Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
Ja, tänk så tokigt det kan bli när räknenissar uttalar sig om naturvetenskap!
Allvarligt, så tycker jag att det är lovvärt att försöka skilja mellan:
– Klimatvetenskap.
– Kunskap om konsekvenser av klimatförändring.
– Ekonomiska förutsättningar för att förhindra klimatförändring och miljöförstöring.
– Klimatpolitik.
Även om det finna en rad beröringspunkter.
Jag måste erkänna att jag inte följer (klimat-/miljö-) politiken på samma sätt som jag försöker att följa resten. Jag vill inte sprida politikerförakt, men i vårt land tycks ju alla vänta på om de 349 folkvalda ska lyckas få fram en regering och tänker ungefär att om dom inte ens lyckas med det så ska man kanske inte ha så stora förhoppningar på annat som dom kan tänkas hitta på.
SVD-ledaren är osignerad, vilket är typiskt för ledare. Ledare är ju avsedda att vara "megafoner" där ledarskribenter får "tuta ut" vad dom vill, i vårt land och då i synnerhet för SVD, i hög grad finansierat av statligt presstöd. Med det sagt tycker jag ändå att jag ser en poäng i argumentationen, även om jag har många invändningar.
Att inte beakta ekonomi i samband med energiomställning och successiv övergång till fossilfri energi är ju bara dumt. Jag har inte i detalj följt vad som hänt i Tyskland, men har intrycket att en för snabb (IMO) kärnkraftsavveckling har ställt till bekymmer. Om Trump förbjuder Tyskland att köpa naturgas från Ryssland så kan det bli kalla vintrar i Tyskland...
Att bara beakta ekonomi kan bli minst lika tokigt som att inte beakta ekonomi. Jag har för mig att du flera gånger i tråden påpekat att ekonomi sällan är en exakt vetenskap. Lägg till att det finns värden som inte självklart kan mätas i pengar, som t.ex. att det går att fiska om 25 år eller att man inte ska bli sjuk av att dricka vattenledningsvatten eller att det ska få finnas liv i haven. Lägg också till att ekonomiska kalkyler ser på en tidsperiod som är kort och sällan är den som man bör se till när det gäller t.ex. investeringar i fastigheter eller energiproduktion.
Vattenkraften levererar ungefär hälften av elen i Sverige. De tre största kraftverken (mätt i effekt) är invigda 1914 (Porjus, 481 MW) 1951 (Harsprånget 977 MW) och 1958-2010 (Stornorrfors, 600 MW). Allt hanterades av staten genom vad som senare blev Vattenfall.
Förarbetet, besluten och finansieringen av utbyggnaden av den svenska kärnkraft som finns i dag gjordes i huvudsak under 1950 och 1960-talen. Utbyggnaden skedde i huvudsak under 1960, 70 och en bit in på 1980-talet. Som det ser ut nu (om man sammanväger tekniska och politiska förutsättningar) så kommer vi att ha kärnkraft i ytterligare ca 20 år. Det kommer då att ha varit en viktig energikälla i ca 50-60 år. Av de 12 reaktorer som byggdes är 4 stängda och beslut om stängning av ytterligare två fattat. Huvuddelen av kärnkraftverken ägs av statliga Vattenfall.
De investeringar som hittills gjorts i vindkraft är ju ofta privata, men inte utan påverkan av statlig styrning och hjälp till finansiering. Investeringarna är ju också hittills små i jämförelse med vad som tidigare gjorts i vattenkraft och kärnkraft. En bra vecka kan 25% av elen komma från vindkraft men årsmedelvärdet är runt 11-12%. Vindkraft kan ju också bara byggas ut till den gräns att andra energikällor kan leverera "allt" då det inte blåser.
Sammanfattningsvis så har klimatpolitik, energipolitik och miljöpolitik det gemensamt att dom kräver långsiktighet. Om dessa tre områden överlåtits åt "marknaden" att sköta på egen hand så hade det nog varit ovanligt med pålitliga elleveranser i vårt land.
