Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
Resultatet i artiklarna som refereras till är ju lite "spretigt". Det varierar mellan artiklarna från 0,8 meter till 11 meter. Jag gjorde ingen statistisk analys, men fick intrycket att medel och median kanske hamnade runt 2 meter.
Antag, som en hypotes, att havsnivån var 1-3 meter högre för ca 4000-8000 år sedan.
Från Marcott et.al. är det rimligt att anta att tidsperioden för ca 5000-9000 år sedan var ungefär 0,5-0,6°C varmare globalt än under tidsperioden 1200-1950.
http://cdn.antarcticglaciers.org/wp-content/uploads/2012/07/marcott-et-al-2013-2.jpg
Om den temperaturskillnaden är förklaringen till att havsnivån var högre för 4000-8000 år sedan så är IMO den logiska slutsatsen att det tar lite tid innan temperaturhöjningen slår igenom i havsnivån.
Haven "bromsar upp" temperaturförändringen och det går åt mycket energi för att smälta is.
Om det är så, hur mycket tid talar vi om? 100 år? 1000 År? Vi har ju nu, med god marginal, passerat den globala medeltemperatur som var för 5000-9000 år sedan.
–
Förnybar energi
Data från Svenska Kraftnät
Jag gjorde en bild som jag hoppas att du och alla andra som är intresserade av hur elsystemet fungerar, finner illustrativ.
Jag hämtade data, timme för timme, baserat på statistik från Svenska Kraftnät.
Jag medelvärdesbildade över 25 timmar för att inte den normala dygnsvariationen skulle "störa" statistiken för mycket. Att redovisa per timme över ett år ger ungefär samma resultat, men grafen ser mycket mer "brusig" ut när man har med dygnscykeln i förbrukningen.
El från vattenkraft, kärnkraft och vindkraft för huvuddelen av 2019
Här är grafen:
https://ibb.co/VCzXKFQ
Det finns mycket att säga om den här grafen, men i korthet visar den att vind och vatten kompletterar varandra bra och att vind producerar under hela året. Den ojämnhet som vind uppvisar hanteras lätt av vatten. Att vind som tillförs spar vatten i magasinen så att det finns där tills det behövs bättre.
Kärnkraften finns där som en "bas" med, i medeltal, ungefär lika stor produktion som vattenkraften.
Vindkraften kan ökas rätt mycket och fortfarande balanceras av vattenkraften. Jag har inte sett någon offentlig uppgift på hur mycket, men jag gissar att en ökning med 200-300% skulle fungera bra.
Kanske kommer nästa generations vindkraftverk, som har en nominell effekt på ca 8-12 MW jämfört med dagens som ofta är på 2,2 MW, att underlätta en framtida utbyggnad. Om vi t.ex. bygger 50% fler med 4 gånger dagens effekt per kraftverk så ökar energin från vind till en faktor ca 3,5 gånger dagens, dvs. från ca 20 TWh per år till ca 70 TWh per år. Ökningen beror mest på att effekten ökar men också på att större och högre kraftverk levererar bättre vid svag vind.
–
Hur stor är en rimlig andel vindkraft? 50%? Mer?
Det beror på ett antal omständigheter, som vindförhållanden, landets storlek, kapacitet i stamnät och övriga energikällor, för att ta några exempel.
Just nu ser vi att Sverige skulle kunna fungera bra med betydligt mer vindkraft. Eftersom vindkraften dessutom under ett par årtionden utvecklats till att vara den kanske mest kostnadseffektiva av de "stora" energikällorna så måste detta beaktas. Kapacitet i stamnätet är troligen vår främsta flaskhals nu i Sverige. Det gäller i viss utsträckning i Tyskland också.
Vårt närområde
I vårt närområde kan vi se till några olika konstallationer.
– Sverige.
– Nord Pol (Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland och Litauen).
Nord Pol handlar också med Polen, Tyskland och Nederländerna så där sker också ett viss utbyte.
Redan nu är det så, men i högre grad i framtiden, kommer balans att hanteras inom Nord Pool. Det innebär bl.a. att norsk vattenkraft kan balansera, kanske ungefär tre gånger så mycket vindkraft som svensk vattenkraft kan. Med det i åtanke kan Nord Pol, som område vara självförsörjande, klara en ökande förbrukning och exportera till närområden, med en sund energipolitik och helt utan kärnkraft.
Kärnkraften står just nu för ca 20% av elen i Nord Pool. Vatten är ca 42% och vind ca 20%.
Tyskland är inte lika lyckligt lottade som vi med vattenkraft. Som du skriver är kol sämre som reglerkraft än vatten, men användbart, och kärnkraft är ännu sämre som reglerkraft.
USA
I andra delar av världen gäller andra förutsättningar. USA har ju t.ex. förutsättningar för att ha ett effektivt järnvägsnät, som t.ex. Frankrike eller Kina, men har det inte. Det ökar fossilberoendet, eftersom samhället i hög grad "vilar på" landsvägstransporter och flyg. 3911 TWh el förbrukades 2015.
Ungefär 300 TWh per år kommer från vatten, men landet har 65 GW vatten som inte byggts ut. Om detta byggdes ut skulle vattenkapaciteten öka till ca 870 TWh per år. En sådan vattenkapacitet kan utan vidare balansera lika mycket vind så att vatten och vind kan ge 1700 TWh per år.
Idag kommer ca 800 TWh från 98 kommersiella kärnkraftsreaktorer. En hel del el kommer från gas och kol. Kol och gas skulle kunna elimineras med utbyggnad av vatten och vind. Sol är ganska betydelsefullt och växande, speciellt i södra och sydvästra USA.
Finland och kärnkraft
Under 2000-talet har två kärnkraftreaktorer som påbörjats i Europa följts på nära håll. Det är Flamanville 3 i Frankrike och Olkiluoto 3 i Finland.
Flamanville 3 påbörjades 2007. Det skulle kosta 3,3 miljarder € och vara klart 2012. Nu är prognosen att det blir klart 2021 och kommer att kosta 12,4 miljarder €. Det har varit upprepade förseningar.
Olkiluoto 3 påbörjades 2005. Det skulle kosta 3 miljarder € och vara klart 2009. Nu är prognosen att det blir klart 2021 och kommer att kosta mer än 10 miljarder €. Det har varit upprepade förseningar.
De senaste 10 åren har det kraftigt försenade kärnkraftbygget i Finland medfört en nästan ständig elbrist i Finland. Bristen har dock kunnat lösas med import, genom Nord Pool. Det är främst Svensk, Norsk och Rysk el som exporterats till Finland.
Vad är bra med kärnkraft?
