De flesta bilresor är kortare än sex mil. En elbil med ett litet och lätt batteri för max sex mil klarar alltså de flesta resor. Men bilköparen tänker inte på vardagsresorna. Hen köper en bil för årets långa semesterresa.
på 1980-talet använde jag en golfbil och ställde en motorgenerator i utrymmet för golfklubbor vid de tillfällen när jag behövde åka längre än batteriets räckvidd. Och jag använde en elbil med en motorgenerator i en släpkärra som jag kopplade på när jag behövde åka långt. På
har jag lagt en skiss på en motorgenerator. Genom att ta bort vevparti och svänghjul kan man troligen få en 15 kW motorgenerator som blir lika hanterlig som en utombordsmotor och som skulle kunna hängas på bilen vid behov på samma sätt som man hänger utbordaren på ekan. Man skulle kunna anpassa den för att gå på den typ av rapsolja som används för matlagning. Förbrukningen blir troligen för låg för att möjliggöra ett system av mackar men man skulle ju då kunna köpa oljan i livsmedelsbutiken.
En motorgenerator kan även användas som reservkraft i ett hus. Med en 15 kW motorgenerator i varje bil kommer Sveriges bilägare att förfoga över större elproduktionskapacitet än vad som finns installerat i dagens elnät.
Man kanske borde fråga någon växthusodlare varför hen köper koldioxid och varför man måste fylla på i växthuset.
Kan ju vara för att växthus inte är hermetiskt tillslutna.
Citat:
I "Växthusefekten" (Naturvårdsverket 1989) anges att koldioxidens upphållstid i atmosfären är
tre år. På Keelingkurvan kan man se hur koldioxidhalten sjunker under norra halvklotets sommar trots att det är då koldioxidtillförseln från multnande växtrester är som störst.
Det är också på våren och sommaren som växterna växer mest och då tar upp CO2. De där tre åren handlar dessutom bara hur länge en viss CO2-molekyl stannar i atmosfären, inte hur länge det tar för CO2-halten att sjunka om vi slutar med utsläppen.
De flesta bilresor är kortare än sex mil. En elbil med ett litet och lätt batteri för max sex mil klarar alltså de flesta resor. Men bilköparen tänker inte på vardagsresorna. Hen köper en bil för årets långa semesterresa.
på 1980-talet använde jag en golfbil och ställde en motorgenerator i utrymmet för golfklubbor vid de tillfällen när jag behövde åka längre än batteriets räckvidd. Och jag använde en elbil med en motorgenerator i en släpkärra som jag kopplade på när jag behövde åka långt. På
har jag lagt en skiss på en motorgenerator. Genom att ta bort vevparti och svänghjul kan man troligen få en 15 kW motorgenerator som blir lika hanterlig som en utombordsmotor och som skulle kunna hängas på bilen vid behov på samma sätt som man hänger utbordaren på ekan. Man skulle kunna anpassa den för att gå på den typ av rapsolja som används för matlagning. Förbrukningen blir troligen för låg för att möjliggöra ett system av mackar men man skulle ju då kunna köpa oljan i livsmedelsbutiken.
En motorgenerator kan även användas som reservkraft i ett hus. Med en 15 kW motorgenerator i varje bil kommer Sveriges bilägare att förfoga över större elproduktionskapacitet än vad som finns installerat i dagens elnät.
Problemet med rapsolja som bränsle är ju att det bryts ned. Det kräver ständig användning av fordonet och ganska mycket service ändå av bränslesystemet.
Det är därför man tagot fram HVO och satt dit extra väte... jag är inte kemist, men kan tänka att det är dubbelbindningarna som bakterierna bryter ned? HVO är som dierselolja och bryts inte ner i första taget.
Man kan göra HVO av rapsolja, fettsyror, lignin och mycket mer. Det är ett makalöst bränsle verkar det som!
Rapsolja är dessutom lite för trögflytande men det kan lösas genom att man späder det med etanol.
Men varför klydda med sådan primitiv gammal teknik?
PS
När man åker långt vill man ofta ha packning, husvagn och liknande.
Men ett bra sätt att göra liten bil stor är ju takbox vid behov.
Tyska politikers jättedyra fiasko som kostat tusentals människoliv.
Enligt wikipedia
"A controversial part of the program was the phasing out Germany's fleet of nuclear reactors, to be complete by 2022,[6][7] with the aim of reaching a 100% renewable energy system. While the nuclear plants shutdown was mostly completed – with six reactors remaining connected to the grid (as of August 2020)[8] – they however were largely replaced by fossil gas and coal[9] and
most of the 2020 goals of the program were failed.[10]
A study found that if Germany had postponed the nuclear phase out and phased out coal first it could have saved 1,100 lives and $12 billion in social costs per year.[11][12][13] Another article claims that Germany could have already phased out fossil fuels if it had chosen to invest in nuclear instead of renewable energy.[14]"
Vill du vinkla eller vill du beskriva verkligheten?
