För det första så är jag fullkomligt övertygad om att "nice guys finish last" till stora delar är en myt.
Jag å andra sidan är fullkomligt övertygad om att SheriffeN^^ har fel!
Åtminstone om vi diskuterar de tonårsbrudar som jag antar att det är TS försöker få ihop det med.
Varför?
För att bad boysen är roligare att hänga med, för att vi (kvinnor då) gillar tanken på att vara den enda han behandlar med ömhet och respekt (för det gör han faktiskt, då och då), för att de är mer utmaning, för att vi inte inser att vi kommer att bli hårt brända, och för att vi helt enkelt är grymt naiva och lite socialt efterblivna på kärleksfronten tills vi vuxit till oss lite. Sorgligt men sant. Till vårt försvar ska sägas att vi kommer till sans någonstans i 25-årsåldern, vissa tidigare, vissa senare, och börjar uppskatta andra egenskaper hos män än rebellisk utstrålning, men tills dess... sorry nice guys, ni är underdogs!
Och jag är medveten om att man inte ska generalisera. Därför påpekar jag härmed att jag bara utgår ifrån mig själv och merparten av mina vänner, men inser samtidigt att vi bara är en mycket liten del av Sveriges befolkning! Så.
Klarar själv inte av bad boys, mobbare/folk som hatar svaga, men har märkt att vill man vara snäll måste man likväl alltid komma från en dominant position, eftersom hierarki är så viktigt för människor. Kan uttryckas genom småsaker som obruten ögonkontakt, berörelse, skämt, bara för att markera att ens godhet inte sker av underkastande nödighet. Men godhet kan ses som töntigt i ''för stora'' mängder även om det sker från en dominant position; Människor har olika ''godhetstak'', en nivå där även folks dominanta godhet börjar upplevas som någonting abnormalt och misstänksamt, och därför dåraktigt/irriterande för det går emot folks uppfattning om hur en människa är (varse de har rätt eller inte). Vill man vara snäll är det nog bäst att visa att man fortfarande ändå är ett vanligt rövhål för att verka genuin* och för att inte bli socialt handikappad, människor interagerar för det mesta genom att dra ner allt mellan himmel och jord för att lyfta upp sig själva. Frågan är inte om man ska dra ner folk utan snarare om man väljer att skämta med folk (som när man snackar med polare) eller exkluderande mot dem. Sen får man se till att alltid vara i överläge till de stora rövhålen om man inte vill vara som dem. Om någon tatuerad vuxenfjortis får hårda bröstvårtor av att kalla tjejer horor och slå dem på käften räcker det inte med att vara i en moraliskt överlägsen position för att ses som den hierarkiskt högre parten, man måste kunna få han att se patetisk ut, att man talar ner till dem snarare än tandlöst bli upprörd och be dem lägga av med sånt.
Förutom att man måste vara dominant så måste snälla killar bli mer spänningsökande och passionerade för att bli attraktiva val. Med bad boys brukar ju detta finnas bara i deras diskfunktionalitet och brist på respekt för andra som öppnar för många ''äventyr'', annars får man vara lite mera kreativ. Snälla killar som har alla dessa attraktiva drag existerar men är ovanliga (skulle kunna gå in och förklara detta med evolutionärpsykologi men är rädd att det hela skulle bli långdraget), dem ses lite som det ouppnåeliga ultimata priset.
*Sedan om man lyckas skapa en slags övermänsklig helgon aura kan man vara i princip hur god som helst utan att folk börjar ogilla en, men ja, lycka till med att bli en Gandhi..
__________________
Senast redigerad av SwedxSimon 2009-11-01 kl. 22:25.
Du blandar ihop orsak och konsekvens.
Till TS: Inget illa menat, men du verkar lite högfärdig. Jag vet inte om du tycker det själv, men uttryck som "jag är faktiskt väldigt allmänbildad", "jag föredrar att umgås med folk i en nykter miljö" o.dyl. får dig att framstå som att du tror att du är lite bättre än alla andra. Det är säkert inte menat som det och du är antagligen ganska allmänbildad, men det handlar om hur du lägger fram dig som person.
Sant, jag är något högfärdig, och tyvärr så anser jag mig vara bättre än många. Inte på allt förstås, det vore bara idiotiskt att tro det om mig själv, men i allmänhet, ja.
Vilket är ganska ironiskt med tanke på att jag själv stör mig på arroganta människor, och egentligen är en själv, utan att jag ens tänker på det.
Tips på att komma över det, eller är det ens möjligt?
