Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Washington State USA (Kouwenberg, 2004),

Håller med om att det ser ut som att metoden ger mycket brus. Men medel av bruset ger ändå en kurva som ser rimlig ut, eftersom att den svänger runt 280 ppm. Det intressanta är att nivån enligt den filtrerade kurvan gått uppåt 350 ppm ett flertal gånger under holocen, samt med dippar under 250 ppm.

Och själva mysteriet, menar Hansen, handlar om att vi inte tidigare till fullo insett vilken roll aerosoler spelar för planetens uppvärmning och nedkylning. Uppvärmningen har under mycket lång tid maskerats av nedkylande partiklar i atmosfären, som reflekterat bort solljuset, till exempel sot och svavelpartiklar. Dessa partiklar kommer dels från naturliga källor som vulkanutbrott, men bildas också vid förbränning av fossila bränslen.

Men när utsläppen blir allt renare och svavelpartiklarna minskat i atmosfären, så har solinstrålningen ökat markant under de senaste 15 åren. Forskare har kunnat konstatera att jordens energiobalans nu är kraftig – den fördubblades mellan 2005 och 2019. Och mer solljus som når jordytan, innebär förstås större uppvärmning

De senaste åren har energiobalansen ökat extra mycket. Det finns teorier om att det är just minskningen av aerosoler, alltså svavelpartiklar i atmosfären, som kan ha bidragit till denna förändring. En delförklaring skulle kunna vara ett beslut som fattades 2020. Då infördes nya, strängare krav för fartygsbränsle.

Vi har slutit ett ”faustiskt” avtal, alltså en överenskommelse med djävulen, kring framtiden, i vår iver att rena våra utsläpp på aeorsoler, menar Hansen.

Men hans påståenden har inte fått stå oemotsagda.

En annan riktigt tung klimatforskare, Michael Mann, menar att Hansen är ute och cyklar.

Visst, temperaturen ökar från år till år, men takten är stadig och jämn – ingen accelererad ökning syns de senaste decennierna.

Sanningen, menar Mann, är tillräckligt illa i sig. De minskade aerosolutsläppen från fartygstrafiken är försumbara i sammanhanget.

Så vem har rätt? Ingen vet.

James Hansen tror å sin sida att även om 2023 var ett rekordvarmt år, så kommer 2024 kommer spränga alla tidigare gränser, med genomsnittliga temperaturer på uppemot 1,6–1,7 grader under perioder av året.

”Det kommer inte att finnas något att argumentera om nästa vår, vi kommer att vara långt över trendlinjen," sa Hansen tidigare i år.

Om några månader vet vi vad hans förutsägelser var värda.