Man kan välja att sätta all sin tilltro till några vinklade ord i Wikipedia om en artikel som en journalist på Deutsche Welle skrivit. Man kan också läsa hela artikeln, vilket ger en helt annan bild. https://www.dw.com/en/germany-to-fall-short-of-2020-climate-goals-report/a-47395605
Sänk hastigheten och minska utsläppen av växthusgaser mer!
I artikeln används ordet "fail" i två sammanhang:
1. Om misslyckandet att införa hastighetsbegränsningar för att minska bilavgaser.
2. Om risken för att inte uppnå klimatmålen eftersom utsläpp av växthusgaser minskar för långsamt.
Den underliggande agenda som lyser igenom när du väljer dina citat påminner väldigt mycket om det som kommer från det genuint lögnaktiga och fossilfinansierade propagandamaskineriet GWPF. Är det en slump?
Fakta om förnybar el i Tyskland
Man kan också se till vad ett välrenommerat forskningsinstitut som Fraunhofer säger om saken.
Välj själv vad du vill bygga upp din tillvaro på:
– Vinklade citat, som inte ens är i närheten av att beskriva vad författaren av originaltexten beskrivit.
– Fakta som tas fram och sammanställs av ett välrenommerat forskningsinstitut.
Kärnkraften är död!
Kärnkraft i alla former som vi nu känner till saknar framtid. Att representanter för kärnkraftsindustrin, uppenbarligen försedda med skygglappar, lyckats lura i några ovanligt okunniga politiker, att om man kallar kärnkraften för fjärde generationen så försvinner alla risker med kärnkraft och alla problem med långsiktig och säker förvaring av avfall, förändrar ingenting. Att det finns obegåvade och okunniga politiker visste vi redan. Att lite djupare kunskap om kärnfysik och strålmedicin inte finns hos så många är väl ingen överraskning, men försök att hitta någon med dessa kompetenser som förordar kärnkraft. Fundera sedan ett tag på varför det är så svårt.
Kanske vill några att man ska man räkna SciFi-Janne (Janne Wallenius) som ett undantag? Men då bör man väl väga in att han genom sina företag har ett uppenbart egenintresse och att han saknar kompetens inom området strålmedicin.
Tjernobyl och Fukushima fick båda stor medial uppmärksamhet. Länken ovan ger många exempel på hur risker med kärnkraft orsakat olyckor.
Det finns beräkningar som tyder på att mellan 90000 och 100000 avled som en följd av olyckan i Tjernobyl. Eftersom det är svårt att bevisa dödsorsak i enskilda cancerfall så finns det också dom som hävdar att det kan ha varit så få som 10000 som dog p.g.a. Tjernobyl. Då har man natuligtvis inte räknat med långtidseffekter av dom stora utsläppen av olika radioaktiva isotoper. Ungefär 36000 "tjernobylänkor" i Ukraina får änkepension efter sina män som avlidit som en följd av katastrofen i Tjernobyl.
Användning av fossila bränslen är en teknik som vi nu är på väg att överge. Preems beslut visar att vi har kommit långt på vägen mot att överge fossila bränslen. Men ett problem är att koldioxid är inte bara en växthusgas. Den har även betydelse för växtligheten. Vad händer när fossila bränslen blir lika obsoleta som sillolja?
Det är lätt att få intrycket att du tror att det inte fanns någon växtlighet på Jorden innan människor började förbränna fossila bränslen.
Sanningen är att fotosyntes på Jorden beräknas ha pågått i ca 3,4 miljarder år. Syre har påvisats funnits sedan ca 2,3-2,4 miljarder år, men troligen har det funnits längre.
Myten om att det är utsläpp från förbränning av fossila bränslen som ligger bakom den agrikulturella revolutionen är en villfarelse. Lögnen har skapats av propagandamaskinerier som Heartland, som bl.a. finansieras av oljebröderna Koch och som får hjälp av religiösa fundamentalister som Roy Spencer.
Vill du bygga din egen övertygelse på oljefinansierade lögner som sprids av propagandamaskinerier eller är du intresserad av sanningen?
Om du vill veta sanningen om vad som ligger bakom den agrikulturella revolutionen så finns det i tråden och på nätet, bl.a. hos FAO.
... De där tre åren handlar dessutom bara hur länge en viss CO2-molekyl stannar i atmosfären, inte hur länge det tar för CO2-halten att sjunka om vi slutar med utsläppen.
Du säger att efter tre år kan man ta bort koldioxidmolekylerna utan att koldioxiden tar slut. Det tror jag inte på hur trovärdig källa du än anger.
Problemet med rapsolja som bränsle är ju att det bryts ned. Det kräver ständig användning av fordonet och ganska mycket service ändå av bränslesystemet.
Det är därför man tagot fram HVO och satt dit extra väte... jag är inte kemist, men kan tänka att det är dubbelbindningarna som bakterierna bryter ned? HVO är som dierselolja och bryts inte ner i första taget.
Man kan göra HVO av rapsolja, fettsyror, lignin och mycket mer. Det är ett makalöst bränsle verkar det som!
