Nyckeltal utifrån olika vinstbegrepp

Här är en fortsättning av en diskussion mellan mig och ksv som vi hade i en tråd angående kappahl.Vi bryter ut den eftersom den är OT i Kappahl tråden.

Det vi fortsättningsvis kan diskutera i denn tråd är olika Nyckeltal utifrån olika vinstbegrepp,hur man ska tolka de olika nyckeltalen.Helt enkelt tolkning och förståelse av en årsredovisning,ResultatRäkning(RR) och BalansRäkning(BR).

Vi har en diskussion om begreppet EBIT/EV.Där KSV hänvisar till en bok av Joel Greenblatt
http://books.google.se/books?id=M5HxYZaNQEQC&lpg=PA169&ots=Ql-kbgOoYS&dq=greenblatt%20earnings%20%22yield%20was% 20measured%20by%20calculating%22&hl=sv&pg=PA171#v= onepage&q&f=false

Det började med att jag reagerade över att KsV räknade pris+räntebärande nettoskuld/vinst.

Jag tyckte att man inte kunde räkna pris +skuld .KSV hänvisade till Greenblatt.

Då jag läser Greenblatt så tolkar jag det att denna sida http://imageshack.us/photo/my-images/694/greenblattpage1.png/ som ksv hänvisade till talar om att ,om att räkna och jämföra ett annat begrepp EBIT/pris+räntebärande skuld ,alltså EBIT=rörelseresultat i täljaren inte i nämnaren som han gör i sitt inlägg.

Jag är fortfarande osäker på ifall KSV räknar P/E där pris+skuld finns i täljaren och jämför bolag på detta vis eller använder begreppet som Greenblatt egentligen hänvisar till nämligen att det handlar om E/P (EBIT/EV) egentligen där EBIT =Rörelseresultat i RR och P+räntebärande nettoskuld?

Ett avstamp KSV

För att förtydliga, är det alltså en fortsättning på en diskussion vi påbörjade här.

Att jag hänvisade till Greenblatt var för att jag tyckte han hade ett bra pedagogiskt exempel där.

Att han använder EBIT/EV istället för det vanligare EV/EBIT beror att han använder den i en sorts formel för att rangordna bolag efter historiska nyckeltal. Det är lite av ett sidospår till den inledande diskussionen men hans Magic Formula är i sig intressant, så jag återkommer gärna om den i en senare post.

P/E och E/P beskriver samma sak. Inverterar man P/E blir det då förstås istället bra med ett högt värde.

Men låt oss hålla oss till den vanligare varianten där man sätter priset i täljaren och vinsten i nämnaren.


Det finns fog att ifrågasätta om nyckeltalsvärdering är meningsfull överhuvudtaget, men det finns trots allt ett visst vetenskapligt stöd för detta.

För egen del använder jag nyckeltal vid grov jämförande värdering mellan bolag i samma bransch. Vilka nyckeltal jag använder, beror förstås på vilken bransch det handlar om.

Ja P/E -tal tycker jag är bra att använda i en första sållning ,viktigt att tänka på att tidningarna vi läser använder det senaste årsbokslutet och vinst efter skatt.Ska man investera på allvar och räkna så måste man ju kolla flera år bakåt i tiden och se vad företaget har presterat.Sedan se framåt ifall de har en produkt som har framtiden för sig+konkurrentsituationen,men egentligen framförallt hur finansmarknaden komer att ta till sig företaget.

Som Greenblatt skriver så tittar han på vinst före skatt och andra poster,på svenska så tittar han i RR före skatt och före jämförelsestörande poster för att på så sätt jämföra företag som är utsatta för olika skattesatser och ägande andelar i företag där de får inkomster via utdelningar.Han är på rätt väg i detta tänk,men som vanlig aktiesparare utan kraft att kunna styra bolagen så gäller det idag att egentligen gissa hur analytikerna kommer att värdera bolagen.

Det är farligt att blanda in aktiens pris och poster ur RR.Vinsten däremot kan an använda och blanda in olika poster ur RR.Då hamnar man rätt anser jag.