– Kärnkraft är bland den dyraste av energikällor.
– Kärnkraftsolyckor gör stora områden obeboeliga under lång tid.
– Kärnkraft producerar ett avfall som är mycket farligt i 100000 år eller mer.
– Kan man producera och hantera bränsle och kärnkraftsdrift så kan man göra kärnvapen.
Vi har, i Sverige och i flera andra länder, byggt in oss i ett kärnkraftsberoende som är svårt att komma ur. Med dom enorma investeringar som gjorts i kärnkraft är det många som tycker att dom pengar som redan investerats ska användas. Jag är benägen att acceptera detta, men jag ser inget försvar för att planera att bygga nya kärnkraftsreaktorer. Under dom förutsättningar som gäller i övrigt idag.
Om planen är att skaffa kärnvapen så är det iofs ett bra skäl att bygga kärnkraft.
Källor:
https://www.hydroreview.com/2014/04/29/u-s-has-65-gw-of-untapped-hydroelectric-power-potential-doe-report-says/#gref
https://en.wikipedia.org/wiki/Energy_in_the_United_States
https://svenska.yle.fi/artikel/2019/12/19/bygget-av-olkiluoto-3-forsenas-ytterligare-elproduktionen-startar-2021
–
https://en.wikipedia.org/wiki/Sea_level_rise#/media/File:Post-Glacial_Sea_Level.png
En sådan där aktivistblog har en tendens att bara plocka ut artiklar som passar dess agenda. Det finns mycket lurigt som kan påverka lokala havsnivåer och för en artikel som den om Thailand som ligger bakom betalvägg är inte lätt att avgöra vad om något det betyder.
Tack för en analys kopplad till verkligheten. Det är förvånande att så många som tidigare skrek att vi skall hålla helt öppna gränser är så nationalistiska vad gäller elförsörjning och inte har förstått att en miljövänlig energiexport till länder utan detta ger samma effekt som vi nyttjat den själva.
Politik
Politik är IMO egentligen något annat än växthuseffekt och klimatförändring under rubriken vetenskap.
Här är det ju ändå så att politiska frågor om miljö och energi följer med under rubriken vetenskap.
Jag konstaterar att det är så, utan att uppskatta det.
Tyskland
När det gäller Tyskland så ser jag två politiska beslut som var för sig IMO är bra, men timingen är kanske inte optimal?
I efterdyningarna efter Fukushima, 2011, som var ännu ett exempel på att kärnkraft inte är så säker som förespråkarna och kärnkraftsindustrin hävdar, beslutades i Tyskland att all kärnkraft skulle stängas senast 2022. Elva år kan låta som en lång tid, men kanske är det för lite om man beaktar alla nyinvesteringar, nybyggen och ny infrastruktur som krävs?
Tyskland använder en hel del kol för sin elproduktion. Om det var avveckling av kärnkraft som prioriterades under första halvan av 2010-talet så har nu fokus vänts mer mot att avveckla kolkraft. Även där finns en konkret plan. Senast 2038 ska kolet vara helt avvecklat.
Båda dessa beslut är politiskt välunderbyggda. Inom och nära industrin finns det starka krafter som strävar i en annan riktning. Att manipulera utsläppsmätningar för att kunna sälja fler bilar är ett exempel på hur en del inom industrin ser på demokratiska, etiska, moraliska och juridiska frågor. Kolindustrin är inte förtjust över att avvecklas. Bilindustrin har bromsat utvecklingen mot t.ex. hybrid och el och har därför fått se Japanska och Koreanska företag ta ledningen.
Kanske är det förståeligt att den konservativa tyska industrin, gärna ser att GWPF bedriver en outtröttlig lobbyingkampanj mot miljövänlig och förnybar energi. GWPF, som egentligen aldrig presenterar lösningar, men ofta talar om att vindkraft och all annan förnybar energi alltid är dåligt och dyrt och är på väg att leda till en total system- och samhällskollaps.
Vi har ännu inte sett några konkreta exempel på att en sådan kollaps är nära förestående.
Kan GWPFs lobbying bromsa nedläggningen av kärnkraftverk och kolkraftverk i Tyskland? Ja, kanske, men det ser inte ut som om dom har någon större reell påverkan.
https://www.cleanenergywire.org/factsheets/germanys-energy-consumption-and-power-mix-charts
Avvecklingstakten när det gäller kärnkraft – I Tyskland och i Sverige
Vad som är optimalt tycker jag är svårt att säga. Om det händer en stor olycka så har avvecklingen gått för långsamt. Om det inte händer någon stor olycka så kan kärnkraftverken köras några år till. Kanske t.o.m. något eller ett par decennier.
Så ser jag det. Problemet är ju att bedöma säkerheten och riskerna. Vad som är säkert är att kärnkraftsindustrins förespråkare och representanter genomgående har visat sig vara oärliga om risker och konsekvenser, så långt dom har kunnat. Vid dom tillbud och olyckor som varit hittills.
Det har skadat trovärdigheten för tekniken och för branschen.
Hade dom varit ärliga från början så hade kärnkraften kanske aldrig byggts ut?
Personligen tycker jag att det finns tillräckliga skäl att inte överväga kärnkraft utgående från bl.a. dessa aspekter:
– Strålfysikaliska.
– Strålmedicinska.
– Spridningsrisk för klyvbart material och kärnvapen.
– Olycksrisker.
– Risker för kärnkraftsterrorism.
– Behov av lagring av avfallet i 100000 år eller mer.
– Begränsad bränsletillgång och utvinning med stora miljökonsekvenser.
https://www.cleanenergywire.org/news/end-nuclear-no-threat-bavarias-power-supply-security-state-minister
–
En möjlig framtida kärnkraftteknik är mindre reaktorer som är självreglerande (SMR), vilket innebär att när de blir varmare sjunker kärnaktivitet naturligt (tvärtemot äldre konstruktioner alltså). De är billigare att både producera och anlägga då alla delar är så små att de kan transporteras på väg. De är billiga i drift då de inte behöver ett manskap som övervakar reaktorn. De tar bort behovet av ett överdimensionerat stamnät då de kan distribueras ut närmare konsumenterna. De kan drivas med flertalet olika kärnbränslen.
För större anläggningar finns ny teknik som har betydligt högre verkningsgrad än äldre anläggningar. De möjliggör även användandet av gammalt kärnbränsle, som alltså kan tas upp från långtidsförvaringen. Resterna får sedan har betydligt kortare halveringstider. Reaktorerna kan även köras med uran som inte är anrikat. Det billigare bränslet och högre verkningsgraden gör att
Här är ett exempel:
https://terrapower.com/productservices/twr
Dock så tror jag inte att det här kommer får dig att bli det minsta nyfiken, då du ständigt verkar vara inställd på ett spår, med skygglappar på, i alla frågor du diskuterar. Tack för mig.
