Nordisk Familjebok har ju ofta rätt och upplyser om följande:
Mördeg, kokk., en deg af hvetemjöl, smör, socker, ägg och litet salt i olika blandningar för olika ändamål, till små pastejer, tårtor, kakor o. d., bakelser, bottnar. Bakelser af mördeg ("mörbakelser") kallas sandbakelser, mandelformar, crusen-stolpar, skarpskyttar, trekantiga hattar, tarteletter, galetter, äss, mörspritsar, mörblad, muskotbröd m. m. De olika namnen antyda olika behandling och olika fyllning.
Smördeg göres af bästa mjöl, fast smör, litet salt, något vatten och stundom något socker (s. k. hel smördeg innehåller intet socker; och tillredes på ett svalt ställe. Först göres en lös deg af mjölet, vattnet och saltet; den utklappas tunn. Smöret, utklappadt i en servett, lägges ofvanpå. Kanterna öfvervikas, och degen sättes på is en kvarts timme; den utkaflas åter och sättes på is en kvarts timme; så utkaflas den åter och ställes på plåt i kallt rum. Hopkaflingen och utläggningen, hvarvid åtskilligt är att iakttaga, upprepas fyra till sex gånger; mellan hvarje gång ställes degen åter på is. Af smördeg beredes nu en mångfald rätter. såsom tårtor, t. ex. smörtårta (den läckra tusen-bladstårtan, fr. gâteau mille feuilles, m.fl. former). kakor,"paj", bakelser m. m. Smördeg bör skiljas både från pastejdeg, som ej behöfver kyla vid tillredningen på grund af en något annan sammansättning, och från mördeg (se d. o.), som innehåller betydligt mera socker.
