2011-09-23, 11:27
#1
Citat:
Jag föredrar abstraktion--negation--konkretion, men jag ser fram emot läsningen.
Den dialektiska processen innefattar en tes och en motsatt antites, följt av en harmoniserande syntes, som sedan blir en ny högre avhandling som motsätter sig en mer sofistikerad antites, vilket ger upphov till en högre syntes och så vidare i en ständig, fortlöpande, progressiv mekanism, vilket tillåter att en överlägsen startpunkt existerar varje gång kring den dialektiska slingan.
Citat:
Nja. Följer du Lacans läsning av Freud står det klart att överjaget och detet är likvärdiga i den mån att de är omedvetna och driftbundna. Överjaget är kanalen för samvetet, men det faktum att det står utanför verklighetsprincipen gör att överjaget är precis lika irrationellt som detet.
I Freuds trepartsmodell av det mänskliga psyket som omfattar IDt, jaget och "överjaget", ser vi anlagen för ett dialektiskt system. IDt, besatt av sin egen njutning och själviska enheter, kräver omedelbar tillfredsställelse av något av sina begär, oavsett hur socialt oacceptabelt det än må vara. Om vi kallar detta tesen, så motsätts den av antitesen från överjaget, som handlar om moral, gemenskap, altruism, samvete, samhällets regler, föräldrarnas förbud etc. Egot, det pragmatiska och rationella element som lyder verklighetsprincipen, ger en syntes av de motstridiga kraven från IDt och överjaget.
Citat:
Jag håller inte alls med. Detet och överjaget kommer att vara lika plågsamt irrationella när du är tio som när du är trettio och så vidare. Jaget utvecklas inte på grund av dessa två, men kan ta skada om antingen detet eller överjagets respektive funktioner åsidosatts i tidig ålder.
I barndomen och tidig vuxen ålder, kan det hända att Egot inte riktigt utför sitt jobb till perfektion, men allteftersom att livserfarenhet och kunskap växer, blir det dialektiskt bättre och bättre. Tyvärr, så lever vi i väst i ett irrationellt samhälle, där vi ägnar oss åt omedelbar tillfredsställelse, så egot är mycket bättre anpassat till IDt, snarare än att det erbjuds en lämplig balans mellan IDt och överjaget. Om vi kunde bygga in friska, fungerande dialektiska institutioner i samhället skulle vi kunna förändra världen.
Samhällets irrationalitet är en spegling av dess invånare. Och är det en sak vi känner till om vår moral så är det att den är ambivalent, driftsbunden och såväl botten- som grundlös.
Citat:
Är det inte Hollywood du beskriver? (Det vill säga Hollywood-bortom-plasten; den samhälleliga funktionen av en moraliserande nöjesindustri som, i sin lustprincip, simultant förespråkar både avhållsamhet och promiskuitet.)
Varje religion, företag, bank, institution, skola, universitet etc bör utformas kring samma dialektiska mänskliga psykologiform, dvs det bör finnas en mycket energisk, passionerad och självisk ID-komponent, som uppvägs av en lika energisk och passionerad komponent som förespråkar altruism, moral, socialt ansvar , reglering, undvikande av onödiga risker etc. Slutligen bör det finnas en rationell synteskomponent, som uppmärksammar motkrav av tes och antites, och utför den mest rationella strategin under rådande omständighet.
Citat:
Jag instämmer. Däremot är det så att den amerikanska ekonomin vant sig vid en cyklisk "boom--bust--bailout"-ekonomi där man helt enkelt slänger fram ett stimulanspaket efter att bubblan spruckit. Vad som skiljer denna kris från de föregående (bl.a. IT-bubblan 2001 och lånekrisen på 80-talet) är att konsekvensen är helt ny. Katastrofen var förutsägbar, men samtidigt är katastrofen (destruktiviteten) en del av kapitalismen.
Om vi tittar på den senaste finansiella krisen, som var ett fullständigt misslyckande av regelverket kring överjaget-komponenten, så ser vi att ID-komponenten (det hypergiriga och själviska banksystemet) fick gå bärsärkagång med njutningslystnad, omedelbar tillfredsställelse och totalt förakt för samhället som helhet. Det fanns ingen egokomponent för att tygla tillbaka IDt och för att tillämpa förnuft och pragmatism. Det katastrofala resultatet var därför både förutsägbart och oundvikligt, och vilken idiot som helst på jorden hade kunnat sett det komma.
