Citat:
Ursprungligen postat av MoogBeat
Jag förstår verkligen familjernas situation. Jag vill inte heller bo med negrer och speciellt inte med somalier i närheten. Så jag klandrar inte människor för att de uttrycker sina känslor genom verbala attacker mot somaliesuggan. Men det bästa vore naturligtvis om de boende istället lägger sin energi på att målmedvetet och effektivt arbeta politiskt och opinionsbildande för att få till en storskalig repatriering av alla somalier. Jag antar att namnunderskrifterna är ett steg i rätt riktning, men det krävs mycket mer än så.
Så när du blir besviken eller irriterad på någon, ger du dig själv rätten att attackera verbalt?
Jag vet att rasister ofta kan ha svårt å sociala vägnar, men seriöst..? Detta måste vara bottnen, när en människa, omfamnad av hatets förvrängda logik, helt svamlar i det djupaste av mörker.
För att göra saken konkret, så ditt vaga intellekt hänger med i svängarna målar jag härmed upp ett exempel, egentligen gripet ur luften, men som i din idealvärld bara är en helt normal händelse.
En man står på ICA, i kön till kassan, närmare bestämt. Hans tillvaro flyter förbi honom, utan överraskningar, utan glädjemoment. Hans mage är stor medan hans hunger på livet är liten.
Bakom denna man står en pöjk, av längden att döma i 14-årsåldern. Pöjken, som förövrigt ska köpa en kexchoklad, får plötsligt för sig att mannen framför honom - den tjocke du vet - tar för mycket plats i kön.
Detta uppmärksammande får till följd att pojken utbrister, och jag citerar: Hörru tjockis, stå inte där och se så jävla ful ut.
"Tjockisen - som Pöjken valde att kalla honom - får nu nog, och förvisar sig själv till imperfekt via en snara, timmen senare.
Hoppas min lilla anekdot föll dig i smaken och hjälper dig till att få nya infallsvinklar på hur människor bör behandlas.
Tack för mig.
Med vänlig hälsning Emil.