Saken är dock den att jag lätt hamnar i destruktiva spiraler á la "det kommer aldrig att gå" eller "jag kommer att misslyckas med det här".
Jag brukar inte tänka så när jag faktiskt är ute med folk som tur är. Däremot när man misslyckas ändå, så brukar jag hamna där när jag kommer hem igen. Och då sitter man här och skriver bittra tankar, eller förpestar mina kompisar efter råd.
Citat:
Ursprungligen postat av Apadolmee
Dit utseende är subjektivt. Tycker du att du ser bra ut eller får du komplimanger för dit utseende?. Sen kanske de är att du vågar inte.. Börja se kvinnor som ett objekt går de mycket lättare , visst äre lite sviningt men när du väl har fått in foten i dörren byter du ba attityd lite.
Jag tycker jag ser bra ut. Andra tycker också jag ser bra ut (komplimanger igår senast, och nej det var inte från min mamma). Vågar är inte heller nåt problem, är jag i en sådan situation att man har en bra anledning att prata med en tjej, så gör jag oftast det. Däremot springer jag inte fram till random personer på stan och börjar prata med dom, då Sverige inte funkar på det sättet.
Citat:
Ursprungligen postat av JoliQuZ
Om du ser jävligt bra ut så får du ligga om du är en nice guy
Tyvärr inte, men så är ju "jävligt bra" diskuterbart.
Citat:
Ursprungligen postat av mooneymaan
Löjliga svar där ovanför, det är väl ingen raketuppskjutning det är tjejer dom är enkla?
Var dig själv, ställ frågor, var självsäker och få dem interesserade.
Förstår dock vad du säger när ingen av dina polare är sugna på att dra ut på krogen, får själv den känslan ibland, tips är väl att hitta nya personer att hänga med, som är lite mer utåtriktade med glimten i ögat , problemet är ju att vi lever i sverige och att dem flesta är så jävla tråkiga.
Var dig själv - check
Ställ frågor - check
Var självsäker - check, om jag inte utstrålar omedveten desperation.
Få dem intresserade - check, ibland iaf. Därefter, "the friendzone"
Citat:
Ursprungligen postat av ledigtnamn
1. Nä, det kanske det inte är, men, det skulle kunna bli.
2. Jag tror att tjejer skiter i om 20-åringar är oskulder. Men! Jag tror också såhär:
-De blir jävligt trötta på folk som springer runt och säger att de är oskulder hela tiden.
-De vill ha bra sex. De vill bli tagna. De vill inte ta hand om någon annan utan att själva få ut något av det.
-De är inte intresserade av att prata om dig och din oskuld. De är intresserade av att det känns rätt att knulla.
Den här grejen med att öva upp sig på krogragg, det låter som att du tänker dig att du skall gå ut på krogen, dra hem allt du kommer över och ligga med det bara för att bygga upp en erfarenhet att plocka fram sen när "den rätta" dyker upp. Det låter konstigt, tycker jag. Varför skulle du ligga med någon du inte vill ligga med?
Däremot menar jag såhär: Det kan bli kul på krogen, om du hittar ett sätt att trivas där. Det kanske inte är kul nu, men, det beror med 99% säkerhet på att du är rädd för krogen. Ut och götta dig liksom.
Prova olika saker också! Ta ett antal olika saker, gör dem många gånger, utvärdera efteråt. Gav olika saker olika resultat? Rätt så spännande.
I dagsläget är det säkert så att du sätter tjejer på piedestaler. "MM hon är fin, ha sensuellt sex med henne, göra allt för henne, mm, jag vill jagvilljagvilljagvill!". Det är ju inte alls säkert att hon vill det. Hon kanske vill bli svinhårt tagen på en krogtoalett och sen aldrig veta av dig mer.
3. Trivs du med att leva såhär så är det så du skall leva. Men, inse att du dömer andra utifrån dig själv. Andra vill inte ha det så som du vill ha det. Bara för att du vill ha en viss tjej på ett visst sätt betyder inte det att hon vill veta av dig överhuvudtaget.
Du har en mall för saker och ting. Du dömer ut människor. "Den här människan är inte tillräckligt snygg.", eller, "Hon verkar ju tråkig". På samma sätt sätter du upp en roll för dig själv, "Jag är oskuld och det innebär att tjejer inte vill ha mig".
Du kanske skulle ge dig ut på krogen själv, en gång i veckan, i ett halvår, utan att berätta för NÅGON ALLS, och prova att socialisera med olika människor. Se det som ett experiment, gör det utan att ha något annat mål än att prata med olika nya människor. Du kanske tror att du har sett, hört och vet allt, men, du är 19, tro mig, det har du inte.
