Citat:
Ursprungligen postat av
ujhs
OK....jag tolkade ditt inlägg på samma vis om Nostradumbass gjorde.
Sen tror jag inte AKB är så sårdeles stark statsministerkandidat; åtminstone inte ännu. Hon förefaller lika grå som Ola Ullsten.
Åkesson är hatad av extremliberalerna och extremvänstern, Reinfeldt, Ullenhag, Mona etc och AFA. Han är kanske inte "omtyckt" av en stor grupp som bara följer MSM, men många gillar honom och ca 15% tycker han är riktigt bra. JÅ är väldigt uppskattade av sina egna. AKB är precis som FR hatad av många av sina egna. Att veta och känna att man är hatad av sina egna tror jag tär på självförtroendet.
Citat:
Ursprungligen postat av
TheHollyhockGod
Jag förstår inte varför Åkesson skulle vara en sämre statsministerkandidat än Anna Kinberg Batra.
Åkesson är sympatisk, intelligent och populärare än sitt parti.
AKB är genomfalsk, undviker att svara på frågor och fatta beslut, och hennes normala stil är "hånflinande översitteri". Det enda sättet hon kan undvika fallande röstsiffror är att gömma sig för media.
Tänk er en debatt mellan dessa två. Vem tror ni skulle vinna flest sympatier? Vem skulle vinna flest sakfrågor, plocka flest poänger? Det enda hon har är noga inövade floskler.
Det skulle vara som en fight mellan Bruce Lee och någon som bara skriker "haaaayyy-aiiiiiiii!!" och gör karateposer med händerna.

Kul liknelse! FR var en skicklig retoriker i alla fall ineldningsvis, men inte ens han rådde på JÅ av den enkla anledningen att JÅ har rätt och FR fel.
Citat:
Ursprungligen postat av
Nethater
Det kommer ju inte hända. Jag kan garantera att S kommer låta partiet implodera hellre än att samarbeta med SD. Fundera över vilka som är deras framtida väljarbas när norrlandspensionärerna dött ut?
För övrigt skulle falangstriden slita isär partiet långt innan man ens hinner börja få ut ett budskap om ändrad politik på området.
För det första anser jag att SD inte i något läge ska agera stödparti och något annat parti. Det tror jag har stor risk att straffa sig hårt.
Tittar man sedan på både M och S så finns det en klar skiljelinje inom båda dessa partier. En stor del av deras väljare kommer ALDRIG acceptera att deras parti (S eller M) regerar tillsammans med SD och ingen i nuvarande ledning ger sken av det heller. Samtidigt finns det stora (?) grupper inom båda partierna som VILL att deras parti ska samarbeta/regera med SD.
Kanske är det så att både S och M borde tappa sina SD-positiva väljare till SD för att det ska bli lugnt inom dessa partier, alternativt att S och M invandringskritiska väljare samlas under ett nytt parti?
40% av S och 60% av M vill regera med SD stämmer det? Om majoriteten av dessa går till SD så blir SD ett +40-45% parti. Invandringsfrågan blir den viktigaste frågan för allt fler, den och bibehållen välfärd.
Det ser ju inte precis ljusare ut längre fram varken i Sverige eller i Europa och vi har sett andra partier i Europa som går från litet stöd till 30-40-50% på väldigt kort tid.