Svara
- Ämnesverktyg
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
Tydligen var vattennivåerna betydligt högre för 4000-8000 år sedan.
Skulle kunna bero på högre temperaturer och därav mera smällt is i haven än vi har idag.
Var CO2 halten högre då eller finns någon annan orsak?
Kan alla experter här berätta orsaken.
https://notrickszone.com/
Skulle kunna bero på högre temperaturer och därav mera smällt is i haven än vi har idag.
Var CO2 halten högre då eller finns någon annan orsak?
Kan alla experter här berätta orsaken.
https://notrickszone.com/
Resultatet i artiklarna som refereras till är ju lite "spretigt". Det varierar mellan artiklarna från 0,8 meter till 11 meter. Jag gjorde ingen statistisk analys, men fick intrycket att medel och median kanske hamnade runt 2 meter.
Antag, som en hypotes, att havsnivån var 1-3 meter högre för ca 4000-8000 år sedan.
Från Marcott et.al. är det rimligt att anta att tidsperioden för ca 5000-9000 år sedan var ungefär 0,5-0,6°C varmare globalt än under tidsperioden 1200-1950.
http://cdn.antarcticglaciers.org/wp-content/uploads/2012/07/marcott-et-al-2013-2.jpg
Om den temperaturskillnaden är förklaringen till att havsnivån var högre för 4000-8000 år sedan så är IMO den logiska slutsatsen att det tar lite tid innan temperaturhöjningen slår igenom i havsnivån.
Haven "bromsar upp" temperaturförändringen och det går åt mycket energi för att smälta is.
Om det är så, hur mycket tid talar vi om? 100 år? 1000 År? Vi har ju nu, med god marginal, passerat den globala medeltemperatur som var för 5000-9000 år sedan.
–
Citat:
Förnybar energi
Data från Svenska Kraftnät
Jag gjorde en bild som jag hoppas att du och alla andra som är intresserade av hur elsystemet fungerar, finner illustrativ.
Jag hämtade data, timme för timme, baserat på statistik från Svenska Kraftnät.
Jag medelvärdesbildade över 25 timmar för att inte den normala dygnsvariationen skulle "störa" statistiken för mycket. Att redovisa per timme över ett år ger ungefär samma resultat, men grafen ser mycket mer "brusig" ut när man har med dygnscykeln i förbrukningen.
El från vattenkraft, kärnkraft och vindkraft för huvuddelen av 2019
Här är grafen:
https://ibb.co/VCzXKFQ
Det finns mycket att säga om den här grafen, men i korthet visar den att vind och vatten kompletterar varandra bra och att vind producerar under hela året. Den ojämnhet som vind uppvisar hanteras lätt av vatten. Att vind som tillförs spar vatten i magasinen så att det finns där tills det behövs bättre.
Kärnkraften finns där som en "bas" med, i medeltal, ungefär lika stor produktion som vattenkraften.
Vindkraften kan ökas rätt mycket och fortfarande balanceras av vattenkraften. Jag har inte sett någon offentlig uppgift på hur mycket, men jag gissar att en ökning med 200-300% skulle fungera bra.
Kanske kommer nästa generations vindkraftverk, som har en nominell effekt på ca 8-12 MW jämfört med dagens som ofta är på 2,2 MW, att underlätta en framtida utbyggnad. Om vi t.ex. bygger 50% fler med 4 gånger dagens effekt per kraftverk så ökar energin från vind till en faktor ca 3,5 gånger dagens, dvs. från ca 20 TWh per år till ca 70 TWh per år. Ökningen beror mest på att effekten ökar men också på att större och högre kraftverk levererar bättre vid svag vind.
Kärnkraften har de senaste 52 veckorna levererat 64,0 TWh.https://www.energiforetagen.se/statistik/kraftlaget/
Vattenkraften har de senaste 52 veckorna levererat 63,9 TWh.
Vindkraften har de senaste 52 veckorna levererat 20,16 TWh.
–
Vindkraften behöver ju en energibuffert för att vara en användbar resurs. Sverige har en enorm buffert - vattenkraften. Och det är därför vindkraften fungerar någorlunda här. Man kan se i din figur att vattenkraftens effekt går ned när vindkraftens effekt går upp, och vise versa. Så länge det finns vatten i magasinen samt ett tillräckligt kraftigt stamnät för att förflytta energin beroende på var det blåser fungerar detta utmärkt.
I länder som Tyskland finns inte vattenkraft i alls samma utsträckning. Det är därför de inte kan utnyttja sin vindkraft lika effektivt som i Sverige. Och jag gissar att samma gäller för Kina och USA. För att vindkraft ska fungerar i sådana länder behövs något som ersätter vindkraften när den inte blåser. I nuläget är detta fossil energi - kol och olja. Dock är reglerhastigheten inte riktigt snabb nog för att kolkraften ska kunna vara vindkraftens bästa vän. Rena förbränningsmotorer som går på olja är tillräckligt snabba, men har inte lika bra verkningsgrad, och har därför högre utsläpp i förhållande till levererad energi. Jag anser att i länder som saknar vattenkraft med stora vattenmagasin är vindkraft inte någon lösning. Och detta gäller ju i princip alla länder på jordklotet. Det som ev. skulle kunna göra vindkraften användbar är om varje vindkraftpark har ett stort elektriskt batteri som kan lagra betydande mängder energi. Så att de blir oberoende av att andra elproducenter täcker upp för när det inte blåser. Just nu finns inte sån batteriteknik, i alla fall inte tillräckligt billig eller resurssnål. Så länge detta inte finns kommer vindkraften aldrig vara en användbar resurs. Jag såg att några svenskar hittat ett sätt att göra väldigt billiga batterier med enkla material (något pappersbaserat). Om detta visar sig bli ett robust batteri med lång livslängd som kan produceras enkelt i stora volymer, skulle ju det kunna vara komplementet till vindkraften (och solkraften) som saknas. Då är väl egentligen det kvarstående hindret bara de enorma ytor som krävs för att få tillräcklig energi.
Modern kärnkraft verkar en betydligt smidigare lösning. Jag såg att något land i Sydamerika satsar på modern kärnkraft. Får hoppas att det lyckas väl och inspirerar andra att satsa på den tekniken. Kul att det finns några länder som tänker rationellt i alla fall.