Det finns bolag med bra track record ,men de är för små för fondbolagen att satsa i,därför är finansmarknaden så konstig,du kan hitta bolag med bra nyckeltal men det händer inget med aktiekursen..Ett stort bolag där aktörerna kan kasta in pengar kan rusa bara pga penningtrycket mot dem.

Ibland så tycker jag att finansmarknaden använder formler för att ge täckning åt kursen.

Den fomel som jag i förra tråden pratade om heter Gordeons formel,den var ursprungligen tänkt för obligationer.Den skribent som hänvisade till den var Anders Haskel.Jag googlade formeln och ser att den nu 10år senare har utvecklas till att på svenska användeas som den vedertagna matematiska nuvärdesmetoden.

När AH skrev om den runt år2000 så såg formeln ut enl.följande P(aktiens pris)=U(utdelning)/k(avkastningskrav)-g(utdelningens tillväxttakt).

Denna formel användes således på finansmarknaden.Då jag räknade på den så såg jag att den mer avändes till att ge alibi åt dåtidens skyhöga värderingar.

Jag vill säga,ska du inte köpa ett bolag utan bara titta på vad de presterar så anser jag att man ska kolla på vinsten efter skatt.Inte lägga in andra värden.Men man ska kolla vart vinstpenningen kommer ifrån!Är det den vanliga averksamheten eller är det utförsäljnningar av tillgångar?

Ibland så, ibland är det de rullande senaste 12 månaderna, ibland baserat på en prognos för innevarande år, andra gånger prognosen för nästkommande år. Börsveckan kör med ytterligare en variant där de baserar p/e-talet på en uppskattat vinst flera år fram i tiden.
Man måste alltså vara väldigt försiktigt med att rakt av använda nyckeltal från tidningar.

Ja och det gör att nyckeltal ändå bara bör utgöra en liten del av beslutsunderlaget.

Där håller jag inte med alls.
Eftersom analytikerna ofta har väldigt fel och dessutom för det mesta skiljer sig från vad marknaden i övrigt förväntar sig, anser jag att en sådan övning är meningslös.
Jag föredrar att lita på mina egna bedömningar helt och hållet. Först då kan jag få ett långsiktigt övertag.

Ofta är det dessutom så att institutionella placerare har begränsningar som gör att de inte ens får investera i mindre bolag.

Att sådana bolag är billiga i brist på konkurrens från de stora investerardrakarna är ju utmärkt!
Kan man bara leva med att de kan förbli billiga en tid, blir belöningen desto större så småningom.
För på sikt är korrelationen mellan företagets och kursens utveckling nära nog 100 %.

Den kände jag inte till.
Att använda en formel eller nyckeltal utan att fullt ut förstå varför är nog både dumt och farligt.

Den mest korrekta värderingsmodellen torde vara diskonterad kassaflödesanalys, som väl är att betrakta som teoretiskt oantastbar.
Tyvärr är alla sådana värderingsmodeller extremt känsliga för vilka antaganden man gör, både vad gäller framtida vinster, tillväxt och diskonteringsränta.

Hej KsV,du har bra utvecklande kommentarer till det jag skrev.Tycker att jag vill återknyta till ditt ursprungstänk där du hänvisar till Greenblatt.

Vi läser honom olika märker jag,jag tolkar hans formel som du använde,till att han mer vill kunna visa olika företag styrka oavsett skattehemvist.Visst kan man göra det ,om man investerar över hela världen,men jag anser iaf att man inte kan räkna bort skatten på det viset han gör om man inte enbart vill jämföra företag ur akademisk synvinkel med vinstbegrepp högre upp i RR.

Till syvende och sist så kommer ju de lån som företagen tagit förr eller senare påverka detta,därför anser jag att det är vanskligt att återföra dem i beräkningarna.Jag anser att vinsten efter skatt men före utdelning är det viktigaste att hålla koll på.Om man jämför företag i olika länder så har vi ju också valutaeffekter att ta hänsyn till vilket ställer till det för svenska investerare.