(forts i nästa inlägg...)
Citat:
Fint sammanställt!
Början av analys av data från iskärnor från Grönland
Tack för att ni satte fokus på detta!
I vanlig ordning är det alltid uppskattat med referenser till källor och källdata, men det var inte så svårt att hitta.
Här finns data:
ftp://ftp.ncdc.noaa.gov/pub/data/paleo/icecore/greenland/summit/gisp2/isotopes/gisp2_temp_accum_alley2000.txt
Jag ska försöka analysera data lite bättre och kommentera lite mer, men har gjort en preliminär sammanställning av data genom att göra grafer för hur temperatur och "accumulation rate" (istillväxthastighet?) varierat under 50000 år.
Här är resultatet
https://ibb.co/byf5nf
Några observationer
Vid dessa mätningar observeras temperatursvängningar som är långt mycket större än de som beräknats från Vostok. Ännu mycket större än de som beräknats från sediment.
Ungefärliga temperaturintervall de senaste 50000 åren:
Från sediment: ca 6-7°C
Från Vostok: ca 11°C
Från Grönland: ca 23-24°C
Den tolkning som jag gör av dessa skillnader är att när det sker svängningar i den globala medeltemperaturen så är svängningarna betydligt större nära polerna och på hög höjd.
Svängningar i temperaturdata från Grönland bör skalas om, om man vill erhålla värden som speglar hur den globala medeltemperaturen svänger.
Jag kompletterade med en graf för de senaste 12000 åren.
Där kan vi se att temperaturen först går från ca -48°C till ca -30°C under de första 2000 åren, dvs. en ökning med ca 18°C. Sedan är temperaturen (enligt rådata) ungefär 30,5±1,5°C (mellan ca -32 och -29) under de senaste 10000 åren. Om vi skalar om från "polardata på hög höjd" till globala mått vid havsytan genom att dividera med tre så får vi att temperaturen de senaste 10000 åren svängt med toppar på ca ±0,5°C. Vilket stämmer bra med t.ex. sammanställningar enligt Marcott et al.
Här är samma graf som ovan men med en detalj för de senaste 12000 åren inlagd.
https://ibb.co/ke4exf
Isens tillväxthastighet
Notera att isens tillväxt är långsam när det är kallt och snabbare när det är varmare. Min tolkning av detta är att när temperaturen är låg är också absoluta luftfuktigheten och därmed potentiella mängden nederbörd låg. Då minskar tillväxthastigheten. När temperaturen ökar men fortfarande är väl under noll, så att nederbörden är snö och inte smälter, så ökar tillväxthastigheten.
Studera noga detaljen för de senaste 12000 åren – Var finns parabeln?
I bilden som Tsarevitj länkade till ser temperaturkurvan ut som en parabel eller i varje fall är det tänkt att vi ska tro det, från hur den är ritad. Är det någon som ser en motsvarande parabel i den graf som jag skapade från rådata? Är Tsarevitj's bild (som egenligen är från klimatsans...) ett exempel på cherrypicking?
Jag hittade denna artikel som jag uppfattade som seriös. Den sätter också in temperaturvariationerna på Grönland (och olika delar av Grönland) i ett globalt perspektiv.
http://people.oregonstate.edu/~carlsand/carlson_encyclopedia_Quat_2013_YD.pdf
–
Tack för att ni satte fokus på detta!
I vanlig ordning är det alltid uppskattat med referenser till källor och källdata, men det var inte så svårt att hitta.
Här finns data:
ftp://ftp.ncdc.noaa.gov/pub/data/paleo/icecore/greenland/summit/gisp2/isotopes/gisp2_temp_accum_alley2000.txt
Jag ska försöka analysera data lite bättre och kommentera lite mer, men har gjort en preliminär sammanställning av data genom att göra grafer för hur temperatur och "accumulation rate" (istillväxthastighet?) varierat under 50000 år.
