• 1
  • 2
2011-08-30, 11:15
  #1
Medlem
KimNeilJungs avatar
Det hr har gtt mig helt frbi. Men tydligen har vi en supernova i M101 (eller i Stora Bjrn fr den som inte visste det) som r observerbar med mindre teleskop. Ljusstyrkan berknas toppa i brjan av september.
http://www.news24.com/SciTech/News/A...rnova-20110829
http://cs.astronomy.com/asycs/blogs/...inoculars.aspx
http://cs.astronomy.com/asycs/blogs/...iomamitis.aspx

Ngon som kikat p den?
Citera
2011-08-30, 11:35
  #2
Medlem
Detvardsjlvas avatar
Oj d, har ocks missat detta. Intressant detta med supernovor, de kan uppkomma helt utan att forskarna kan frutsga det, srskilt i andra galaxer. Synd bara att Vindsnurregalaxen (M101) ligger s lngt bort, fr om supernovan hade gt rum i Andromedagalaxen (M31) s hade den frmodligen synts fr blotta gat. Hftigast vore ju s klart om det skedde en i Vintergatan, vilket "borde" ske ganska snart, med tanke p att den sista supernovan i vr galax syntes fr ver 400 r sedan, och man tror att det exploderar tre frn jorden synliga supernovor per millennium.

Dessvrre har jag varken teleskop eller plats mrk nog (+11 magnitud r ganska mrkt) fr att skda denna supernova.
Citera
2011-08-30, 13:11
  #3
Medlem
timtaxis avatar
Blir nog intressant!
Citera
2011-08-30, 21:41
  #4
Medlem
jolindbes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Detvardåsjälva
Oj d, har ocks missat detta. Intressant detta med supernovor, de kan uppkomma helt utan att forskarna kan frutsga det, srskilt i andra galaxer.

Ja, stjrnan som exploderade var troligen nstan osynlig frn jorden innan den small - en supernova fr ungefr 10 steg hgre magnitud n den ursprungliga stjrnan - om den nu r +11 s var den +21 innan, och drmed synlig med de bsta teleskopen, men kanske inte ens urskiljbar frn de vriga hundratals miljarderna stjrnor i galaxen.

Citat:
Ursprungligen postat av Detvardåsjälva
Hftigast vore ju s klart om det skedde en i Vintergatan, vilket "borde" ske ganska snart, med tanke p att den sista supernovan i vr galax syntes fr ver 400 r sedan, och man tror att det exploderar tre frn jorden synliga supernovor per millennium.

Nja, lite oftare n s brukar de komma. Man rknar med 1-2 supernovor per rhundrade i en galax av Vintergatans storlek, s vi har vntat mer n frvntat p nsta.
Citera
2011-08-31, 07:02
  #5
Medlem
om ett "objekt" med stor massa kommer i nrheten av en stjrna som r p
vg att bli en supernova. Kan detta objekt speeda upp reaktionen hos stjrnan s
att den blir en supernova tidigare n den skulle annars?
Citera
2011-08-31, 09:06
  #6
Medlem
jomenvisst84s avatar
Nu blir jag lite fundersam, i den versta lnken skriver dom

"What has been found out is that supernovae [Type 1a] actually appear to be further away than what you'd expect in a 'normal' universe where the acceleration is slowly decreasing," he added.

r inte rdande konsesus att det normala universumet kar i acceleration??
Citera
2011-08-31, 09:57
  #7
Medlem
jolindbes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av MaSun
om ett "objekt" med stor massa kommer i nrheten av en stjrna som r p
vg att bli en supernova. Kan detta objekt speeda upp reaktionen hos stjrnan s
att den blir en supernova tidigare n den skulle annars?

Ja, i princip. I synnerhet i fallet med typ Ia-supernovor, som detta r. Nr den vita dvrgen i dubbelsystemet kommer ver Chandrasekhargrnsen p 1.38 solmassor smller det - normalt fr den sin extra massa frn en intilliggande jttestjrna, men rimligen br man kunna bombardera en ensam vit dvrg med massa fr att trigga samma grej.

2003 observerades den s kallade champagnesupernovan, SNLS-03D3bb, i en mycket avlgsen galax. Den var av typ Ia, men hade en ljusstyrka ungefr dubbelt s hg som en vanlig typ Ia-supernova. Det finns flera teorier om hur detta gtt till, antingen att den haft s hg rotation att centrifugalkraften ftt en avgrande roll, eller att den bildats av tv kolliderande vita dvrgar som drmed omedelbart uppntt en massa avsevrt strre n Chandrasekhargrnsen.