I länder som Tyskland finns inte vattenkraft i alls samma utsträckning. Det är därför de inte kan utnyttja sin vindkraft lika effektivt som i Sverige. Och jag gissar att samma gäller för Kina och USA. För att vindkraft ska fungerar i sådana länder behövs något som ersätter vindkraften när den inte blåser. I nuläget är detta fossil energi - kol och olja. Dock är reglerhastigheten inte riktigt snabb nog för att kolkraften ska kunna vara vindkraftens bästa vän. Rena förbränningsmotorer som går på olja är tillräckligt snabba, men har inte lika bra verkningsgrad, och har därför högre utsläpp i förhållande till levererad energi. Jag anser att i länder som saknar vattenkraft med stora vattenmagasin är vindkraft inte någon lösning. Och detta gäller ju i princip alla länder på jordklotet. Det som ev. skulle kunna göra vindkraften användbar är om varje vindkraftpark har ett stort elektriskt batteri som kan lagra betydande mängder energi. Så att de blir oberoende av att andra elproducenter täcker upp för när det inte blåser. Just nu finns inte sån batteriteknik, i alla fall inte tillräckligt billig eller resurssnål. Så länge detta inte finns kommer vindkraften aldrig vara en användbar resurs. Jag såg att några svenskar hittat ett sätt att göra väldigt billiga batterier med enkla material (något pappersbaserat). Om detta visar sig bli ett robust batteri med lång livslängd som kan produceras enkelt i stora volymer, skulle ju det kunna vara komplementet till vindkraften (och solkraften) som saknas. Då är väl egentligen det kvarstående hindret bara de enorma ytor som krävs för att få tillräcklig energi.
Modern kärnkraft verkar en betydligt smidigare lösning. Jag såg att något land i Sydamerika satsar på modern kärnkraft. Får hoppas att det lyckas väl och inspirerar andra att satsa på den tekniken. Kul att det finns några länder som tänker rationellt i alla fall.
Landhöjningen berodde inte den på nerpressningen under inlandsisen?
Skulle Thailand varit nerisat någon gång? Vad vet jag?
I Tyskland som ska lägga ner olika elproduktion har man missat att bygga överföringskapacitet.
Politikerna tror att elkonsumtionen kommer att sjunka till 2030. Ett universitet som räknat menar att elförbrukningen kommer att öka 25 - 30% till 2030.
Dom som bor i Tyskland vill inte ha mer kraftkablar och mera vindmöllor.
En soppa där man släpper ut mycket växthusgaser. 30% av elen är fossil.
I Sverige där vi har unikt miljövänlig elproduktion väljer politikerna att hårdsubventionera solel och att lägga ner fungerande och lönsam kärnkraft.
Om vi körde ringhalsreaktorerna vidare och skickade elen till polen eller Tyskland/Danmark skulle det minskade växthusgasutsläppet i stort motsvara alla bilars utsläpp i Sverige.
Är politiker och media helt verklighetsfrånvända?
Skulle Thailand varit nerisat någon gång? Vad vet jag?
I Tyskland som ska lägga ner olika elproduktion har man missat att bygga överföringskapacitet.
Politikerna tror att elkonsumtionen kommer att sjunka till 2030. Ett universitet som räknat menar att elförbrukningen kommer att öka 25 - 30% till 2030.
Dom som bor i Tyskland vill inte ha mer kraftkablar och mera vindmöllor.
En soppa där man släpper ut mycket växthusgaser. 30% av elen är fossil.
I Sverige där vi har unikt miljövänlig elproduktion väljer politikerna att hårdsubventionera solel och att lägga ner fungerande och lönsam kärnkraft.
Om vi körde ringhalsreaktorerna vidare och skickade elen till polen eller Tyskland/Danmark skulle det minskade växthusgasutsläppet i stort motsvara alla bilars utsläpp i Sverige.
Är politiker och media helt verklighetsfrånvända?
Citat:
Vindkraften behöver ju en energibuffert för att vara en användbar resurs. Sverige har en enorm buffert - vattenkraften. Och det är därför vindkraften fungerar någorlunda här. Man kan se i din figur att vattenkraftens effekt går ned när vindkraftens effekt går upp, och vise versa. Så länge det finns vatten i magasinen samt ett tillräckligt kraftigt stamnät för att förflytta energin beroende på var det blåser fungerar detta utmärkt.
I länder som Tyskland finns inte vattenkraft i alls samma utsträckning. Det är därför de inte kan utnyttja sin vindkraft lika effektivt som i Sverige. Och jag gissar att samma gäller för Kina och USA. För att vindkraft ska fungerar i sådana länder behövs något som ersätter vindkraften när den inte blåser. I nuläget är detta fossil energi - kol och olja. Dock är reglerhastigheten inte riktigt snabb nog för att kolkraften ska kunna vara vindkraftens bästa vän. Rena förbränningsmotorer som går på olja är tillräckligt snabba, men har inte lika bra verkningsgrad, och har därför högre utsläpp i förhållande till levererad energi. Jag anser att i länder som saknar vattenkraft med stora vattenmagasin är vindkraft inte någon lösning. Och detta gäller ju i princip alla länder på jordklotet. Det som ev. skulle kunna göra vindkraften användbar är om varje vindkraftpark har ett stort elektriskt batteri som kan lagra betydande mängder energi. Så att de blir oberoende av att andra elproducenter täcker upp för när det inte blåser. Just nu finns inte sån batteriteknik, i alla fall inte tillräckligt billig eller resurssnål. Så länge detta inte finns kommer vindkraften aldrig vara en användbar resurs. Jag såg att några svenskar hittat ett sätt att göra väldigt billiga batterier med enkla material (något pappersbaserat). Om detta visar sig bli ett robust batteri med lång livslängd som kan produceras enkelt i stora volymer, skulle ju det kunna vara komplementet till vindkraften (och solkraften) som saknas. Då är väl egentligen det kvarstående hindret bara de enorma ytor som krävs för att få tillräcklig energi.
Modern kärnkraft verkar en betydligt smidigare lösning. Jag såg att något land i Sydamerika satsar på modern kärnkraft. Får hoppas att det lyckas väl och inspirerar andra att satsa på den tekniken. Kul att det finns några länder som tänker rationellt i alla fall.
