2011-10-03, 23:50
#1
Innan avregleringen var det en oligopolliknande situation i Sverige för elmarknaden. Vattenfall, Eon och Fortum med egna kraftverk var normalt de enda alternativen. Elmarknaden släpptes fri, så att vi elkonsumenter via ökad konkurrens skulle ges en möjlighet att köpa el till ett lägre pris.
Men avregleringen skapar goda möjligheter för bondfångare och presumtiva ekonomiska brottslingar att utnyttja okunniga konsumenter. Alla elmäklare köper el av Nordpol (en elhandelsmarknad) och lägger på ett varierande påslag på kilowattpriset innan de säljer vidare till oss konsumenter. Små marginaler, fluktuerande elpris och dålig likviditet hos elmäklarna leder fram till att man tänjer på gränserna för att med alla medel klara betalningarna till Nordpol. Följande fall illustrerar detta problem.
En nära bekant bad mig titta på ett inkassokrav hon fått från Min El i Haninge. Jag har tidigare varit ansvarig för inkasso på ett större medieförlag, så jag har god kunskap om inkassohantering och skojare. En googling på ”Min el klagomål” ger ett inte överraskande antal sidor med klagomål från både privatpersoner och konsumentorganisationer. I en träff har KO hösten 2010 utfärdat ett vite på 500 000. Bolaget har dessutom bytt namn från ett tidigare belastat namn (Energibolag i Sverige AB), med samma adress i Haninge.
Min bekant arbetar utomlands några dagar i veckan och tillbringar all sin lediga tid hos sin svårt cancersjuka mor . Hon missade därför att betala en räkning 26/8. Min El postade en påminnelse den 6/9 som kom fram den 7/9. Samma kväll betalade hon påminnelsen via privatgirot. Brevlådan töms först den 8/9 och betalningen når bankgirot fredagen den 9/9. Bankgirot behöver enligt villkoren 3 vardagar för att administrera betalningen. Tisdagen den 13/9 registrerades betalningen. Dagen före - måndagen den 12/9 - skickar Min El kravet till inkasso, 5 dagar efter att kravbrevet kommit abonnenten tillhanda.
Förutom inkassokostnad tillgodogör sig bolaget en extra administrativ kostnad enl. ellagen 11 kap 3 på 200 kr. Endast kunder som betalar via dator har möjlighet att betala inom 5 dagar (3 bankdagar). Detta är kanske en del av bolagets affärside för att förbättra lönsamheten.
Jag kontaktade Min Els kundservice. Den något ”lobotomerade” personen läste innantill från färdiga svarsmanualer som knappast var relevanta för frågan om varför de skickar ett krav till inkasso som betalats samma dag som kravet kommit kunden tillhanda. Hon vägrade dessutom att koppla mig vidare på order av sin chef Anders Billving.
Elabonnemanget med rörligt pris hos Min El bokades av och det utlovades en skriftlig bekräftelse omgående. Nu i början av oktober har fortfarande ingen bekräftelse kommit fram. Det ingår säkert i affärsidén.
För att rensa upp i träsket kommer här ett förslag till energimarknadsmyndigheten och våra lagstiftare.
Advokater, läkare, mäklare m.fl. med samhällsbärande yrken har en form av legitimation eller auktorisation. Borde vi inte införa ett licensförfarande för de företag som handlar med el? Införande av ett minimikapital så att bolagen klarar ekonomiska fluktuationer. Kontroll att VD och styrelseledamöter inte är belastade med tidigare näringsförbud eller är dömda för ekonomisk brottslighet.
Eftersom bolag i ”bondfångarskrået” inte bryr sig om sina kunder är massiv negativ publicitet den enda påtryckningen som de är rädda för då det får kunderna att istället välja ett seriöst alternativ. Att byta belastade namn och använda renommésnyltning så att konsumenten tror sig känna igen ett etablerat varumärke är trick vi känner igen från taxinäringen.
Varför välja ett mindre seriöst alternativ för att spara ett öre, när det finns ett antal seriösa leverantörer som inte har sida upp och sida ned med klagomål? Nästa gång du blir kontaktad via telemarketing av en elbolagssäljare, gör en kontroll på konsumentsidor och googla namnet+klagomål. Då hjälper vi alla till att sanera el-träsket.