Och: tänj sociala gränser. Inse framförallt att det är dina egna gränser du tänjer, gränserna finns BARA i ditt eget huvud! Andra människor har andra gränser, gillar andra grejer.
Varför skriver jag den här skiten? Vet fan inte, borde göra andra grejer. Men, vad jag skulle vilja, det är att du om ett år är i den här sitsen:
Det är nollning. Du tänker, "ah, det vore gött att dra ut ikväll, Lisa och Madeleine skall ju till det där stället, Carro och bruttorna hänger ju inte så långt därifrån, utochpartagrabbgänget har en förfest, det vore ju jääävligt ball faktiskt, men, det kommer ju fler helger, jag kör nollning nu, jag kör nollning till 100%!"
Kanske tänkte du, "ah, att vara med i nollkommittén, det är ju lite för mycket jobb för mig, jag blir fadder" och startade en egen faddergrupp. Nu vet inte jag hur nollningen går till där ni är, men ni kanske fixar lite goa aktiviteter åt era nollor, snackar lite med dem om vad de har att vänta sig, säger att ni kommer kunna fixa gamla tentor osv, visar att om de vill, så är det bara att de hör av sig. Ni finns där för att hjälpa.
Kanske finns det en söt, blond liten stumpa där som tindrar med ögonen när hon tittar på dig och gärna vill fnittra lite bredvid dig på sittningar. Troligtvis har du vissa saker du behöver styra med, så du har inte tid att prata med henne hela tiden, men, naturligtvis pratar du med henne också. Men - hon är ju en tjej som alla andra. Och Madeleine ute på stan, hon är ju bra go, hon också!
Ja och så fattar du resten själv.
1. Tack för att du försöker hjälpa mig, men det har jag försökt iaf en gång hittills, och jag gör det helst inte igen. Att gå på krogen själv får dig snarare bara att framstå som ensam och desperat. Särskilt om försöker nästla dig in i något kompisgäng som du inte känner öht. Om du sedan gör det varje vecka i ett halvår, tror du inte att man kommer bli känd som "den konstiga, ensamma killen utan vänner"? Och detta är inte bara min åsikt.
2. Helt sant, jag får helt enkelt låta bli att säga att jag är oerfaren tills dom rakt ut frågar mig. Det är ju trots allt inte lögn, det är väl enbart att undanhålla något som inte är relevant för tillfället.
3. Jag har inga problem med mig själv, men om folk stör sig på mig så bör jag väl kanske överväga om jag inte vara lite mindre fördomsfull. Jag tror ändå jag går år rätt håll numera, tidigare kunde jag helt döma bort folk från att umgås med dom, nu ger jag dom iaf en chans att visa hur dom är, även om mina fördomar ofta stämmer kusligt bra in.
Citat:
Ursprungligen postat av ThisIsSparta
Det börjar kännas som att du mest sitter och hitter på anledningar till att INTE göra saker. Det här går inte, inte det här heller och det här går aldriiig som man sade förr här ute på gnällbältet i Närke. Jag tror att din attityd är destruktiv.
Klart min attityd är destruktiv, det är därför jag sitter här och försöker hitta en lösning som funkar. Men många saker som nämnts här stämmer inte alls in på mig som ett möjligt "fel". Gång på gång hör man "gå på krogen, gå på krogen", vilket jag har flera anledningar att faktiskt inte göra.
Min fråga handlar egentligen om varför tjejer tycks välja bort en som en potentiell partner, och istället bara vill vara vänner? Om jag bara ville ha ett ligg så vore det ju enkelt att plocka upp den fullaste tjejen på krogen, eller åka till Köpenhamn.
Orsaker till varför som hittills har dykt upp:
- Är oerfaren, och håller inte tyst om det.
- Är arrogant, tror mig vara förmer än vissa andra.
- Har träffat fel sorts tjejer hela mitt liv.
Om det är allt så ju svaret (nästan) simpelt: håll käften, försöka vara mer ödmjuk (även om jag tvivlar på att jag verkat nedlåtande mot någon av tjejerna jag har träffat), och leta efter tjejer under soffan istället, där jag letat hittills verkar ju inte funka.