Här är resultatet
https://ibb.co/byf5nf
Några observationer
Vid dessa mätningar observeras temperatursvängningar som är långt mycket större än de som beräknats från Vostok. Ännu mycket större än de som beräknats från sediment.
Ungefärliga temperaturintervall de senaste 50000 åren:
Från sediment: ca 6-7°C
Från Vostok: ca 11°C
Från Grönland: ca 23-24°C
Den tolkning som jag gör av dessa skillnader är att när det sker svängningar i den globala medeltemperaturen så är svängningarna betydligt större nära polerna och på hög höjd.
Svängningar i temperaturdata från Grönland bör skalas om, om man vill erhålla värden som speglar hur den globala medeltemperaturen svänger.
Jag kompletterade med en graf för de senaste 12000 åren.
Där kan vi se att temperaturen först går från ca -48°C till ca -30°C under de första 2000 åren, dvs. en ökning med ca 18°C. Sedan är temperaturen (enligt rådata) ungefär 30,5±1,5°C (mellan ca -32 och -29) under de senaste 10000 åren. Om vi skalar om från "polardata på hög höjd" till globala mått vid havsytan genom att dividera med tre så får vi att temperaturen de senaste 10000 åren svängt med toppar på ca ±0,5°C. Vilket stämmer bra med t.ex. sammanställningar enligt Marcott et al.
Här är samma graf som ovan men med en detalj för de senaste 12000 åren inlagd.
https://ibb.co/ke4exf
Isens tillväxthastighet
Notera att isens tillväxt är långsam när det är kallt och snabbare när det är varmare. Min tolkning av detta är att när temperaturen är låg är också absoluta luftfuktigheten och därmed potentiella mängden nederbörd låg. Då minskar tillväxthastigheten. När temperaturen ökar men fortfarande är väl under noll, så att nederbörden är snö och inte smälter, så ökar tillväxthastigheten.
Studera noga detaljen för de senaste 12000 åren – Var finns parabeln?
I bilden som Tsarevitj länkade till ser temperaturkurvan ut som en parabel eller i varje fall är det tänkt att vi ska tro det, från hur den är ritad. Är det någon som ser en motsvarande parabel i den graf som jag skapade från rådata? Är Tsarevitj's bild (som egenligen är från klimatsans...) ett exempel på cherrypicking?
Jag hittade denna artikel som jag uppfattade som seriös. Den sätter också in temperaturvariationerna på Grönland (och olika delar av Grönland) i ett globalt perspektiv.
http://people.oregonstate.edu/~carlsand/carlson_encyclopedia_Quat_2013_YD.pdf
–
Citat:
Tur att det finns de med båda fötterna på jorden. Aegrescit medendo. När man föreslår åtgärder som blir mångdubbelt dyrare än vad någonsin lite klimatförändringar kommer att kosta oss. Vi måste få stopp på dessa ohejdade förslag som inte ens är genomförbara och försöka få lite balans i det hela. Framförallt måste vi distansera oss från alla undergångstoner i de olika rapporterna som produceras och istället börja räkna på realistiska åtgärder:
FN struntar i miljöekonomi
FN struntar i miljöekonomi
I en ny FN-rapport förklarar forskare att världsekonomin omedelbart måste förändras för att ödesdigra skador på klimatet ska kunna undvikas. Klimatekonomen William Nordhaus har samtidigt utnämnts till Nobelpristagare. Händelserna kan se ut som två sidor av samma mynt, men visar vilka motsägelser klimatpolitiken präglas av och varför ekonomiska beräkningar är viktigare än någonsin.https://www.svd.se/fn-struntar-i-miljoekonomi?fbclid=IwAR2nKpdAFYgssX-QobarHICH0tVNlTXQvjo9V7i4ZigZIbVqnH9t24vz8mg
Nordhaus forskning visar att det både är praktiskt och ekonomiskt omöjligt att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader över förindustriella nivåer, som FN:s klimatpanel IPCC vill. IPCC underskattar i sin rapport kraftigt kostnaderna för att nå nollutsläpp. Fossila bränslen ger billig och effektiv energi, medan grön energi generellt sett inte är konkurrenskraftig. Att byta till dyrare grön energi bromsar utvecklingen. I fattiga länder skulle det innebära att färre människor lyfts ur fattigdom. I rika länder att de mest marginaliserade får högre energi- och värmeräkningar.
