Valdoxan - insättningsbesvär.

Har fått valdoxan utskrivet mot ångest och depression. Är nu i valet och kvalet om jag skall fortsätta eller inte.

Har ätit medicinen i två veckor, 25 mg, och bara blivit sämre; mer deprimerad och mer ångest. Sover dessutom mycket sämre, om än alls.

Så, antingen är denna medicin inget för mig, eller så är det övergående insättningsbesvär. Någon här som knaprat Valdoxan och kan ge mig råd? Orkar inte många dagar till med insomnia och ångest.

Ska jag ge upp Valdoxanet, eller kämpa på och hoppas att det vänder?

Hej!

Jag har ätit Valdoxan för sömnen i några månader nu. Första två veckorna fungerade det kanon - jag sov mycket bättre och fick en behagligare dygnsrytm nästan efter första tabletten (placebo?). Sedan blev det sämre igen, jag fick krypningar i kroppen när jag gick och lade mig och kunde därför inte somna, och när jag väl somnade gick jag tillbaks till tidigare mönster att vakna en gång i timmen hela natten lång. Jag fick då Zopiklon som komplement så att jag skulle kunna somna fort utan att störas av krypningarna, vilket har fungerat SÅ jäkla bra!
Jag kan sova hela 5 timmar i sträck utan att vakna och när jag sedan vaknar kan jag utan större problem somna om efter en liten stund igen. Min dygnsrytm är dessutom inte lika störd som förut och allt detta bidrar till ett generellt bättre mående!

Eftersom Zopiklon har förhållandevis kort halveringstid, vilket gör att effekten inte håller i sig så länge samt att jag inte äter den varje kväll så är jag övertygad om att även Valdoxanen hjälpt mig med sömnen. Hur just den har påverkat mitt mående i stort är svårt att säga, eftersom jag även äter andra psykofarmaka för att stabilisera humöret.

Mitt tips till dig är att tala med din läkare och fråga om du kan få några insomningstabletter typ Zopiklon, om inte annat under insättningsperioden. Sover man bättre mår man automatiskt bättre. Jag tror bestämt att din försämring beror på insättning av Valdoxanen. Dessa symtom som du upplever brukar vanligtvis försvinna efter ett par veckor, så jag tycker att du ska stå ut nu när du kommit så pass långt! Det är lätt värt det om det funkar och om det inte funkar så har du i alla fall gett det ett ärligt försök och då vet du att den här typen av läkemedel inte fungerar på dig och dina besvär.

FASS säger att om ingen förbättring skett under de första två veckorna så kan man höja dosen till 50mg per dag. Jag tycker dock baserat på mina egna erfarenheter att du borde vänta en tag till. Effekten kan komma senare.

Jag önskar dig all lycka!

Tack för svaret!

Du skriver att du sov bra initialt på Valdoxan, kruxet är att jag inte sover alls sen dagen jag började. Jag har imovane, och kan sova på dom, men det är ju ingen långsiktig lösning naturligtvis.

Men jag tror jag kör på din linje, håller ut nån vecka till för att se om det ger med sig. Har date med psykdoktorn om ett par veckor, får se vad han tycker.

Vassego!

Ja, jag sov faktiskt bättre än normalt av Valdoxan första en till två veckorna. Jag kunde somna lättare och sov i alla fall lite längre än en timme åt gången. Jag vet dock inte om det är möjligt att känna någon effekt av preparatet efter så kort tid, så det kan mycket väl ha varit en placebo-effekt. Speciellt eftersom jag sedan helt tappade effekten i samband med att insättningssymtomen kom igång på riktigt. Jag ringde till och med läkaren och bad om doshöjning då det "slutat" fungera, men då han var på semester för tillfället fick jag vänta någon vecka på en telefontid och då hade effekten kommit!

Bra att du åtminstone har Imovane, så du kan sova lite i alla fall!

Jag tycker att det verkar klokt att avvakta. Jag fick effekt (om man utgår från att det första var placebo) av preparatet efter två-tre veckor, men hade till skillnad från dig inga överdrivet jobbiga insättningssymtom förutom krypningarna vid läggdags. Hoppas du kan stå ut med ångesten och deppigheten ett tag till!

Jag har i alla fall fått mycket god effekt av Valdoxan i kombination med Zopiklon vad gäller sömn och dygnsrytm. Valdoxan känns inte alls lika "giftigt" som exempelvis SSRI och jag uppfattar det som en ganska snäll medicin. Nu återstår bara att se om jag får behålla mina Zopiklon och om inte - hur jag klarar utsättningen av dessa och hur Valdoxan fungerar som "monoterapi" för sömnen.

Har du förresten inget preparat mot ångesten, typ bensodiazepiner? Det är väl ingen hit att knapra benzo hela tiden iofs, men kan i nödfall vara användbart om man har jobbig ångest. Atarax och liknande preparat har hjälpt en del med ångest, men för mig är det som att knapra sockerpiller. Kan vara värt att testa om du inte redan gjort det, dock. Buspar?

Kram på dig!