går i sömnen

ja som titeln lyder jag går väldigt ofta i sömnen, men det som jag tror är speciellt med mitt fall är att jag gör det väldigt ofta (1-3 ggr i veckan) och enligt min morsa så ser jag helt klarvaken ut och är "medvetande" alltså jag svarar när jag blir tillfrågad, jag blinkar med ögonen, tittar runt omkring mig. Men när jag säger något då är det oftast bara massa smörja tex igår. Morsan satt och tittade på tv då kommer jag plötsligt in i rummet "Hade inte du gårr och lagt dig?" jag svarar(!?) "joo men de är så att jag måste hitta wayne" "vem är wayne?" "amen de e ju den här snubben från boken du vet" "CockneyReject vad babblar du om igentligen?" "inget jag går och lägger mig". Så här gick det till enligt min morsa, jag själv har absolut inget minne av det här.

Det här exemplet är inte ens ett utav mina värsta. När jag var yngre så hade jag en loftsäng, men detta hindrade mig inte utan jag klättrade ner och uppför trapporna i sömnen ändå, iallafall en gång hade jag gått ner för min säng, sparkat upp min morsas dörr sprungit in i rummet och skrikit "JÄVLA HOROOOOR JAG SKA DÖDA ER ALLA!" sedan gick jag och la mig igen. Morsan berättade dagen efter att hon var så rädd att hon inte vågade sova efter det där, hon sa att mina ögon var helt blodsprängda och jag såg väldigt väldigt arg ut.

så nu vill jag veta, finns det fler som jag där ute? vet ni om jag lider av något? dela med er av era erfarenheter !

Jag är näst inpå likadan. Förutom att jag vet när jag går i sömnen, jag är medveten om vad jag gör men jag kan inte förhindra det. Och efteråt kommer jag alltid ihåg vad jag har gjort osv. Det enda som faller bort för mig är när jag pratar i sömnen. Men har hänt flera gånger att jag svarat i telefonen hemma i sömnen och sagt att jag var på jobbet. Även att mina syskon blivit misshandlade har jag sagt till folk i telefonen.
Hat alltid gått i sömnen hela mitt 26 åriga liv. ibland är det väldigt intensivt med sömngång, t ex vid mycket jobb och orolig sömn samt sommar när det är ljust och varmt. För jag sover bäst när det är kallt och mörkt och då går även den perioden med sömngång ner.
Vet ej vad det beror på och jag har lärt mig att acceptera det, personer säger att det är väldigt ovanligt att man kommer ihåg och är medveten om när man går i sömnen samt att jag ska gå till någon slags doktor. Men jag har inga problem med att gå i sömnen.

Jag har aldrig skadat någon när jag gått i sömnen men däremot har jag skrämt livet ur min familj och vänner.
Har gjort mycket tok under åren som gått:
Sprungit ner till grannen naken och dunka på dörren att jag måste spy
Gått hem från en kompis mitt i sommaren med vantar och mössa
Legat under mattan och ropat på våran hund
klätt på mig flera gånger och vart på väg till jobbet
Försökt sila bort saltet från chipsen genom en tavla jag slet ner
Lagt mig i en soffa hos en patient på ett boende (nattjobb)
Skrikit på mamma i soffan att det sitter någon brevid henne (var bara hon i soffan)
listan kan göras lång med, sån person är jag

Haha ganska roliga saker andy
Jag går också i sömnen nästan varje natt (är 30 år) Tycker det är ganska jobbigt och börjar fundera på om man ska göra nån sömnkontroll.

För några år sedan hade jag mer av nattskräck som yngre barn har. Det skedde alltid nån form av katastrof. T ex jordbävning, det brann, väggen kom emot mig och skulle krossa mig, ormar i sängen,taket ramla in m.m. När jag var i thailand väckte jag alla genom att springa ut naken och skrika att det brann. I bangkok vandrade jag också ut ur rummet eftersom det föll bomber och jag var livrädd.
Såg filmen "silent hill" och gömde mig bakom en gardin i några nätter och skrek sedan "NU KOMMER DOM"

Inte så mycket nattskräck längre utan gör andra konstiga saker. Flyttar mest på saker i rummet fixar i fönstret, klär på mig kläder och såklart pratar med alla "människor" som jag ser i rummet.

Är jäkligt trött om dagarna och undrar egentligen om det har med sömngången att göra, vad tror ni??

och vad menar du med det här ?