara farten - trots att skurkarna redan hade lämnat hotellrummet polisen stormade!
Den skrattande polisen har jag nog inte läst och Den vädervärdige mannen från Säffle har jag läst men minns väldigt lite av, så den kanske jag själv inte tyckte var så speciell...
EDIT: Angående annorlunda vänsterideal så skrev jag ju inte vänster utan vänsterkonservativ, en rolig grej är att en invandrare från Österrike berättar att han skulle vilja ha en tjej men att alla svenska tjejer är horor... Beck frågar honom varför han bara umgås med prostituerade eller något sånt och han förklarar då att han inte menar prostituerade utan "gratishoror"... Vill minnas att Beck helt enkelt tyckte att mannen hade en bra poäng där...
__________________
Senast redigerad av Nemesis1 2009-10-21 kl. 00:57.
Norstedts förlag hävdar att Fredrik Lindströms bok "Det stora brottet" är
"är skjuten på framtiden. Har inget datum eller år att ge dig".
Vilket naturligtvis är en lögn, när de uppenbarligen producerat boken, gett den ISBN nummer, omslag, baksidestext och angett antal sidor. Har den väl kommit så långt så måste det vara något allvarligt fel eller kontrovers som stoppat den!