EMU går i graven.

Italien som enhet fanns väl inte mellan Västroms fall och 1860. Vissa delar har varit tidvis framgångsrika, men knappast Italien som helhet. Det märkliga är inte att Italien fungerar dåligt, utan att det fungerar överhuvudtaget; ett land där de senaste 100 årens mer stabila styren har letts av Mussolini och Berlusdoni.

Det är möjligt att landet kravlar sig över kanten till stupet, men det lär dröja mycket länge innan någon kan betrakta Italien som en tillgång inom EU.

Det förefaller som om även fransoserna har hål att stoppa i, för nu höjs röster om att avskaffa 35-timmarsveckan: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/frankrike-kan-slopa-35-timmars-vecka_7627274.svd

Vidare, så råder delade meningar om storleken på EU:s långtidsbudget:
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/eu-budget-maste-bantas_7627042.svd

Cypern vill banta och kommissionen nekar sitt stöd, medan Sverige, Danmark och Storbritannien vill behålla sina rabatter.

Jag tror bestämt det börjat knaka i bygget ...

Minns ni förslaget om "superkommissionären"? Italien och Spanien har funderat på saken och ställer sig negativa:
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/spanien-och-italien-kritiska-mot-budgetpolis_7627338.svd

Det knakar i unionen, som sagt.

Nu verkar danskarna ha bestämt sig för att återvitalisera rabattdiskussionen. Den här gången passar man dessutom på att själva hänga upp ett damoklessvärd för att få lite extra tyngd i förhandlingen:


En miljard danska kronor mindre i avgift, annars blir det veto. Frågan är dock om unionens höga herrar ens bryr sig om de trilskande danskarna, betänkligt att man inte haft några problem med att köra över avogt inställda medlemsländer tidigare.

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/danmark-vill-ha-eu-rabatt-annars-hotar-budgetveto_7618182.svd

Spaniens underskott med mera justeras upp ännu en gång

Nu förväntar sig IMF ett budgetunderskott på runt 7% för 2012, jämfört med Spaniens - för dagen - egna uppskattning om 6,3%.

Statsskulden väntas nå 97% av BNP under 2013, jämfört med drygt 60% i början av 2012.

http://www.di.se/#!/artiklar/2012/10/30/spanien-djupare-ned-i-krisen/

Det jag inte förstår är hur statsskulden kan öka med hela 37% av BNP på knappt två år samtidigt som budgetunderskottet för de två åren är cirka 15% och BNP krympt med 2-3%. Det "fattas" 20% av BNP. Var kommer de ifrån? Jag gissar på "justeringar" i det tysta av tidigare års siffror. Dvs landets bokföring för tidigare år är inte riktigt OK.

Nån som har en bättre idé?

Statsskulden torde under de här åren åtminstone ha legat på samma nivå, eller ännu troligare, ökat. Samtidigt har BNP minskat.

Skuldens andel i % är relativ till BNP:s storlek, vilken alltså krympt. Därför (bland annat) ökar statsskulden i procent.

Exempel:

År 1: BNP – 100. Statsskuld – 50. = 50 % av BNP.

År 2: BNP – 80. Statsskuld – 50. = 62.5 % av BNP.

Hur menar du att det skulle gå till, att köra över Danmark?
Veto är veto!

Ja, jag är med på ditt resonemang (hade med detta i mina beräkningar).

Men även med hänsyn taget till detta fattas det alltså en förfärlig massa procent, eller mellan 1.000 och 2.000 miljarder kronor.

Min gissning är att man, litet grand i smyg, gått igenom landets bokföring och tvingats sätta upp saker på statsskulder som tidigare smusslats undan som något annat än skuld.

Så gjorde Grekland i ganska stor skala.

... och i praktiken är det emellanåt annorlunda.

I EU är det kutym att tvinga fram omröstning på omröstning till dess att det krångliga medlemslandet ger med sig. Irlands folkomröstning(ar) om Lissabonfördraget är ett bra exempel på det.

Och så finns det de som talar om att EU har ett "demokratiskt underskott". Skrattretande!

Ja, helt lätt är det inte att såhär direkt att förstå allt, men Spaniens skenbart positiva siffror har varit uppblåsta av inflödet av förgiftade eurolån som skapat skenbart stabila statsfinanser.

När byggboomen sprack rasade skatte och statsinkomsterna av denna sanslösa aktivitet.

Spanien befinner sig nu, vad jag kan förstå, i en riktig knipa.

Förutom att man har sina 17 autonoma regioner som kräver pengar från Madrid för den dubbla administration dom av prestigeskäl utövar har man sin nationella stolthet som till varje pris kräver att man mörkar och och förnekar sin prekära situation.
Rahoy har stora problem med regionala separatister.
De spanska bankerna har i sin exempellösa oansvarighet strött pengar över allt och alla utan en tanke på att dom en gång ska betala tillbaka och är nu ett svart hål där de säkerheter de låtsas inneha kan vara näst intill värdelösa.

Förhoppningen att de nu skall kompenseras av EUs skattebetalare verkar göra bankerna ännu nonchalantare att hantera sin säkerheter.

Har sett sanslösa exempel på hur man aktivt raserar värdet på återtagna fastigheter genom misskötsel och korruption. Bankansvariga har i mitt närområde orsakat tredubbla marknadskostnader för skötsel av återtagen egendom för att stoppa i fickorna på bankens personal.

Göteborgsandans goa gubbar o gummor framstår här som nybörjare i förskolans etikgrupp.

Helt klart är att något som helst förtroende kan man inte ha för vad som redovisas utan extrem press på klara papper.

Det är så klart väldigt komplext och långtifrån transparent. Bankkalabaliken bidrar med all säkerhet!

Tror ändå att vi som utomstående betraktare kan fastslå följande:

1: Ökad skuld. 2: Mindre BNP. 3: Kreativ bokföring.

I övrigt hänvisar jag till trådens Spanien-korrespondent, François-Marie.

Tack för initierad och mycket intressant rapport!

Det är väl detta man anat men inte vågat tro. Att det saknas ansvarsfullhet och småländsk gnetmentalitet.

Och detta att bankerna inte optimerar sina möjligheter utan litar på att någon annan betalar kalaset gör mig klart irriterad. Att EU går med på det gör saken värre. Och att Sverige betalar högst EU-avgift per capita och dessutom får tillbaka minst får bägaren att rinna över för min del.

Det är ju bra om vår EU-minister lägger in sin veto mot EUs budget.

Men vore det inte bättre om vi tog de problem det innebär och tackade för oss och lämnade EU? För oss är EU bara en onödig kostnad och en black om foten som stoppar utvecklingen av ett modernare Sverige med hoppfulla företagare och entreprenörer.

Vem vet - nån gång i framtiden kanske det kommer ett bättre skött EU som vi kan gå med i istället.