Kommentera gärna själv hur du tänker P/E talet utifrån att lägga in skuld som positiv faktor i formeln pris+skuld/vinst om man ska lägga tillbaka företagets skuld så tycker jag man åtminstonde ska hålla RR för sig och marknadens prissättning för sig,men minska vinsten med skulden med payoff 20-30år enligt Pris/vinst-(skuld/30)

Såg ett stavfel om Gordons formel.(kom med ett "e")

Din kommentar om Gordons formel,du skrev farligt att inte förstå formeln,vem menar du? Anders Haskel?...Vet inte ifall du känner igen namnet?

Om vi tolkar honom olika, kan det bero på att du kanske inte läst hela boken.

Jag lovade i posten ovan att återkomma till honom och den "magiska formeln" som han lite skämtsamt valt att kalla den för.

Han presenterar i boken en metod som enbart med historiska nyckeltal genererat en avkastning på hela 31 % per år under testperioden på 17 år. Detta förstås med hänsyn taget till sådant som look-ahead bias, survivorship bias, data mining mm.

Studien bygger helt på amerikanska börsen, där man ytterligare begränsat urvalet genom att bl.a. utesluta vissa kategorier som t.e.x. finansaktier.
I samband med boken, lanserades också en hemsida där man gratis kan ta fram en lista över amerikanska aktier enligt formeln: www.magicformulainvesting.com

Idén är alltså att eftersom de flesta småsparare inte förmår slå index i längden, kan de här få ett bra verktyg. Det enda som krävs är disciplin att hålla sig till ursprungsplanen tillräckligt lång tid.

Formeln är lika enkel som genial.
David Dreman med flera, har tidigare påvisat att aktier som är impopulära (lågt p/e, pris/kassaflöde, pris/eget kapital etc) presterar bättre än marknaden i helhet.

Genom att tillföra ROIC (avkastning på investerat kapital) som ytterligare faktor, tar Greenblatt alltså fram företag som både är billiga och visat förmåga att vara lönsamma.
Egentligen klassisk värdeinvestering, fast paketerad på ett sätt så den kan användas av småsparare utan förkunskaper.

Det har sedan dess gjorts studier där formeln applicerats på svenska börsen: http://www.uppsatser.se/uppsats/6954c95f44
Åter igen en betydande riskjusterad överavkastning, vilket onekligen är intressant.



Greenblatt är f.ö. adj. professor vid Columbia University och en mycket framgångsrik hedgefondförvaltare. Jag vill minnas att han presterade en årsavkastning på 50% i 10 år för Gotham, vilket är ganska enastående.

Han har skrivit fler intressanta böcker med löjliga namn.
Den enskilt bästa aktieboken jag läst är utan tvekan Greenblatts "You Can Be a Stock Market Genius".
Till skillnad från "The Little Book That Still Beats the Market" är det här en avancerad bok som snarare är till glädje för hedgefondförvaltare än småsparare.


Men för att återknyta till vår tidigare diskussion har naturligtvis inte Greenblatt uppfunnit Enterprise Value, även om jag tycker han ger en bra förklaring till fördelarna.


Ska man köpa ett företag bör rimligtvis skuldsituationen påverka priset.

Absolut.
Men då bör man titta på normaliserad vinst. Tar du bara p/e-talet rakt av från senaste 12-månaderna, kommer ofta engångseffekter försvåra vettiga jämförelser.
Det intressanta är vad företaget kommer tjäna i framtiden efter skatt och efter att nödvändiga återinvesteringar gjorts.

Du menar att man ska få med skulden i prisbilden genom att minska den antagna framtida vinsten?

Nej, det gjorde jag inte.

Min kommentar gällde det fetstilta: Formeln som du beskriver den där tycker jag verkar olämplig för användning till aktievärdering, då den baseras helt på utdelning.

Det finns gott om exempel på bolag som aldrig delat ut ett öre, men ändå varit utgjort utmärkta investeringar för sina aktieägare - inte minst Berkshire Hathaway.