I länder som Tyskland finns inte vattenkraft i alls samma utsträckning. Det är därför de inte kan utnyttja sin vindkraft lika effektivt som i Sverige. Och jag gissar att samma gäller för Kina och USA. För att vindkraft ska fungerar i sådana länder behövs något som ersätter vindkraften när den inte blåser. I nuläget är detta fossil energi - kol och olja. Dock är reglerhastigheten inte riktigt snabb nog för att kolkraften ska kunna vara vindkraftens bästa vän. Rena förbränningsmotorer som går på olja är tillräckligt snabba, men har inte lika bra verkningsgrad, och har därför högre utsläpp i förhållande till levererad energi. Jag anser att i länder som saknar vattenkraft med stora vattenmagasin är vindkraft inte någon lösning. Och detta gäller ju i princip alla länder på jordklotet. Det som ev. skulle kunna göra vindkraften användbar är om varje vindkraftpark har ett stort elektriskt batteri som kan lagra betydande mängder energi. Så att de blir oberoende av att andra elproducenter täcker upp för när det inte blåser. Just nu finns inte sån batteriteknik, i alla fall inte tillräckligt billig eller resurssnål. Så länge detta inte finns kommer vindkraften aldrig vara en användbar resurs. Jag såg att några svenskar hittat ett sätt att göra väldigt billiga batterier med enkla material (något pappersbaserat). Om detta visar sig bli ett robust batteri med lång livslängd som kan produceras enkelt i stora volymer, skulle ju det kunna vara komplementet till vindkraften (och solkraften) som saknas. Då är väl egentligen det kvarstående hindret bara de enorma ytor som krävs för att få tillräcklig energi.
Modern kärnkraft verkar en betydligt smidigare lösning. Jag såg att något land i Sydamerika satsar på modern kärnkraft. Får hoppas att det lyckas väl och inspirerar andra att satsa på den tekniken. Kul att det finns några länder som tänker rationellt i alla fall.
Hur stor är en rimlig andel vindkraft? 50%? Mer?
Det beror på ett antal omständigheter, som vindförhållanden, landets storlek, kapacitet i stamnät och övriga energikällor, för att ta några exempel.
Just nu ser vi att Sverige skulle kunna fungera bra med betydligt mer vindkraft. Eftersom vindkraften dessutom under ett par årtionden utvecklats till att vara den kanske mest kostnadseffektiva av de "stora" energikällorna så måste detta beaktas. Kapacitet i stamnätet är troligen vår främsta flaskhals nu i Sverige. Det gäller i viss utsträckning i Tyskland också.
Vårt närområde
I vårt närområde kan vi se till några olika konstallationer.
– Sverige.
– Nord Pol (Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland och Litauen).
Nord Pol handlar också med Polen, Tyskland och Nederländerna så där sker också ett viss utbyte.
Redan nu är det så, men i högre grad i framtiden, kommer balans att hanteras inom Nord Pool. Det innebär bl.a. att norsk vattenkraft kan balansera, kanske ungefär tre gånger så mycket vindkraft som svensk vattenkraft kan. Med det i åtanke kan Nord Pol, som område vara självförsörjande, klara en ökande förbrukning och exportera till närområden, med en sund energipolitik och helt utan kärnkraft.
Kärnkraften står just nu för ca 20% av elen i Nord Pool. Vatten är ca 42% och vind ca 20%.
Tyskland är inte lika lyckligt lottade som vi med vattenkraft. Som du skriver är kol sämre som reglerkraft än vatten, men användbart, och kärnkraft är ännu sämre som reglerkraft.
USA
I andra delar av världen gäller andra förutsättningar. USA har ju t.ex. förutsättningar för att ha ett effektivt järnvägsnät, som t.ex. Frankrike eller Kina, men har det inte. Det ökar fossilberoendet, eftersom samhället i hög grad "vilar på" landsvägstransporter och flyg. 3911 TWh el förbrukades 2015.
Ungefär 300 TWh per år kommer från vatten, men landet har 65 GW vatten som inte byggts ut. Om detta byggdes ut skulle vattenkapaciteten öka till ca 870 TWh per år. En sådan vattenkapacitet kan utan vidare balansera lika mycket vind så att vatten och vind kan ge 1700 TWh per år.
Idag kommer ca 800 TWh från 98 kommersiella kärnkraftsreaktorer. En hel del el kommer från gas och kol. Kol och gas skulle kunna elimineras med utbyggnad av vatten och vind. Sol är ganska betydelsefullt och växande, speciellt i södra och sydvästra USA.
Finland och kärnkraft
Under 2000-talet har två kärnkraftreaktorer som påbörjats i Europa följts på nära håll. Det är Flamanville 3 i Frankrike och Olkiluoto 3 i Finland.
Flamanville 3 påbörjades 2007. Det skulle kosta 3,3 miljarder € och vara klart 2012. Nu är prognosen att det blir klart 2021 och kommer att kosta 12,4 miljarder €. Det har varit upprepade förseningar.
Olkiluoto 3 påbörjades 2005. Det skulle kosta 3 miljarder € och vara klart 2009. Nu är prognosen att det blir klart 2021 och kommer att kosta mer än 10 miljarder €. Det har varit upprepade förseningar.
De senaste 10 åren har det kraftigt försenade kärnkraftbygget i Finland medfört en nästan ständig elbrist i Finland. Bristen har dock kunnat lösas med import, genom Nord Pool. Det är främst Svensk, Norsk och Rysk el som exporterats till Finland.
Vad är bra med kärnkraft?
– Kärnkraft är bland den dyraste av energikällor.
– Kärnkraftsolyckor gör stora områden obeboeliga under lång tid.
– Kärnkraft producerar ett avfall som är mycket farligt i 100000 år eller mer.
– Kan man producera och hantera bränsle och kärnkraftsdrift så kan man göra kärnvapen.
Vi har, i Sverige och i flera andra länder, byggt in oss i ett kärnkraftsberoende som är svårt att komma ur. Med dom enorma investeringar som gjorts i kärnkraft är det många som tycker att dom pengar som redan investerats ska användas. Jag är benägen att acceptera detta, men jag ser inget försvar för att planera att bygga nya kärnkraftsreaktorer. Under dom förutsättningar som gäller i övrigt idag.
Om planen är att skaffa kärnvapen så är det iofs ett bra skäl att bygga kärnkraft.
Källor:
https://www.hydroreview.com/2014/04/29/u-s-has-65-gw-of-untapped-hydroelectric-power-potential-doe-report-says/#gref
https://en.wikipedia.org/wiki/Energy_in_the_United_States
https://svenska.yle.fi/artikel/2019/12/19/bygget-av-olkiluoto-3-forsenas-ytterligare-elproduktionen-startar-2021
–
__________________
Senast redigerad av lasternassumma 2020-01-17 kl. 17:53. Anledning: korr.
Senast redigerad av lasternassumma 2020-01-17 kl. 17:53. Anledning: korr.