__________________
Senast redigerad av M4cR1II3n 2009-11-01 kl. 22:28.
jag håller med ts en hel del, men att utmärka sig och anse att man är smartare än någon annan är fullkomligt absurt. vara smart finns i så många olika bemärkelser, så ingen kan egentligen sätta fingret på vem eller vilka som är smarta! jag menar bara för att man läser ett visst program så säger juh inte det att man är smart? lite lågstadie mentalitet. Utan alla har vi våra egna förutsättningar...finns sjukt många miljardärer som inte pluggat ett skit i sina liv...fast ändå är dem sjukt framstående människor mot tex matte geniet som sitter och spelar bort sitt liv på diverse dataspel. så att se ner på folk och anse att man är smartare än någon annan är fel! It´s wrong!!
Jag tror mer att det här ämnet handlar om sociala grupper.... folk bryr sig för mycket om vad andra tycker! så jag är rädd för att du helt enkelt får jobba på tills du hittar en independent kvinna/tjej vad du nu är ute efter...
Sen är det juh så att kärleken inte lär dyka upp när du letar efter den... blir lätt att du ser den överallt.
have fun så kommer det tids nog.
När jag menar att jag är smartare, menar jag smartare som i mer akademiskt bildad. Jag tror verkligen inte att jag är smartast och bäst på allt av alla, det är väl självklart att jag inte är det. Alla är bra på olika saker, som du säger.
Det är väl också ett problem som du säger, att vi har de sociala grupper som vi har, tyvärr så är ju detta extra starkt hos tjejer just i tonåren. Suck, ska man behöva dejta någon vid 25 nu för att hitta någon på en sund mognadsnivå?
Sen har vi ju förstås problemet med att det sällan lär funka om man aktivt letar, tyvärr. Men det är också först nu då jag börjat leta som jag faktiskt har kommit nånvart alls, även om det inte är långt.
__________________
Senast redigerad av M4cR1II3n 2009-11-01 kl. 22:33.
Jag å andra sidan är fullkomligt övertygad om att SheriffeN^^ har fel!
Åtminstone om vi diskuterar de tonårsbrudar som jag antar att det är TS försöker få ihop det med.
Varför?
För att bad boysen är roligare att hänga med, för att vi (kvinnor då) gillar tanken på att vara den enda han behandlar med ömhet och respekt (för det gör han faktiskt, då och då), för att de är mer utmaning, för att vi inte inser att vi kommer att bli hårt brända, och för att vi helt enkelt är grymt naiva och lite socialt efterblivna på kärleksfronten tills vi vuxit till oss lite. Sorgligt men sant. Till vårt försvar ska sägas att vi kommer till sans någonstans i 25-årsåldern, vissa tidigare, vissa senare, och börjar uppskatta andra egenskaper hos män än rebellisk utstrålning, men tills dess... sorry nice guys, ni är underdogs!
Och jag är medveten om att man inte ska generalisera. Därför påpekar jag härmed att jag bara utgår ifrån mig själv och merparten av mina vänner, men inser samtidigt att vi bara är en mycket liten del av Sveriges befolkning! Så.
Haha, är du säker på att det verkligen är vad du känner? Eller känner du bara så som du tror att du förväntas känna? Hur vet du vad du kommer känna när du är 25?
Det finns gott om tjejer som dras till bad boys. Det har jag inte sagt något om. Jag anser att jag är en bra människa, och jag strävar efter att leva upp till mina egna värderingar. Men det är tyvärr inte alltid så andra uppfattar mig, på grund av anledningar som jag inte behöver ta upp här. Det finns alltid en viss andel tjejer som får upp ögonen för en direkt när något händer som gör att man framstår som bad boy, som när man talar någon tillrätta eller av någon anledning slåss. Men det gör också att man blir alienerad från den typ av människor som i alla fall jag föredrar att umgås med, i alla fall om de inte känner dig.
De flesta tjejer är inte så trasiga att de vill ha killar som beter sig samvetslöst och omoraliskt, de flesta människor är överlag goda. De som inte är det är oftast väldigt trasiga. Jag har fått betydligt större framgångar när jag verkligen har visat vem jag är. Grejen är bara att det är svårare att visa sina goda sidor och samtidigt synas.
1. Jag pratar smart (för smart tydligen), men så har jag ju gått natur och dom IV å andra sidan.
Ditt absolut största misstag skulle jag tro. När du pratar med en jämnårig tjej (19 år i ditt fall) men detta stämmer högre upp i åldrarna också, prata aldrig om något som kan räknas som intellektuellt. Detta har undersökts i min kompiskrets och alla har kommit fram till samma slutsats.
Tänk dig att tjejen är 15 år gammal och inte ens vet vad Sveriges statsminister heter så ska det nog gå betydligt smidigare i framtiden.
