Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Sedan måste nog feedbackeffekterna räknas in också. Är exvis luftens temperaturberoende förmåga att uppta vatten linjär eller exponentiell eller av annan karaktär?

Superlinjär
Den är superlinjär, närmare exponentiell än linjär.

En bit ner på den här sidan:
http://www.engineeringtoolbox.com/humidity-ratio-air-d_686.html

kan du se det här sambandet mellan temperatur och kg vatten per
kg luft.
http://docs.engineeringtoolbox.com/documents/686/moisture-content-air-diagram.png

Innebär det alltid att H2O-ökningen som följer av CO2-ökningen
gör temeperaturökningen superlinjär?
Här kommer ju flera andra återkopplingseffekter in, så det går inte
att dra den slutsatsen.
Jag tycker ändå att den observerade temperturutvecklingen, inklusive
den vi har sett under det senaste året, är viktig att följa.

–

Jo, det är intressant och viktigt att följa hur co2 och temperatur följs åt. Vi vet iaf att vattenmängden i luften ökar snabbare vid högre temperaturer, vilket skulle kunna få temperaturen att öka mer om låt säga co2 ökade från 400-500 ppm än den temperaturökningen som uppstod mellan 285-385 ppm(eftersom temperaturen kan antas ha ett högre initialvärde vid 400ppm). Men som du skriver kommer ju även andra återkopplingseffekter in. Så det är kanske svårt (för mig) att avgöra.

Det är ju också så att sambandet mellan CO2 och temperatur troligen inte
är linjärt. Vi kan ju försöka få fram sambandet på tre olika sätt:
– Genom fysiken, dvs. från hur absorbtionsbandets bredd ökar med koncentrationen
och därigenom beräkna hur strålningsbalansen förändras.
– Genom observationer, dvs. genom att se hur temperaturen och koncentrationen följs åt.
– Genom att stämma av och därigenom validera modellerna från fysiken med observationer.

Det är ju det sista som görs. En svårighet med valideringen är ju just att de stokastiska,
slumpmässiga "störningarna" från väder är så stora så att det behövs ganska lång tid
innan vi kan vara säkra. Man brukar säga att man ska helst se till 15-30 års medel-
värden om man vill få bort vädereffekter och bara se till klimatet.
Det var därför jag tog 96-månaders medelvärden i sammanställningen ovan.

En nackdel som vi får om vi kräver sammanställningar över lång tid är att vi
lätt tappar den skärpa som vi behöver har för att vara alerta mot plötsliga
förändringar.

Är de ständiga rekordökningar av temperaturen som vi sett under det senaste året
en väckarklocka som visar att det krävs att vi snabbt måste få till stånd skärpta
åtgärder för att minska CO-utsläppen, eller ska vi vänta 15-30 år innan vi säger
något bestämt?

Dilemmat ligger naturligtvis i att om problemet är akut och om vi väntar 15 år
med att göra något som verkligen har effekt, så kan följderna bli sådana att
de som t.ex. här kallas alarmister kommer att kallas skönmålare.

–

Icke att förglömma så har vi också Mars och Venus och deras klimat som test på hur väl våra modeller fungerar under radikalt annorlunda förhållanden.

Venus tänker jag på, inte minst då det talas om att den att en del
av den extrema hettan på Venus kan vara en följd av en skenande
växthuseffekt.

Genom att följa klimatcyklerna de senaste 400 000 åren så är det
ju lätt att dra slutsatsen att det finns självreglerande mekanismer
på jorden som gör att klimatet här inte kommer att skena. Å andra
sidan är det ju ingen som tidigare "injicerat" de stora mängder
CO2 som vi gör nu med vår omfattande förbränning av fossila
bränslen, så vad som blir följden av detta, det vet vi ju inte.
Förhoppningsvis blir det ingen skenande växthuseffekt, som
på Venus...

–

Vilken del av hettan på Venus skulle inte vara del av växthuseffekten tänkte du dig?
Enligt de beräkningar som gjorts är solen inte riktigt tillräckligt varm på vårt avstånd för en skenande effekt. jorden har varit med om mycket under alla sina år, inklusive att vara (nästan?) helt istäckt för att sedan snabbt smälta ut i en extrem växthusatmosfär där dock påföljande regnväder snabbt sköljde bort mycket av koldioxiden.

Jag tänkte på att en del av förklaringen till att det är varmare på Venus
än vad det är på Jorden är att Venus är närmare Solen.


Vi får hoppas att dom räknat rätt...

–

Venus har så högt albedo att planeten trots att den är närmare solen faktiskt absorberar mindre solenergi vilket gör att om man möter från rymden är Venus kallare än jorden.
Eller i alla fall att en eventuell skenande process är så långsam att vi hinner göra något åt den. Modell skicka upp reflekterande svavel i stratosfären lär ha otrevliga biverkningar, men om alternativet är en steriliserad jord...

Med det nuvarande albedot, ja, men hur var det innan växthuseffekten skenade?


Kan vi inte försöka minska CO2-utsläppen i stället?

–

Visst, men där skapar du inte 150W i atmosfären. För att det ska bli som växthuseffekten så måste du tillföra 20-gradigt vatten och luften ska värma upp det samtidigt som det är kallare än vattnet. Eller hur?

Det är vad du säger när du påstår att ytan får endast 240W från solen och resten från iskall luft.

Kranen är jordytan, inte solen. Solen är vattenleverantören.


Det är ett fält, inte ett räkneverk. I ett strålfält så gäller inte antal fotoner utan vilken densitet av excitation som finns vid en punkt. Jordytan är långt över excitationsnivån i atmosfären, därför tillför den inget. Kom ihåg att allt händer momentant.


Det skulle inte vara en stjärna, det skulle vara en isklump. Eller hur?

Och nej, den skulle kyla. Du vet, som is brukar göra.

Exakt min poäng. En lokal försurning har inget med globala co2-nivåer att göra.

Med 560ppm co2 så ökar mängden i jämvikt med havsvattnet från 9 micromol till 18 micromol. Vilket betyder att mängden extra tillgängligt co2 som tillkommit blir +4.5micromol.
https://www.google.se/search?q=co2+and+pH-change&client=firefox-b&tbm=isch&tbo=u&source=univ&sa=X&ved=0ahUKEwjBi9r gxufOAhUC_SwKHUHDBZcQsAQIZw&biw=1366&bih=657#tbm=i sch&q=carbonic+oxide+sea+water&imgdii=exs6gp8kKvH1 TM%3A%3Bexs6gp8kKvH1TM%3A%3B3tfDVe8kE0ng7M%3A&imgr c=exs6gp8kKvH1TM%3A

Enligt länken så skulle detta sänka pH med .25. OM ALLT blev kolsyra. Nu vet vi ju att det inte blir det.

Så när du påstår att någon sådan effekt skulle vara uppmätt redan vid 400ppm så blir jag lite auktoritär och påpekar med hela handen att: håll käft och sitt ner.


Låt oss säga att det omöjliga har hänt och all co2 omvandlades till kolsyra i haven fram tills nu, då skulle pH ha sänkts med 0.12 från 8.18 till 8.06. Vilka uppmätta förändringar kan kopplas till det?

Om vi kollar mätvärdena idag: 7.5-8.4pH

0.12 är lägre än kraven på noggrannhet i pH-mätningar i havet. Alltså så lite att det är oväsentligt.


Det tråkiga är när nybörjarna aldrig lär sig mer och sedan påstår på forum som flashback, att det finns en etablerad koppling mellan pH i havet, negativa konsekvenser och den ökade co2-halten i luften.