Citat:
Men är inte detta vad vi såg i Centralbankens (Federal Reserves) ordförande Ben Bernanke, finansminister Hank Paulson och president George W. Bush? Handlar det inte snarare om en misstro mot själva jagkomponenten (väljaren) vilken vänds i reaktion mot överjaget (ämbetsmännen) som inte varnade i tid? Det vill säga en förfäran och ett självförakt mot "fårskocken" (the sheeple) som lät sig luras?
Vi behöver en dialektisk "Reboot-lag" som gör det obligatoriskt för alla delar av samhället att helt regleras av en överjag-komponent för att stävja ID-överdrifter, och med en rationell ego-komponent för att nå en kompromiss mellan en viss institution och dess regulator.
Citat:
Centralplanering fungerar inte av den enkla anledning att den införlivar en statisk ordning uppå en dynamisk situation. Men om vi antar att ditt förslag genomförs, vem ska då granska granskarna?
Framför allt behöver vi en helt ny del av samhället som företräder syntesfasen av dialektiken. Denna funktion - skiljeförfarande - bestämmer vad som är tillåtet i alla tvister mellan en institution och dess regulator. På detta sätt skulle dialektiken bli del av allt vi gör, med löfte om att det kommer att leda oss till högre och högre tillstånd av välfärd, framsteg och självförverkligande.
Citat:
Det stämmer, men du utelämnar en viktig aktör: väljare som drömde om att bli husägare, en strävan som sponsrades av två presidenter (Clinton och Bush-43) och deras respektive partier. Samtliga aktörer var i legio.
Amerikanerna misslyckades med att inse att om det fanns en extremt kraftfull kropp utanför den politiska processen, som direkt kan påverka den politiska processen, så är den politiska maktdelningen och maktfördelningen överspelad. De externa kropp vi talar om är banksystemet och storföretagens lobbying. Dessa kunde använda sina ekonomiska muskler för att köpa den politiska processen och "make it do it's bidding".
Citat:
Detta var tiden före centralbankernas införande, så i viss mån åtgärdades denna lucka i finansvärlden.
Den store Thomas Jefferson var en person mycket medveten om faran. Han sa, "Jag tror att banker är farligare för våra friheter än stående arméer. Om det amerikanska folket låter privata banker att kontrollera frågan om sin valuta, först genom inflation, därefter av deflation, kommer de banker och företag som växer upp kring bankerna att beröva människor på all deras egendom tills deras barn vaknar upp hemlösa på kontinenten deras fäder erövrade. " Hade han fel? Tragiskt nog ignorerades hans visdom.
Citat:
När du nämner "sionister och frimurare" tar du på dig foliehatten och samtidigt ett kliv ut i det vilda. Låt oss hålla diskussionen inom ramen för det vi känner till och kan bekräfta.
Alla amerikanska politiker är i fickorna på bankirer och företag. Deras politiska uppgift är att främja sionisternas, frimurarnas ...
Citat:
Detta speglar det självförakt jag nämnde ovan, där ilskan mot ämbetsmännen (överjaget) främst är en projektion av en djup besvikelse mot ens egna brister.
... och åt helvete med folket, en massa patetiska undermänniskor som låtit sitt politiska system bli kapat och prostituerat bakom sina ryggar.
Citat:
Du vill alltså påstå att världens miljardärer är sammanvävda? Så är absolut inte fallet.
Den bistra verkligheten är att USA:s förtroendevalda, de som ska föreställa de "ansvariga inför folket", inte styr amerikansk politik. Snarare drivs det av privata gestalter bakom kulisserna, icke valda och oansvariga, och alltför rika, mäktiga och hänsynslösa.
Citat:
Jämförelsevis använder sig USA av privata militärer och säkerhetsfirmor (contractors) för flertalet åtaganden. Men likt Centralbanken är den högste beslutsfattaren inte rotad i det privata.
Det skulle vara vansinne att ersätta den amerikanska militären med en privat armé under befäl av privata generaler som kunde förklara krig mot nationer för egen räkning, oavsett folkets vilja. Så varför är banksystemet, livsnerven i ekonomin, i privata händer, som då i sin tur kan göra vad som helst oberoende av folkets önskemål och intressen?
Citat:
Där var flera abstraktioner på en gång. Det enda som är tillgängligt för mig när jag läser det är det privata banksystemet. Däremot är "antidemokratiskt", "folkets intressen" (plural, bestämd artikel?), "en sund ekonomi" och "drivs till förmån av (menar du möjligtvis för?) folket" obegripliga för mig. Jag behöver nå klarhet innan jag kan bemöta de här punkterna.
En privat banksystem är i sig [1] antidemokratiskt och strider mot [2] folkets intressen och [3] en sund ekonomi som [4] drivs till förmån av folket.
