Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

SVD idag:

"Isen på Östersjön slår
alla tidigare rekord

Sen vår
”Aldrig varit med om något liknande”.

vädret ”Våren ligger efter – brukar ha anlänt nu” "

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fullt-upp-for-isbrytarna_8055844.svd


Ja uppvärmningen verkar ju skrämmande just nu....

Det är så varmt att det blivit kallt istället?

Alarmisterna förklarar ju det hela med att det är den antropgena klimatförändringen som förflyttat jetströmmarna i atmosfären och resulterat ett lokalt kallare klimat över norra Europa. Svårt att bevisa men även svårt att motbevisa (en klassiker i sammanhanget därmed).

I så fall tycker jag att det är mer anmärkningsvärt att Östersjön innehåller så litet vatten nu när isarna smälter och är på väg att dränka Maldiverna och andra lågt liggande öriken och kustsamhällen. Det var som jag skrivit tidigare 70 år sedan vattnet var lika lågt i Östersjön. Vart tar allt vatten vägen? Till Maldiverna? Hur som helst ligger vi på högst normala hPa-värden.

Man kan bevisa med statistik. Gör man det så hittar man inget som skulle styrka ovanstående hypotes.
Det finns inget samband mellan isutbredningen och kalla vårar.


Östersjöns nivå beror på tillrinningen av färskvatten bl.a. och den sena våren påverkar avsmältningen.
Naturligt borde nivån i östersjön vara lite lägre under vintern.

Hur kan man förresten bestämma havsytans genomsnittliga nivå med hänsyn att den lokalt hela tiden ändrar sig p.g.a vind, tryckförändringar, tidvattenseffekt m.m.? Vi pratar om mätnoggrannhet på millimeternivå. Sattelitmätningar måste täcka un en väldigt stor yta för detta, dessutom, hur noggrannt kan den mäta, banan är väl inte helt rund? Mäter man hela tiden sattelitens höjd för att kompensera?

Bjorn-Ola: Som jag påpekat många gånger i det här forumet är inte jorden helt rund och gravitationen är en smula olika på olika platser. Det finns både gropar och förhöjningar i vattenmassorna som är permanent placerade. Den djupaste gropen tror jag är 50-100 meter eller dylikt och den högsta förhöjningen är ungefär samma. Det är en anledning till att jag tycker det är fånigt att komma med millimeternoggrannhet i sådana här sammanhang.

Är det till dessa gropar och förhöjningar allt smältvatten tar vägen? Det låter ju bra för Maldiverna i så fall.

MusterMark: inte nödvändigtvis, och lågtryck kan förflytta väldigt stora vattenmassor med större osäkerhet än så. Tänk ett lågtryck med 20 mils radie som höjer vattenmassan med 10-30 meter över vattenytan. Om klimatförändringarna ökar frekvensen av lågtryck med ett par procent, vad innebär det för utsatta områden?

Det är bortom gränsen för vad i vart fall jag klarar av att räkna ut. Men gissningsvis blir skillnaden inte blir så stor mot idag med mindre än att världshaven dessutom tillförs stora mängder ytterligare vatten.

Du har givetvis rätt till din åsikt, det jag reagerar på är att folk tycks ifrågasätta att ens göra beräkningen i en tråd som handlar precis om det och kanske dissa folk som gör det med parollen att man på något sätt slösar skattemedel om man gör det. Om du har fel så kostar det betydligt mer än vad det smakar om du har rätt. Ett enkelt faktum som nån gång måste in i alla teknologskallar i den här tråden är att Sverige är inte självförsörjande med mat och om tredje världen får mer problem att tillverka mat betyder det att både tillgång och efterfrågan försämras för Sveriges del.

Jag hänger inte riktigt med nu. Vad är det för klimatförändring vi talar om som minskar matproduktionen?
Själv tippar jag på kallare klimat. Så har det varit historiskt sett.
Växtzonerna flyttar söder ut och det blir torrare i Asien och stora delar av Afika.
I den Medeltida värmeperioden ökade jordbruket med befolkninngsökning och ökat välstånd som följd i Europa, Asien och Västafrika.
Man kunde ju till och med odla korn på Grönland.

I de flesta av min kurslitteratur står det att det finns rätt mycket som tyder på att ökade CO2 utsläpp leder till torrare klimat på vissa ställen p.g.a förändrade nederbördsmönster (vilket jag poängterat flera gånger). Den stora grejen är givetvis också mark som går förlorad i erosion och havskrafter. Ställen som Indonesien, sydfranska atlantkusten och den amerikanska södern ligger på väldigt låg nivå och kan ställas under vatten under lågtryckssäsongen under tillräckligt lång tid för att slå ut matproduktionen under mer än ett år, i synnerhet om frekvensen av lågtryck ökar och vattenhalten i luften ökar.

Det stämmer att vissa områden blir torrare, mellanamerika och östafrika. Totalt sett blir det dock fuktigare. Det är det vi lär oss av vår klimathistoria.
Att det totalt sett blir fuktigare är inget märkligt, eftersom varmare luft bär mer vattenånga. Sahara var ju exempelvis en savann under den varmaste delen av vår interglacialperiod.
Under den förra interglacialperioden, som var varmare än vår, var klimatet fuktigt och öknarna i Afrika försvann.
Det är under istiderna som klimatet blir riktigt torrt.
Så vi borde förvänta oss fuktigare klimat och större areal som lämpar sig för jordbruk som väl kan kompensera för en förlorad mark till havet. Att växtgränserna flyttar norrut har givetvis en stor betydelse i den norra hemisfären. Torkan i östafrika och mellanamerika har redan inträffat.

Att mer koldioxid i atmosfären inte skulle gynna växtlighet som det ibland påstås betraktar jag som rent nys, det finns beräkningar som visar att produktiviteten i jordbruket har ökat med 20% p.g.a. den ökade koldioxidhalten i atmosfären. Om det stämmer vet jag inte, men det kan ställas i kontrast till påståendet att ökad koldioxidhalt inte skulle gynna växtligheten.
I akvarier tillsätter man extra koldioxid för att få riktigt frodig växtlighet.

Enligt min kurslitteratur så kan man inte alls förvänta sig det eftersom det inte finns tillräckligt med data för att stryka det. Vissa områden som idag är helt beroende av nederbörd kan få mindre nederbörd om nederbördsmönstren förändrar sig. Det är dessutom inte bara nederbörden som påverkar mängden vatten i jordmånen utan också typen av vegetation som kan vara helt beroende av en viss typ av nederbörd. Förändar du nederbörden i ett område kan växtligheten förändras åt ett håll som gör att ett större område torkar ut (jämför ex. med medelhavet och Sahara som är typexempel).

Det stämmer att en högre koldioxid i atmosfären är fördelaktigt för VISSA växter men inte alla växter. Om du ska dra till ett sånt där argument så bör du visa vilka typer av växter du pratar om för att det ska vara rimligt, "20%" överlag är definitivt felaktigt, däremot om du bara räknar vissa växter under vissa omständigheter och tidsperioder kan det säkert stämma. Men det är ju inte det du gör i det här sammanhanget. Kom ihåg att växter som större träd och i princip alla växter i tropikerna INTE tjänar ett dyft på högre koldioxidhalt.