Rapsolja är dessutom lite för trögflytande men det kan lösas genom att man späder det med etanol.
Men varför klydda med sådan primitiv gammal teknik?
PS
När man åker långt vill man ofta ha packning, husvagn och liknande.
Men ett bra sätt att göra liten bil stor är ju takbox vid behov.
Marknaden för ett bränsle som bara används vid långresor och för reservkraft är liten. Sätter vi upp strömskenor längs våra stora vägar blir marknaden ännu mindre. Det är knappast troligt att vi kan använda ett nät av mackar. Vi behöver någon annan distributionsform. En möjlighet är att använda livsmedelshandels matoljeförsäljning. På min diskbänk står en flaska rapsolja som blivit stående åtminstone två år. Den har kanske tappat smak men är fullt användbar som bränsle. Men visst kan man tänka sig andra distributionsformer. Vi kan använda margarin som säljs i fast form och smälts vid användningen. Jag vet inte vilket sätt som är bäst men vi borde börja fundera på vilka alternativ vi har.
Du säger att efter tre år kan man ta bort koldioxidmolekylerna utan att koldioxiden tar slut. Det tror jag inte på hur trovärdig källa du än anger.
Tänk dig att en koldioxidmolekyl tas upp av ett växande träd. Samtidigt frigörs en annan av ett träd som bryts ned. Så länge det växer och bryts ned lika mycket förändras inte halten även om molekylerna byts ut. Detsamma gäller i havet där det sker ett ständigt utbyte av koldioxid mellan hav och atmosfär.
Marknaden för ett bränsle som bara används vid långresor och för reservkraft är liten. Sätter vi upp strömskenor längs våra stora vägar blir marknaden ännu mindre. Det är knappast troligt att vi kan använda ett nät av mackar. Vi behöver någon annan distributionsform. En möjlighet är att använda livsmedelshandels matoljeförsäljning. På min diskbänk står en flaska rapsolja som blivit stående åtminstone två år. Den har kanske tappat smak men är fullt användbar som bränsle. Men visst kan man tänka sig andra distributionsformer. Vi kan använda margarin som säljs i fast form och smälts vid användningen. Jag vet inte vilket sätt som är bäst men vi borde börja fundera på vilka alternativ vi har.
Det finns mycket erfarenhet av rapsolja som bränsle och det är inte problemfritt. Framförallt inte när användningen är sparsam. Att du inte fått bakterietillväxt i din flaska är ju inte samma som att oljan funkar i en injektor.
Det kommer att behövas HVO 100 till en mängd fordon som vi kanske aldrig elektrifierar. traktorer, vägmaskiner, grävmaskiner m m. Kanske även lastvagnar och det är ett klimatneutralt bränsle så varför inte använda det?
När vi nu bygger processfabriker i stor skala? varför skrota den investeringen i förtid, det tror jag inte är lyckat.
...
Om du vill veta sanningen om vad som ligger bakom den agrikulturella revolutionen så finns det i tråden och på nätet, bl.a. hos FAO.
–
Innan man försöker tolka jordbruksstatistik måste man förstå hur ett "nödvändigt men icke tillräckligt" vilkor fungerar. Man kan till exempel se på hur växter i en trädgård eller ett skogsskifte svarar på variationer i odlingsförhållandena.
Det finns mycket erfarenhet av rapsolja som bränsle och det är inte problemfritt. Framförallt inte när användningen är sparsam. Att du inte fått bakterietillväxt i din flaska är ju inte samma som att oljan funkar i en injektor.
Det kommer att behövas HVO 100 till en mängd fordon som vi kanske aldrig elektrifierar. traktorer, vägmaskiner, grävmaskiner m m. Kanske även lastvagnar och det är ett klimatneutralt bränsle så varför inte använda det?
När vi nu bygger processfabriker i stor skala? varför skrota den investeringen i förtid, det tror jag inte är lyckat.
En linjär motorgenerator kan få en helt annan bränsleflexibilitet än en konventionell motor. HVO är utmärkt om man kan hitta något bra sätt att distribuera det. På 1950-talet sålde jag i min morbrors lanthandel varnolen till norrmän som körde sina gamla sidventilade bilar på det. Kanske en distributionsform av den typen?
Tänk dig att en koldioxidmolekyl tas upp av ett växande träd. Samtidigt frigörs en annan av ett träd som bryts ned. Så länge det växer och bryts ned lika mycket förändras inte halten även om molekylerna byts ut. Detsamma gäller i havet där det sker ett ständigt utbyte av koldioxid mellan hav och atmosfär.
Naturligtvis finns det ett tillflöde och ett bortflöde men det finns ingen stor koldioxidbuffert i atmosfären som det tar lång tid att tömma. I haven däremot finns en ganska stor buffert. Varje gång vi öppnar en ölburk ser vi att vatten och luft kan utbyta koldioxid. Men det är inte alltid självklart att havens koldioxidbuffert stabiliserar luftens koldioxidhalt.