Citat:
Troligen inte:https://en.wikipedia.org/wiki/Sea_level_rise#/media/File:Post-Glacial_Sea_Level.png
En sådan där aktivistblog har en tendens att bara plocka ut artiklar som passar dess agenda. Det finns mycket lurigt som kan påverka lokala havsnivåer och för en artikel som den om Thailand som ligger bakom betalvägg är inte lätt att avgöra vad om något det betyder.
Om man nu hittar vattenlevande snäckor några meter upp så bör väl det betyda att vattennivån varit högre?
Om ett antal tidningar skriver om högre vattennivåer så kanske det var högre vattennivåer.
Snäckor borde ge en bra indikering.
Men Tysklands katastrofala energievende ---med samma utsläpp växthusgaser och ett elpris som tangerar dubbla priset vad vi betalar i Sverige och ett 10 - 15 gånger högre utsläpp växthusgaser / kwh än i Sverige och allt styrt av politiker och media borde få folk att tänka till.
Sanslöst värdelöst.
Vad är meningen med energivende? Att spara el genom sanslöst höga elpriser syns vara den mest relevanta tanken bakom.
Om ett antal tidningar skriver om högre vattennivåer så kanske det var högre vattennivåer.
Snäckor borde ge en bra indikering.
Men Tysklands katastrofala energievende ---med samma utsläpp växthusgaser och ett elpris som tangerar dubbla priset vad vi betalar i Sverige och ett 10 - 15 gånger högre utsläpp växthusgaser / kwh än i Sverige och allt styrt av politiker och media borde få folk att tänka till.
Sanslöst värdelöst.
Vad är meningen med energivende? Att spara el genom sanslöst höga elpriser syns vara den mest relevanta tanken bakom.
Citat:
Landhöjningen berodde inte den på nerpressningen under inlandsisen?
Skulle Thailand varit nerisat någon gång? Vad vet jag?
I Tyskland som ska lägga ner olika elproduktion har man missat att bygga överföringskapacitet.
Politikerna tror att elkonsumtionen kommer att sjunka till 2030. Ett universitet som räknat menar att elförbrukningen kommer att öka 25 - 30% till 2030.
Dom som bor i Tyskland vill inte ha mer kraftkablar och mera vindmöllor.
En soppa där man släpper ut mycket växthusgaser. 30% av elen är fossil.
I Sverige där vi har unikt miljövänlig elproduktion väljer politikerna att hårdsubventionera solel och att lägga ner fungerande och lönsam kärnkraft.
Om vi körde ringhalsreaktorerna vidare och skickade elen till polen eller Tyskland/Danmark skulle det minskade växthusgasutsläppet i stort motsvara alla bilars utsläpp i Sverige.
Är politiker och media helt verklighetsfrånvända?
Skulle Thailand varit nerisat någon gång? Vad vet jag?
I Tyskland som ska lägga ner olika elproduktion har man missat att bygga överföringskapacitet.
Politikerna tror att elkonsumtionen kommer att sjunka till 2030. Ett universitet som räknat menar att elförbrukningen kommer att öka 25 - 30% till 2030.
Dom som bor i Tyskland vill inte ha mer kraftkablar och mera vindmöllor.
En soppa där man släpper ut mycket växthusgaser. 30% av elen är fossil.
I Sverige där vi har unikt miljövänlig elproduktion väljer politikerna att hårdsubventionera solel och att lägga ner fungerande och lönsam kärnkraft.
Om vi körde ringhalsreaktorerna vidare och skickade elen till polen eller Tyskland/Danmark skulle det minskade växthusgasutsläppet i stort motsvara alla bilars utsläpp i Sverige.
Är politiker och media helt verklighetsfrånvända?
Tack för en analys kopplad till verkligheten. Det är förvånande att så många som tidigare skrek att vi skall hålla helt öppna gränser är så nationalistiska vad gäller elförsörjning och inte har förstått att en miljövänlig energiexport till länder utan detta ger samma effekt som vi nyttjat den själva.
Citat:
Om man nu hittar vattenlevande snäckor några meter upp så bör väl det betyda att vattennivån varit högre?
Om ett antal tidningar skriver om högre vattennivåer så kanske det var högre vattennivåer.
Snäckor borde ge en bra indikering.
Men Tysklands katastrofala energievende ---med samma utsläpp växthusgaser och ett elpris som tangerar dubbla priset vad vi betalar i Sverige och ett 10 - 15 gånger högre utsläpp växthusgaser / kwh än i Sverige och allt styrt av politiker och media borde få folk att tänka till.
Sanslöst värdelöst.
Vad är meningen med energivende? Att spara el genom sanslöst höga elpriser syns vara den mest relevanta tanken bakom.
Om ett antal tidningar skriver om högre vattennivåer så kanske det var högre vattennivåer.
Snäckor borde ge en bra indikering.
Men Tysklands katastrofala energievende ---med samma utsläpp växthusgaser och ett elpris som tangerar dubbla priset vad vi betalar i Sverige och ett 10 - 15 gånger högre utsläpp växthusgaser / kwh än i Sverige och allt styrt av politiker och media borde få folk att tänka till.
Sanslöst värdelöst.
Vad är meningen med energivende? Att spara el genom sanslöst höga elpriser syns vara den mest relevanta tanken bakom.
Politik
Politik är IMO egentligen något annat än växthuseffekt och klimatförändring under rubriken vetenskap.
Här är det ju ändå så att politiska frågor om miljö och energi följer med under rubriken vetenskap.
Jag konstaterar att det är så, utan att uppskatta det.
Tyskland
När det gäller Tyskland så ser jag två politiska beslut som var för sig IMO är bra, men timingen är kanske inte optimal?
I efterdyningarna efter Fukushima, 2011, som var ännu ett exempel på att kärnkraft inte är så säker som förespråkarna och kärnkraftsindustrin hävdar, beslutades i Tyskland att all kärnkraft skulle stängas senast 2022. Elva år kan låta som en lång tid, men kanske är det för lite om man beaktar alla nyinvesteringar, nybyggen och ny infrastruktur som krävs?
Tyskland använder en hel del kol för sin elproduktion. Om det var avveckling av kärnkraft som prioriterades under första halvan av 2010-talet så har nu fokus vänts mer mot att avveckla kolkraft. Även där finns en konkret plan. Senast 2038 ska kolet vara helt avvecklat.
Båda dessa beslut är politiskt välunderbyggda. Inom och nära industrin finns det starka krafter som strävar i en annan riktning. Att manipulera utsläppsmätningar för att kunna sälja fler bilar är ett exempel på hur en del inom industrin ser på demokratiska, etiska, moraliska och juridiska frågor. Kolindustrin är inte förtjust över att avvecklas. Bilindustrin har bromsat utvecklingen mot t.ex. hybrid och el och har därför fått se Japanska och Koreanska företag ta ledningen.
