Flashback har gjort mig ond och hatisk och beroende

Ja, jag erkänner det här och nu. Flashback har gjort mig hatisk och rasistisk och galen och beroende. Jag loggar in och kikar i trådar där redan rabiata hatare i alla de olika politiska lägren spyr ut sitt hat och det triggar igång mig.

Varför är FB en plats för hat och missnöje och idioti?

Hur blir man botad från FB och är enda utvägen att bli bannad genom att trakassera andra och skriva skit så att antalet varningar blir så många att någon moderator bannar en för gott?

Kan någon ansvarig för FB kommentera detta och vilket ansvar tar FB för en plats som föder nya mördare och hatare?

Detta är en avbön, allt jag skrivit på FB har varit galenskap och jag känner inte igen mig själv i de ord jag smattrat ner med mina blodbesudlade händer. Hjälp mig ut ur detta beroende och jag är lika allvarlig som all den cancer som drabbat mänskligheten genom tiderna.

Finns här på FB några likasinnade?

Jo man känner väl att hatet börjar gro lite i sig själv sen man blev medlem på FB men det beror inte på själva FB, det är världen/samhället som har ljugit för mig och det är FB som har visat sanningen. Det är mest det som har gjort mig mer hatisk.

Flashback är inte ett ställe för människor med för svagt psyke för att läsa vad människor faktiskt tycker och tänker. Vissa människor ska vara i sin svenssonbubbla och stanna där för sitt eget och andra människors bästa.

Och vafan, en månad och redan tilltrasslad?

Ber om ursäkt för ett eventuellt dåligt skrivet inlägg, ögonlocken börjar lägga sig som en skugga över mina ögon.

Du jag tycker du slog huvudet på spiken, håller med dig och säger det samma, hur mycket hat och galet man läser här o var på FB. Jag försöker så gott det går att hålla mig, men en o annan dispyt har jag hunnit med och jag är ny här. Men nu gissar jag att mer än hälften är troll och cynisk som jag är så undrar jag nu om du trollar och kommer med något galet svar

Helt seriös som jag skrev.




Det där är en bra förklaring faktiskt!


Nej, be inte om ursäkt och du har säkert rätt i det där. Är dock så långt ifrån en Svensson man kan komma typ.

En sinnessvag "sanningssägare" till i avgrunden, alltså...

Jag var hatisk innan jag fann FB, och kan inte avgöra om mitt hat har eskalerat sedan dess. Dock har jag alltid varit medveten att mitt hat - till viss del - mynnar ut i ett plebejiskt perspektiv. Min egen
(uppenbara brist på) självkänsla och andras förtjänster har varit mina drivmedel. Min egen livssituation ruttnar långsammare av hat. Dock tror jag det blir svårare att avruttnas på det sättet.

Men du, det finns MÅNGA vänliga själar här på Flashback, även om det inte är den generella uppfattningen av forumet.

Jag tror Flashback visar vilka ruttna människor vi är. Jag tror att förändring måste ske i den riktiga världen, då kommer din ansiktslösa ton inte ha samma behov av att spy.

Det är bara att sätta igång, liksom...






Oh, ja. Du och jag är riktiga Strindbergs...

Flashback har inte visat mig ett uns av sanning som ingen annan har visat innan.

Gillar det där och hatet kan vara ett sätt att inte blekna bort i förtid för hatets låga håller en brinnande.

Så sant.

Bara en som citerar Moz (om än med andra ord) kan vara så insiktsfull. Undrar dock hur ens hälsa kommer vara om man bär på hat år efter år?

Håller inte med, FB visar inte snittet på mänskligheten. Här är man anonym och kan i viss mån vräka ur sig vad som helst. Det trollas en hel del och många fjortisar som har aggressioner kommer förhoppningsvis de flesta av dem ändra sig till det bättre när de mognar.

True story bro! Börjar gilla dina inlägg mer och mer.

OnT: Om du blir så bitter och hatisk TS är det bara se till att bli bannad eller lägga in ett lösenord till ditt konto som du omöjligt kan komma ihåg.
Ingen tvingas ju att besöka forumet, tyvärr

Står visserligen fast vid att Johnny Marr är den mest framstående låtskrivaren när det kommer till de flesta Smiths-låtar, men Panic har ju helt klart en Moz-touch!

Ja, fy fan. Jag tror inte det handlar om att sluta hata. Det handlar snarare om att börja med nåt annat i större utsträckning. Älska känns ju jävligt pretentiöst, bottenlöst och Jesus-aktigt iförs. Men du kan ändå finna någon form av kärlek och då kanske den inte benämns i samma negativa ordalag.

En sak är säker. Jag kommer inte se något som påminner om kärlek framför min laptop. Jag måste ut, "where there is music and there is people who are young and alive"