Tips för att bli mindre högfärdig? Det är svårt för mig att ge eftersom jag själv ser mig själv som lite bättre än många andra, då jag är av den bestämda åsikten att 90% av alla människor är idioter.
Ja, jag är lite bitter. Men jag tror det kommer sig från ett något snetänt försök att skaffa bättre självförtroende, istället blev jag arrogant.
Du får se till att känna av vilken nivå hon ligger på och sen inte gå över den, du kan få hinta lite om din potential men du ska liksom inte medvetet börja prata molekylärbiologi med någon som går på IV, håll dig på hennes nivå och var intresserad av det hon säger (Lagom intresserad, du får gärna verka lite avmätt ointresserad om hon snackar om nåt för länge), då verkar du inte som att du tror att du är bättre? Risken finns väl att hon ser igenom dig om du gör det för uppenbart och då är du väl rökt.
Ditt absolut största misstag skulle jag tro. När du pratar med en jämnårig tjej (19 år i ditt fall) men detta stämmer högre upp i åldrarna också, prata aldrig om något som kan räknas som intellektuellt. Detta har undersökts i min kompiskrets och alla har kommit fram till samma slutsats.
Tänk dig att tjejen är 15 år gammal och inte ens vet vad Sveriges statsminister heter så ska det nog gå betydligt smidigare i framtiden.
Ligger sanning i Tlagnojs ord skulle jag tro. Dock så får man ju ställa sig frågan
- Vill jag hitta någon som jag kan älska ?
- Vill jag ha ett onaniobjekt som är jag extra pappa åt ?
Ligger sanning i Tlagnojs ord skulle jag tro. Dock så får man ju ställa sig frågan
- Vill jag hitta någon som jag kan älska ?
- Vill jag ha ett onaniobjekt som är jag extra pappa åt ?
Visst behöver man ställa sig den frågan, men oavsett om det är en intelligent eller ointelligent kvinna man vill få på kroken så ska betet vara något annat än intellektuella diskussioner.
Citat:
Ursprungligen postat av kmrdz
Tips för att bli mindre högfärdig? Det är svårt för mig att ge eftersom jag själv ser mig själv som lite bättre än många andra, då jag är av den bestämda åsikten att 90% av alla människor är idioter.
99% av alla människor är idioter och kommer klassa dig som högfärdig om du besitter någon som helst allmänkunskap. Det gäller att anpassa sig till omgivningen. Tänk på att vi bor i landet där jantelagen råder.
__________________
Senast redigerad av Tlagnoj 2009-11-01 kl. 23:21.
Eller så kanske jag ska börja dejta smartare tjejer, så jag slipper dumma ner mitt tal?
Jag pratar inte heller om molekylärbiologi, utan om helt vanliga saker, men tydligen är det sättet jag skriver på (alltså som jag gör nu) och pratar på (som en "poet, forskare, eller allmänt smart person" som de tydligen verkar störa sig på.
Jag tror du bör ändra din attityd. Jag är också övertygad om att du kan. För mig var det att få självsäkerhet i mina starka sidor som hjälpte mig att inte se ner på andra.
Jag är smart, och inte i akademiska poäng räknat*, akademiska poäng mäter endast bildning inom systemet, inte ens förmågor, väldigt få kurser är omöjliga att klara för en normalbegåvad. Men, jag är å andra sidan hopplöst kass på att spela instrument, så jag kan ju inte säga att jag är en bättre människa än en musiker som inte klarar Matte C, bara annorlunda.
Så. Försök observera dina svaga sidor, menar, om inte annat har du ju svaga sidan att du inte är så bra på att fixa förhållanden, kanske har du att lära av de obildade idioter som faktiskt lyckas?
Jag tror inte det handlar om att du bara ska låta bli att visa din arroganta sida, som du säger att du gör inför tjejerna, utan snarare att du måste jobba på dina egna tankar.
Och ja, klart man inte går på om hur oskuld man är, jag har faktiskt inte ens varit med om att en tjej frågat, tar du upp det på egen hand? Det låter ju som ett lite konstigt beteende som nog kan skrämma bort lite, sluta upp med det.
Om de frågar kan du svara undvikande till en början. Att försöka skaffa någons sorts desperationsligg för att spräcka nollan, nja då kan du ju hellre börja ljuga och säga att du haft några flickvänner.
* Well, vid det här laget börjar jag ju få ihop några, men det påverkar inte min intelligens bara min bildning så det hör inte hit.