/…/
Men till år 2040, 18 år efter att vi borde ha slutat använda fossila bränslen, beräknar det Internationella energirådet att våra energibehov till tre fjärdedelar fortfarande kommer att bestå av fossila bränslen, även med Parisavtalet på plats. Det FN-organ som ansvarar för Parisavtalet uppskattar att koldioxidutsläppen kommer att minska med 60 miljarder ton till 2030 om varje land lever upp till sina åtaganden mellan 2016 och 2030. Det är inte ens en hundradel av vad som krävs för att hålla temperaturökningen under 1,5 grader.
Att uppnå denna marginella temperaturminskning kommer att bli oerhört dyrt. Parisavtalet förväntas bli historiens dyraste globala avtal och kosta 1 000–2 000 miljarder dollar i förlorad tillväxt varje år 2030. Att göra ännu mer, som IPCC driver på för, blir makalöst dyrt. Samtidigt finns ingen politisk lockelse att göra det: Parisavtalet har inga straff eller konsekvenser för avtalsbrott om man lämnar avtalet, och få av de frivilliga klimatåtagandena är ambitiösa.
/…/
Siffran utgår från att politiken är optimalt utformad. I verkligheten har EU:s klimatlagstiftning varit ett lapptäcke av ineffektiva åtgärder som fördubblat kostnaderna. Om det fortsätter, kommer klimatpolitiken att göra EU 24 procent fattigare 2050 och kosta varje EU-medborgare cirka 12 000 euro per år. Allt för att uppnå långt mindre än de utsläppsminskningar som krävs för att nå målet på 1,5 grader.
Det är viktigt att sätta saker i perspektiv, även om det är svårt givet den uppskruvade tonen när IPCC:s nya rapport presenterades. I sin senaste fullödiga rapport uppskattade IPCC att inom 60 år skulle en bibehållen global uppvärmning kosta mellan 0,2 och 2 procent av världens globala BNP. Det är, ärligt talat, inte hela världen.
Den nya IPCC-rapporten saknar cost/benefit-analys av klimatmålen, trots att sådana överväganden måste vara alla policydiskussioners fokus. Den nybakade Nobelpristagaren William Nordhaus arbete visar att den "optimala" klimatpolitiken med en måttlig koldioxidskatt skulle ge en temperaturökning på cirka 3,5 grader i slutet av århundradet. Att sänka temperaturen mer skulle leda till större kostnader än fördelar med ekonomiska förluster på motsvarande 50 000 miljarder dollar. Att uppnå kraftigare temperaturminskningar som 1,5 grader är inte realistiskt, och om man försökte skulle det bli ofattbart dyrt.
/…/
Copenhagen Consensus analys visar att en ökad forsknings- och utvecklingsbudget för grön energi om drygt 100 miljarder dollar per år skulle vara den mest effektiva globala klimatpolitiken. Det skulle vara mycket billigare än den klimatpolitik som i dag förespråkas av IPCC, och inte heller kräva global enighet för att genomföras. Framför allt skulle den ha mycket bättre förutsättningar att sänka utsläppen och temperaturökningen än vad dagens politik har.
Det onyanserade mottagandet av den senaste IPCC-rapporten innebär dock att vi sannolikt är på väg mot ett scenario där klimatpolitikens kostnader kraftigt överstiger fördelarna.
Ja, tänk så tokigt det kan bli när räknenissar uttalar sig om naturvetenskap!
