I gårdagens SvD kunde man läsa följande textsekvens i en längre krönika om pengar:
Jag är clueless.
Citat:
Jag skulle gärna vilja reda ut den här frågan en gång för alla. Skulle någon kunna förklara exakt hur förloppet sker, från och med att centralbanken ska bestämma sig för att den ska sätta in pengar på en banks konto till och med när banken lånar ut pengar till någon. Hur exakt går förloppet till, vilka aktörer är inblandade och vad krävs för prestation av varje aktör för att upprätthålla förloppet?
Riksbanken besitter den mycket speciella förmågan att skapa pengar. Och inte bara i form av pappersbitar med bilder på döda kändisar. För att förstå hur det går till släpps vi in i det så kallade handlarrummet.
Runt ett långsmalt bord täckt av skärmar sitter en handfull personer. De övervakar betalningssystemet Rix, som är själva blodomloppet i finanskroppen. Under krisen skapade Riksbanken pengar genom att i flera omgångar låna ut flera hundra miljarder kronor till de svenska bankerna. De fick lämna in värdepapper, till exempel obligationer, som säkerheter. Sedan satte Riksbanken in pengar som hamnade på bankernas konto i Rix. Men hur går det egentligen till?
– Såhär, säger Per Kvarnström och knäpper med fingrarna i luften.
Kollegan Pia Metz Kronestedt visar på en skärm vad han menar. Där kan hon öppna ett banks konto, knappa in en siffra följt av några nollor och sedan trycka på Spara. Vips så skapas ett antal miljarder kronor. För att det ska ske på riktigt krävs först ett beslut av Riksbankens direktion med Stefan Ingves i spetsen.
I USA har Federal Reserve på samma sätt klickat fram ungefär 2000 miljarder nya dollar på bara tre år, pengar som använts för att framför allt köpa amerikanska statspapper.
Pengar som alltså fötts ur tomma intet.
Men inte bara centralbanker skapar pengar. Den stora pengaproduktionen sker ute i privata banker, enligt Marianne Nessén.
Hur det fungerar är inte alldeles enkelt att förstå. En klassisk beskrivning hittar jag i häftet Modern money mechanics från Federal Reserve i Chicago. Där visas hur till exempel 10000 nya kronor som en centralbank skapar och skjutsar in i ekonomin leder till födseln av 100000 nya kronor när de fortplantat sig ute i banksystemet.
Processen bygger på att banken lånar ut nästan alla pengar den får in. En del, några få procent, måste ligga som kassareserv hos centralbanken. Det kallas för fraktionell reserv.
Hur stor denna reserv är varierar mellan olika länder. I Sverige och på flera andra håll är detta kassakrav dock noll. I teorin skulle alltså bankernas tillverkning av pengar kunna fortsätta i all oändlighet.
Runt ett långsmalt bord täckt av skärmar sitter en handfull personer. De övervakar betalningssystemet Rix, som är själva blodomloppet i finanskroppen. Under krisen skapade Riksbanken pengar genom att i flera omgångar låna ut flera hundra miljarder kronor till de svenska bankerna. De fick lämna in värdepapper, till exempel obligationer, som säkerheter. Sedan satte Riksbanken in pengar som hamnade på bankernas konto i Rix. Men hur går det egentligen till?
– Såhär, säger Per Kvarnström och knäpper med fingrarna i luften.
Kollegan Pia Metz Kronestedt visar på en skärm vad han menar. Där kan hon öppna ett banks konto, knappa in en siffra följt av några nollor och sedan trycka på Spara. Vips så skapas ett antal miljarder kronor. För att det ska ske på riktigt krävs först ett beslut av Riksbankens direktion med Stefan Ingves i spetsen.
I USA har Federal Reserve på samma sätt klickat fram ungefär 2000 miljarder nya dollar på bara tre år, pengar som använts för att framför allt köpa amerikanska statspapper.
Pengar som alltså fötts ur tomma intet.
Men inte bara centralbanker skapar pengar. Den stora pengaproduktionen sker ute i privata banker, enligt Marianne Nessén.
Hur det fungerar är inte alldeles enkelt att förstå. En klassisk beskrivning hittar jag i häftet Modern money mechanics från Federal Reserve i Chicago. Där visas hur till exempel 10000 nya kronor som en centralbank skapar och skjutsar in i ekonomin leder till födseln av 100000 nya kronor när de fortplantat sig ute i banksystemet.
Processen bygger på att banken lånar ut nästan alla pengar den får in. En del, några få procent, måste ligga som kassareserv hos centralbanken. Det kallas för fraktionell reserv.
Hur stor denna reserv är varierar mellan olika länder. I Sverige och på flera andra håll är detta kassakrav dock noll. I teorin skulle alltså bankernas tillverkning av pengar kunna fortsätta i all oändlighet.
Jag är clueless.