Kanske är det förståeligt att den konservativa tyska industrin, gärna ser att GWPF bedriver en outtröttlig lobbyingkampanj mot miljövänlig och förnybar energi. GWPF, som egentligen aldrig presenterar lösningar, men ofta talar om att vindkraft och all annan förnybar energi alltid är dåligt och dyrt och är på väg att leda till en total system- och samhällskollaps.
Vi har ännu inte sett några konkreta exempel på att en sådan kollaps är nära förestående.
Kan GWPFs lobbying bromsa nedläggningen av kärnkraftverk och kolkraftverk i Tyskland? Ja, kanske, men det ser inte ut som om dom har någon större reell påverkan.
https://www.cleanenergywire.org/factsheets/germanys-energy-consumption-and-power-mix-charts
Avvecklingstakten när det gäller kärnkraft – I Tyskland och i Sverige
Vad som är optimalt tycker jag är svårt att säga. Om det händer en stor olycka så har avvecklingen gått för långsamt. Om det inte händer någon stor olycka så kan kärnkraftverken köras några år till. Kanske t.o.m. något eller ett par decennier.
Så ser jag det. Problemet är ju att bedöma säkerheten och riskerna. Vad som är säkert är att kärnkraftsindustrins förespråkare och representanter genomgående har visat sig vara oärliga om risker och konsekvenser, så långt dom har kunnat. Vid dom tillbud och olyckor som varit hittills.
Det har skadat trovärdigheten för tekniken och för branschen.
Hade dom varit ärliga från början så hade kärnkraften kanske aldrig byggts ut?
Personligen tycker jag att det finns tillräckliga skäl att inte överväga kärnkraft utgående från bl.a. dessa aspekter:
– Strålfysikaliska.
– Strålmedicinska.
– Spridningsrisk för klyvbart material och kärnvapen.
– Olycksrisker.
– Risker för kärnkraftsterrorism.
– Behov av lagring av avfallet i 100000 år eller mer.
– Begränsad bränsletillgång och utvinning med stora miljökonsekvenser.
https://www.cleanenergywire.org/news/end-nuclear-no-threat-bavarias-power-supply-security-state-minister
–
__________________
Senast redigerad av lasternassumma 2020-01-17 kl. 19:18. Anledning: korr.
Senast redigerad av lasternassumma 2020-01-17 kl. 19:18. Anledning: korr.
Citat:
Hur stor är en rimlig andel vindkraft? 50%? Mer?
Det beror på ett antal omständigheter, som vindförhållanden, landets storlek, kapacitet i stamnät och övriga energikällor, för att ta några exempel.
Just nu ser vi att Sverige skulle kunna fungera bra med betydligt mer vindkraft. Eftersom vindkraften dessutom under ett par årtionden utvecklats till att vara den kanske mest kostnadseffektiva av de "stora" energikällorna så måste detta beaktas. Kapacitet i stamnätet är troligen vår främsta flaskhals nu i Sverige. Det gäller i viss utsträckning i Tyskland också.
Vårt närområde
I vårt närområde kan vi se till några olika konstallationer.
– Sverige.
– Nord Pol (Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland och Litauen).
Nord Pol handlar också med Polen, Tyskland och Nederländerna så där sker också ett viss utbyte.
Redan nu är det så, men i högre grad i framtiden, kommer balans att hanteras inom Nord Pool. Det innebär bl.a. att norsk vattenkraft kan balansera, kanske ungefär tre gånger så mycket vindkraft som svensk vattenkraft kan. Med det i åtanke kan Nord Pol, som område vara självförsörjande, klara en ökande förbrukning och exportera till närområden, med en sund energipolitik och helt utan kärnkraft.
Kärnkraften står just nu för ca 20% av elen i Nord Pool. Vatten är ca 42% och vind ca 20%.
Tyskland är inte lika lyckligt lottade som vi med vattenkraft. Som du skriver är kol sämre som reglerkraft än vatten, men användbart, och kärnkraft är ännu sämre som reglerkraft.
USA
I andra delar av världen gäller andra förutsättningar. USA har ju t.ex. förutsättningar för att ha ett effektivt järnvägsnät, som t.ex. Frankrike eller Kina, men har det inte. Det ökar fossilberoendet, eftersom samhället i hög grad "vilar på" landsvägstransporter och flyg. 3911 TWh el förbrukades 2015.
Ungefär 300 TWh per år kommer från vatten, men landet har 65 GW vatten som inte byggts ut. Om detta byggdes ut skulle vattenkapaciteten öka till ca 870 TWh per år. En sådan vattenkapacitet kan utan vidare balansera lika mycket vind så att vatten och vind kan ge 1700 TWh per år.
Idag kommer ca 800 TWh från 98 kommersiella kärnkraftsreaktorer. En hel del el kommer från gas och kol. Kol och gas skulle kunna elimineras med utbyggnad av vatten och vind. Sol är ganska betydelsefullt och växande, speciellt i södra och sydvästra USA.
Finland och kärnkraft
Under 2000-talet har två kärnkraftreaktorer som påbörjats i Europa följts på nära håll. Det är Flamanville 3 i Frankrike och Olkiluoto 3 i Finland.
Flamanville 3 påbörjades 2007. Det skulle kosta 3,3 miljarder € och vara klart 2012. Nu är prognosen att det blir klart 2021 och kommer att kosta 12,4 miljarder €. Det har varit upprepade förseningar.
Olkiluoto 3 påbörjades 2005. Det skulle kosta 3 miljarder € och vara klart 2009. Nu är prognosen att det blir klart 2021 och kommer att kosta mer än 10 miljarder €. Det har varit upprepade förseningar.
De senaste 10 åren har det kraftigt försenade kärnkraftbygget i Finland medfört en nästan ständig elbrist i Finland. Bristen har dock kunnat lösas med import, genom Nord Pool. Det är främst Svensk, Norsk och Rysk el som exporterats till Finland.
Vad är bra med kärnkraft?
– Kärnkraft är bland den dyraste av energikällor.
– Kärnkraftsolyckor gör stora områden obeboeliga under lång tid.
– Kärnkraft producerar ett avfall som är mycket farligt i 100000 år eller mer.
– Kan man producera och hantera bränsle och kärnkraftsdrift så kan man göra kärnvapen.
Vi har, i Sverige och i flera andra länder, byggt in oss i ett kärnkraftsberoende som är svårt att komma ur. Med dom enorma investeringar som gjorts i kärnkraft är det många som tycker att dom pengar som redan investerats ska användas. Jag är benägen att acceptera detta, men jag ser inget försvar för att planera att bygga nya kärnkraftsreaktorer. Under dom förutsättningar som gäller i övrigt idag.