Allvarligt, så tycker jag att det är lovvärt att försöka skilja mellan:
– Klimatvetenskap.
– Kunskap om konsekvenser av klimatförändring.
– Ekonomiska förutsättningar för att förhindra klimatförändring och miljöförstöring.
– Klimatpolitik.
Även om det finna en rad beröringspunkter.
Jag måste erkänna att jag inte följer (klimat-/miljö-) politiken på samma sätt som jag försöker att följa resten. Jag vill inte sprida politikerförakt, men i vårt land tycks ju alla vänta på om de 349 folkvalda ska lyckas få fram en regering och tänker ungefär att om dom inte ens lyckas med det så ska man kanske inte ha så stora förhoppningar på annat som dom kan tänkas hitta på.
SVD-ledaren är osignerad, vilket är typiskt för ledare. Ledare är ju avsedda att vara "megafoner" där ledarskribenter får "tuta ut" vad dom vill, i vårt land och då i synnerhet för SVD, i hög grad finansierat av statligt presstöd. Med det sagt tycker jag ändå att jag ser en poäng i argumentationen, även om jag har många invändningar.
Att inte beakta ekonomi i samband med energiomställning och successiv övergång till fossilfri energi är ju bara dumt. Jag har inte i detalj följt vad som hänt i Tyskland, men har intrycket att en för snabb (IMO) kärnkraftsavveckling har ställt till bekymmer. Om Trump förbjuder Tyskland att köpa naturgas från Ryssland så kan det bli kalla vintrar i Tyskland...
Att bara beakta ekonomi kan bli minst lika tokigt som att inte beakta ekonomi. Jag har för mig att du flera gånger i tråden påpekat att ekonomi sällan är en exakt vetenskap. Lägg till att det finns värden som inte självklart kan mätas i pengar, som t.ex. att det går att fiska om 25 år eller att man inte ska bli sjuk av att dricka vattenledningsvatten eller att det ska få finnas liv i haven. Lägg också till att ekonomiska kalkyler ser på en tidsperiod som är kort och sällan är den som man bör se till när det gäller t.ex. investeringar i fastigheter eller energiproduktion.
Vattenkraften levererar ungefär hälften av elen i Sverige. De tre största kraftverken (mätt i effekt) är invigda 1914 (Porjus, 481 MW) 1951 (Harsprånget 977 MW) och 1958-2010 (Stornorrfors, 600 MW). Allt hanterades av staten genom vad som senare blev Vattenfall.
Förarbetet, besluten och finansieringen av utbyggnaden av den svenska kärnkraft som finns i dag gjordes i huvudsak under 1950 och 1960-talen. Utbyggnaden skedde i huvudsak under 1960, 70 och en bit in på 1980-talet. Som det ser ut nu (om man sammanväger tekniska och politiska förutsättningar) så kommer vi att ha kärnkraft i ytterligare ca 20 år. Det kommer då att ha varit en viktig energikälla i ca 50-60 år. Av de 12 reaktorer som byggdes är 4 stängda och beslut om stängning av ytterligare två fattat. Huvuddelen av kärnkraftverken ägs av statliga Vattenfall.
De investeringar som hittills gjorts i vindkraft är ju ofta privata, men inte utan påverkan av statlig styrning och hjälp till finansiering. Investeringarna är ju också hittills små i jämförelse med vad som tidigare gjorts i vattenkraft och kärnkraft. En bra vecka kan 25% av elen komma från vindkraft men årsmedelvärdet är runt 11-12%. Vindkraft kan ju också bara byggas ut till den gräns att andra energikällor kan leverera "allt" då det inte blåser.
Sammanfattningsvis så har klimatpolitik, energipolitik och miljöpolitik det gemensamt att dom kräver långsiktighet. Om dessa tre områden överlåtits åt "marknaden" att sköta på egen hand så hade det nog varit ovanligt med pålitliga elleveranser i vårt land.
(forts i nästa inlägg...)
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
