Vad händer om banker går i konkurs?

Sett att liknande trådar varit uppe førut, men jag tycker inte att någon riktigt svarar på varfør man i media læser argument från "branschen" att detta ær helt otænkbart, att låta banker gå i konkurs.

https://www.flashback.org/t1283514
https://www.flashback.org/t1383388

Tycker mig komma ihåg argument från kritiskt håll i samband med førra finanskrisen att man helt enkelt skulle låta bankerna gå i konkurs istællet før att motta skatterpengar før att øverleva. Vad hænder då?

Något jag inbillar mig ær att om banker går i konkurs så vill folk med kapital på bankerna skyddas av insættningsgarantin. Gæller detta också aktie- och fondkapital?? Sedan det med lånen. Om den jag ær skyldig pengar till inte længre existerar, vem tar då øver fodringarna? Om ingen gør det blir det væl en vældig inflation i samhællet? Rætta mig gærna!

Och varför använder du inte de befintliga trådarna?

De besvarar exakt samma frågeställning.

Før att ingen besvarar frågestællningen VARFØR det ær så specielt farligt med att just en bank går i konkurs jæmført mot ett føretag som inte driver med bankverksamhet?
Førsta tråden diskuteras det att lånen blir en tillgång i konkursboet och sæljes av och att staten går in som ægare. Ger inget svar på varfør det ær sån, nærmast, hysteri varfør banker inte får gå in konkurs. Tråd två handlar om samma sak, att konkursförvaltare førmodligen sæljer allt vidare till en annan bank.

Det händer inte speciellt mycket egentligen. Staten tar över som sagt och en del fodringsägare kan förlora pengar (exempelvis de som har mer pengar än vad bankgarantin täcker), men framför allt: aktieägarna i banken förlorar rubbet - och det är ju jättehemskt och får absolut inte förekomma i dagens samhälle! Bankerna är det nya frälset.

För att banker lånar mycket pengar av varandra, dvs. de har stor exponering mot varandra, så om en bank skulle gå omkull kan det leda till att fler banker går omkull. Utan banker har vi ingen som kan låna ut pengar och vi hamnar i en recession. Bankerna är lite som ekonomins smörjmedel.

På en fri marknad skulle det vara exakt samma sak som om t.ex. förrådsföretaget Shurgaard gick i konkurs. Kunderna skulle hämta ut sin förvarade egendom (eller för banker: sina insatta pengar) och leverantörerna skulle ta över byggnader och andra inventarier som betalning för sina fakturor. Med oreglerad kapitalism är det mycket ovanligt att en bank hotas av konkurs, det hände aldrig i Sverige under industrialiseringen t.ex., inte på så sätt att någon insättare någonsin förlorade en enda krona i alla fall (det hände väl att stabilare banker övertog banker som var på fallrepet).

Med planekonomiskt bankväsende så är det däremot helt annorlunda. Då konkursar alla banker ungefär vart tionde år, i takt med den av den socialistiska staten skapade konjunkturcykeln. Samtidigt som pengarnas värde ryckvis rasar ned mot noll. Och en bank är då en statlig myndighet som har obegränsad rätt att med statsvåld ta alla människors pengar. En planekonomisk bankkund äger inte "sina" pengar på "sitt" konto. De är bankens/statens egendom. Vid bankkonkurs övergår inte banken till att bli insättarnas egendom, för de har ju bara oprioriterade fordringar och står sist i utmätningskön. Med finanssocialism har banker inte kunder, de har slavar. Det socialistiska banksystem som vi har idag, är extremt instabilt och volatilt och sårbart och utgör en allvarlig risk mot samhällets grundläggande säkerhet, något som ju också har utnyttjats av terrorister som stjälpt hela korthuset genom att helt enkelt störta ett par flygplan i ett par bankbyggnader.

En sak jag funderat på angående en banks konkurs då ens lån (om man nu har några) tas över av en annan bank/borgenär. Kan man förvänta sig samma räntesats och villkor? Finns det någon garanti för att den nya fordringsägaren inte ska kunna ge en högre räntesats och amorteringskrav?

Mvh

Som redan sagts så det som händer då en bank går i konkurs är att alla som äger aktier i banken i princip förlorar allt vad de var värda. Vidare gäller att de som har högre tillgångar på konton i banken än vad insättningsgarantin täcker (f.n. ca en miljon kronor) förlorar sina pengar. De som har lån i banken blir dock INTE av med sina lån då de räknas som tillgångar i konkursboet.

På grund av de ofattbara konsekvenser som en bankkonkurs kan innebära, inte minst gällande volatilitet på marknaden (LB, någon?) så är alla (iaf de större) bankerna säkrade från konkurs genom att staten hellre tar över dem än låter dem falla.

Så har man mer än en miljon på banken så bör man inte ha alla pengarna i "joakims bybank" utan hellre i nån megabank som ex. Nordea, som aldrig kommer låtas gå i konkurs.

Just banker så gäller ju inte det. Det har ju hänt gång på gång i Sverige i modern tid. Det är skattebetalarna som tvingas täcka bank(myndigheternas) förluster (eller snarare deras statliga budgetunderskott) och "ägarna" förblir ägare. Insättare har nominellt sämsta rätt av alla som har fordringar på banken, men som alltid tvingas ju skattebetalarna täcka alla insättarnas pengar också.

Huruvida staten har våldsmakt nog att plundra alla produktiva för att ge bort till alla destruktiva nästa gång alla banker konkursar samtidigt igen, återstår att se. Liksom vad som överhuvudtaget återstår av ekonomin efter en sån ödeläggande statlig massplundring och omfördelning av våra livsuppehållande resurser till destruktion.

Skattebetalarna tvingas täcka bankens förluster om staten tar över banken. Låter man skiten gå i konkurs så är det endast insättningsgarantin som staten täcker upp. Men på grund av "systemrisken" så är det sällan man låter en bank gå i konkurs