Om planen är att skaffa kärnvapen så är det iofs ett bra skäl att bygga kärnkraft.
Källor:
https://www.hydroreview.com/2014/04/29/u-s-has-65-gw-of-untapped-hydroelectric-power-potential-doe-report-says/#gref
https://en.wikipedia.org/wiki/Energy_in_the_United_States
https://svenska.yle.fi/artikel/2019/12/19/bygget-av-olkiluoto-3-forsenas-ytterligare-elproduktionen-startar-2021
–
Det beror på ett antal omständigheter, som vindförhållanden, landets storlek, kapacitet i stamnät och övriga energikällor, för att ta några exempel.
Just nu ser vi att Sverige skulle kunna fungera bra med betydligt mer vindkraft. Eftersom vindkraften dessutom under ett par årtionden utvecklats till att vara den kanske mest kostnadseffektiva av de "stora" energikällorna så måste detta beaktas. Kapacitet i stamnätet är troligen vår främsta flaskhals nu i Sverige. Det gäller i viss utsträckning i Tyskland också.
Vårt närområde
I vårt närområde kan vi se till några olika konstallationer.
– Sverige.
– Nord Pol (Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland och Litauen).
Nord Pol handlar också med Polen, Tyskland och Nederländerna så där sker också ett viss utbyte.
Redan nu är det så, men i högre grad i framtiden, kommer balans att hanteras inom Nord Pool. Det innebär bl.a. att norsk vattenkraft kan balansera, kanske ungefär tre gånger så mycket vindkraft som svensk vattenkraft kan. Med det i åtanke kan Nord Pol, som område vara självförsörjande, klara en ökande förbrukning och exportera till närområden, med en sund energipolitik och helt utan kärnkraft.
Kärnkraften står just nu för ca 20% av elen i Nord Pool. Vatten är ca 42% och vind ca 20%.
Tyskland är inte lika lyckligt lottade som vi med vattenkraft. Som du skriver är kol sämre som reglerkraft än vatten, men användbart, och kärnkraft är ännu sämre som reglerkraft.
USA
I andra delar av världen gäller andra förutsättningar. USA har ju t.ex. förutsättningar för att ha ett effektivt järnvägsnät, som t.ex. Frankrike eller Kina, men har det inte. Det ökar fossilberoendet, eftersom samhället i hög grad "vilar på" landsvägstransporter och flyg. 3911 TWh el förbrukades 2015.
Ungefär 300 TWh per år kommer från vatten, men landet har 65 GW vatten som inte byggts ut. Om detta byggdes ut skulle vattenkapaciteten öka till ca 870 TWh per år. En sådan vattenkapacitet kan utan vidare balansera lika mycket vind så att vatten och vind kan ge 1700 TWh per år.
Idag kommer ca 800 TWh från 98 kommersiella kärnkraftsreaktorer. En hel del el kommer från gas och kol. Kol och gas skulle kunna elimineras med utbyggnad av vatten och vind. Sol är ganska betydelsefullt och växande, speciellt i södra och sydvästra USA.
Finland och kärnkraft
Under 2000-talet har två kärnkraftreaktorer som påbörjats i Europa följts på nära håll. Det är Flamanville 3 i Frankrike och Olkiluoto 3 i Finland.
Flamanville 3 påbörjades 2007. Det skulle kosta 3,3 miljarder € och vara klart 2012. Nu är prognosen att det blir klart 2021 och kommer att kosta 12,4 miljarder €. Det har varit upprepade förseningar.
Olkiluoto 3 påbörjades 2005. Det skulle kosta 3 miljarder € och vara klart 2009. Nu är prognosen att det blir klart 2021 och kommer att kosta mer än 10 miljarder €. Det har varit upprepade förseningar.
De senaste 10 åren har det kraftigt försenade kärnkraftbygget i Finland medfört en nästan ständig elbrist i Finland. Bristen har dock kunnat lösas med import, genom Nord Pool. Det är främst Svensk, Norsk och Rysk el som exporterats till Finland.
Vad är bra med kärnkraft?
– Kärnkraft är bland den dyraste av energikällor.
– Kärnkraftsolyckor gör stora områden obeboeliga under lång tid.
– Kärnkraft producerar ett avfall som är mycket farligt i 100000 år eller mer.
– Kan man producera och hantera bränsle och kärnkraftsdrift så kan man göra kärnvapen.
Vi har, i Sverige och i flera andra länder, byggt in oss i ett kärnkraftsberoende som är svårt att komma ur. Med dom enorma investeringar som gjorts i kärnkraft är det många som tycker att dom pengar som redan investerats ska användas. Jag är benägen att acceptera detta, men jag ser inget försvar för att planera att bygga nya kärnkraftsreaktorer. Under dom förutsättningar som gäller i övrigt idag.
Om planen är att skaffa kärnvapen så är det iofs ett bra skäl att bygga kärnkraft.
Källor:
https://www.hydroreview.com/2014/04/29/u-s-has-65-gw-of-untapped-hydroelectric-power-potential-doe-report-says/#gref
https://en.wikipedia.org/wiki/Energy_in_the_United_States
https://svenska.yle.fi/artikel/2019/12/19/bygget-av-olkiluoto-3-forsenas-ytterligare-elproduktionen-startar-2021
–
En möjlig framtida kärnkraftteknik är mindre reaktorer som är självreglerande (SMR), vilket innebär att när de blir varmare sjunker kärnaktivitet naturligt (tvärtemot äldre konstruktioner alltså). De är billigare att både producera och anlägga då alla delar är så små att de kan transporteras på väg. De är billiga i drift då de inte behöver ett manskap som övervakar reaktorn. De tar bort behovet av ett överdimensionerat stamnät då de kan distribueras ut närmare konsumenterna. De kan drivas med flertalet olika kärnbränslen.
För större anläggningar finns ny teknik som har betydligt högre verkningsgrad än äldre anläggningar. De möjliggör även användandet av gammalt kärnbränsle, som alltså kan tas upp från långtidsförvaringen. Resterna får sedan har betydligt kortare halveringstider. Reaktorerna kan även köras med uran som inte är anrikat. Det billigare bränslet och högre verkningsgraden gör att
Här är ett exempel:
https://terrapower.com/productservices/twr
Dock så tror jag inte att det här kommer får dig att bli det minsta nyfiken, då du ständigt verkar vara inställd på ett spår, med skygglappar på, i alla frågor du diskuterar. Tack för mig.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