Bondfångarvakten
Men avregleringen skapar goda möjligheter för bondfångare och presumtiva ekonomiska brottslingar att utnyttja okunniga konsumenter. Alla elmäklare köper el av Nordpol (en elhandelsmarknad) och lägger på ett varierande påslag på kilowattpriset innan de säljer vidare till oss konsumenter. Små marginaler, fluktuerande elpris och dålig likviditet hos elmäklarna leder fram till att man tänjer på gränserna för att med alla medel klara betalningarna till Nordpol. Följande fall illustrerar detta problem.
En nära bekant bad mig titta på ett inkassokrav hon fått från Min El i Haninge. Jag har tidigare varit ansvarig för inkasso på ett större medieförlag, så jag har god kunskap om inkassohantering och skojare. En googling på ”Min el klagomål” ger ett inte överraskande antal sidor med klagomål från både privatpersoner och konsumentorganisationer. I en träff har KO hösten 2010 utfärdat ett vite på 500 000. Bolaget har dessutom bytt namn från ett tidigare belastat namn (Energibolag i Sverige AB), med samma adress i Haninge.
Min bekant arbetar utomlands några dagar i veckan och tillbringar all sin lediga tid hos sin svårt cancersjuka mor . Hon missade därför att betala en räkning 26/8. Min El postade en påminnelse den 6/9 som kom fram den 7/9. Samma kväll betalade hon påminnelsen via privatgirot. Brevlådan töms först den 8/9 och betalningen når bankgirot fredagen den 9/9. Bankgirot behöver enligt villkoren 3 vardagar för att administrera betalningen. Tisdagen den 13/9 registrerades betalningen. Dagen före - måndagen den 12/9 - skickar Min El kravet till inkasso, 5 dagar efter att kravbrevet kommit abonnenten tillhanda.
Förutom inkassokostnad tillgodogör sig bolaget en extra administrativ kostnad enl. ellagen 11 kap 3 på 200 kr. Endast kunder som betalar via dator har möjlighet att betala inom 5 dagar (3 bankdagar). Detta är kanske en del av bolagets affärside för att förbättra lönsamheten.
Jag kontaktade Min Els kundservice. Den något ”lobotomerade” personen läste innantill från färdiga svarsmanualer som knappast var relevanta för frågan om varför de skickar ett krav till inkasso som betalats samma dag som kravet kommit kunden tillhanda. Hon vägrade dessutom att koppla mig vidare på order av sin chef Anders Billving.
Elabonnemanget med rörligt pris hos Min El bokades av och det utlovades en skriftlig bekräftelse omgående. Nu i början av oktober har fortfarande ingen bekräftelse kommit fram. Det ingår säkert i affärsidén.
För att rensa upp i träsket kommer här ett förslag till energimarknadsmyndigheten och våra lagstiftare.
Advokater, läkare, mäklare m.fl. med samhällsbärande yrken har en form av legitimation eller auktorisation. Borde vi inte införa ett licensförfarande för de företag som handlar med el? Införande av ett minimikapital så att bolagen klarar ekonomiska fluktuationer. Kontroll att VD och styrelseledamöter inte är belastade med tidigare näringsförbud eller är dömda för ekonomisk brottslighet.
Eftersom bolag i ”bondfångarskrået” inte bryr sig om sina kunder är massiv negativ publicitet den enda påtryckningen som de är rädda för då det får kunderna att istället välja ett seriöst alternativ. Att byta belastade namn och använda renommésnyltning så att konsumenten tror sig känna igen ett etablerat varumärke är trick vi känner igen från taxinäringen.
Varför välja ett mindre seriöst alternativ för att spara ett öre, när det finns ett antal seriösa leverantörer som inte har sida upp och sida ned med klagomål? Nästa gång du blir kontaktad via telemarketing av en elbolagssäljare, gör en kontroll på konsumentsidor och googla namnet+klagomål. Då hjälper vi alla till att sanera el-träsket.
Bondfångarvakten
