Citat:
Kunskap?
Om man bara har ett del av den kunskap som behövs för att förstå vad det är som påverkar Jordens medeltemperatur på lite sikt, säg 10-20 års medelvärde, så skriver man inte så där.
De prognoser som görs om hur klimatet, den globala medeltemperaturen, kommer att utvecklas de närmaste, t.ex. 25, 50 eller 100 åren är baserade på beräkningar som in sin tur baseras på fysikaliska samband.
Du trodde väl inte på fullt allvar att prognoserna var baserade på extrapolationer?
Tidsupplösning i temperaturdata
För modern tid finns massor med data. För tid lite längre tillbaka är vi hänvisade till proxidata. Det finns olika källor och genom att använda alla som finns kan man både öka tillförlitlighet och noggranhet och samtidigt minska tidsupplösningen. Så har t.ex. Marcott et.al. gjort.
Här är några exempel på tidsupplösningen i en datakälla, från Vostok.
Hur länge sedan (år) / Ungefärlig tidsupplösning (år)
250 / 24
500 / 28
1000 / 32
2000 / 39
4000 / 47
10000 / 49
15000 / 64
20000 / 82
Visst kan man önska att noggrannheten och tidsupplösningen vore bättre.
Om man tittar på en tidsperiod, ungefär som jag gjorde, från t.ex. 17000 till 15000 år sedan och har mätdata för, ungefär var 60e till 70e år och data så är förändringen ca 3,85°C. Från punkt till punkt är den största förändringen då denna, som är betydligt större än övriga ökningar under denna period av snabb ökning av temperaturen.
Ca 16275 - 16201 år sedan, 74 år – Temperaturökning 0,4°, dvs. ca 0,05°C/årtionde.
Medelökningen är mindre än 0,02°C per årtionde.
Jämför med de ca 0,18°C/årtionde som vi orsakar nu och som pågått, i den takten, i närmare 60 år.
Din hypotes, om det var en sådan, om att temperaturen har hoppat 1°C eller mer "mellan mätpunkterna" får du nog försöka att styrka på något sätt om du vill att den ska vara trovärdig.
–
Om man bara har ett del av den kunskap som behövs för att förstå vad det är som påverkar Jordens medeltemperatur på lite sikt, säg 10-20 års medelvärde, så skriver man inte så där.
De prognoser som görs om hur klimatet, den globala medeltemperaturen, kommer att utvecklas de närmaste, t.ex. 25, 50 eller 100 åren är baserade på beräkningar som in sin tur baseras på fysikaliska samband.
Du trodde väl inte på fullt allvar att prognoserna var baserade på extrapolationer?
Tidsupplösning i temperaturdata
För modern tid finns massor med data. För tid lite längre tillbaka är vi hänvisade till proxidata. Det finns olika källor och genom att använda alla som finns kan man både öka tillförlitlighet och noggranhet och samtidigt minska tidsupplösningen. Så har t.ex. Marcott et.al. gjort.
Här är några exempel på tidsupplösningen i en datakälla, från Vostok.
Hur länge sedan (år) / Ungefärlig tidsupplösning (år)
250 / 24
500 / 28
1000 / 32
2000 / 39
4000 / 47
10000 / 49
15000 / 64
20000 / 82
Visst kan man önska att noggrannheten och tidsupplösningen vore bättre.
Om man tittar på en tidsperiod, ungefär som jag gjorde, från t.ex. 17000 till 15000 år sedan och har mätdata för, ungefär var 60e till 70e år och data så är förändringen ca 3,85°C. Från punkt till punkt är den största förändringen då denna, som är betydligt större än övriga ökningar under denna period av snabb ökning av temperaturen.
Ca 16275 - 16201 år sedan, 74 år – Temperaturökning 0,4°, dvs. ca 0,05°C/årtionde.
Medelökningen är mindre än 0,02°C per årtionde.
Jämför med de ca 0,18°C/årtionde som vi orsakar nu och som pågått, i den takten, i närmare 60 år.
Din hypotes, om det var en sådan, om att temperaturen har hoppat 1°C eller mer "mellan mätpunkterna" får du nog försöka att styrka på något sätt om du vill att den ska vara trovärdig.
–
Temperaturen ökade fram till för cirka 6000–7000 år sedan då sommartemperaturen var ett par grader högre än dagens och klimatet i Sydsverige liknade det som idag råder i norra Frankrike.
Därefter har temperaturen fortsatt att fluktuera. Den generella trenden visar dock att temperaturen successivt SJUNKIT under de senaste årtusendena.
Det kallare klimatet har lett till att barrskogen brett ut sig på bekostnad av ädellövskogen.