Citat:
Ursprungligen postat av jomenvisst84
Nu blir jag lite fundersam, i den versta lnken skriver dom

"What has been found out is that supernovae [Type 1a] actually appear to be further away than what you'd expect in a 'normal' universe where the acceleration is slowly decreasing," he added.

r inte rdande konsesus att det normala universumet kar i acceleration??

Jo, det r vl precis vad de sger. Sedan anvnder artikeln ngot slarvigt beteckningen "normal universe" p ett universum som INTE beter sig som vrt eget, utan som har avtagande expansion... hur de kan pst att ett universum utan accelererande expansion r "normalt" frstr jag inte riktigt - det enda exempel p universum som vi knner till har ju faktiskt en accelererande expansion, s d torde det s vitt vi kan veta vara mest normalt med accelererande expansion. Detta gller vl i alla fall tills vi fr chansen att studera fler universum...
Citera
2011-08-31, 16:52
  #8
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av jolindbe
Ja, i princip. I synnerhet i fallet med typ Ia-supernovor, som detta r. Nr den vita dvrgen i dubbelsystemet kommer ver Chandrasekhargrnsen p 1.38 solmassor smller det - normalt fr den sin extra massa frn en intilliggande jttestjrna, men rimligen br man kunna bombardera en ensam vit dvrg med massa fr att trigga samma grej.

2003 observerades den s kallade champagnesupernovan, SNLS-03D3bb, i en mycket avlgsen galax. Den var av typ Ia, men hade en ljusstyrka ungefr dubbelt s hg som en vanlig typ Ia-supernova. Det finns flera teorier om hur detta gtt till, antingen att den haft s hg rotation att centrifugalkraften ftt en avgrande roll, eller att den bildats av tv kolliderande vita dvrgar som drmed omedelbart uppntt en massa avsevrt strre n Chandrasekhargrnsen.


S du menar att det r den vita dvrgen som kan samla p sig extra massa och reagerar och bli en
neutronstjrna nr den kommer ver 1.38 solmassor?

Det jag tnkte p nr jag skrev om ett objekt med stor massa som kommer i nrheten av
en jttestjrna var, att objektets massa pverkar gravitationen p jttestjrnan och jttestjrnans
yttre tryck minskar d och det inre trycket fr d jttestjrnan att reagera och expandera.
Citera
2011-08-31, 17:59
  #9
Medlem
jolindbes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av MaSun
S du menar att det r den vita dvrgen som kan samla p sig extra massa och reagerar och bli en
neutronstjrna nr den kommer ver 1.38 solmassor?

Det jag tnkte p nr jag skrev om ett objekt med stor massa som kommer i nrheten av
en jttestjrna var, att objektets massa pverkar gravitationen p jttestjrnan och jttestjrnans
yttre tryck minskar d och det inre trycket fr d jttestjrnan att reagera och expandera.

Det r i sammanhanget viktigt att skilja p typ Ia-supernovor och krnkollapssupernovor (typ Ib/c och II) i det hr sammanhanget. Typ Ia (som den aktuella supernovan r) r innan explosionen ett dubbelstjrnesystem av en vit dvrg och en jttestjrna. Den vita dvrgen drar in massor av massa frn den andra stjrnan, och nr den uppnr Chandrasekhargrnsen p 1,38 solmassor smller det. Dr rcker det med vilken sorts massa som helst, s lnge den kommer ver grnsen. I princip skulle en ensam vit dvrg kunna bli en typ Ia-supernova om den kolliderade med ett tillrckligt stort freml (en jtteplanet, kanske? eller en brun dvrg p villovgar?).

Krnkollapssupernovor kommer dock frn jttestjrnor som fr slut p brnsle. Dr r det krnan som bestr av jrn ("radioaktiv aska") som kollapsar nr den ntt Chandrasekhargrnsen. Att lgga till t ex vte (en ung stjrna) till ytan skulle mjligen kunna frdrja denna process, inte snabba upp den. Om man dremot tillfrde ett mycket massivt objekt huvudsakligen bestende av tunga grundmnen (jrn, osv, kanske ett gigantiskt rymdskepp, om jag lter fantasin flda), s skulle det kanske kunna snabba upp processen, nr det nr jrnkrnan.

Ett yttre frbipasserande objekt skulle mjligen gra att kollapsen gr ngot lngsammare, d det borde kunna skapa tidvattenkrafter som minskar ytterlagrens gravitationstryck p krnan, men eftersom det inte kommer att skapa en symmetrisk kraft runt hela stjrnan tror jag inte att det kommer att ha ngon nmnvrd betydelse fr nr stjrnan smller. Dremot kan det skert ha betydelse fr t vilket hll ejektan frn supernovan far. Jag hittade den hr sidan - kanske kan det vara relaterat? http://www.caha.es/asymmetric-supernova-explosions.html
Citera
2011-09-01, 08:51
  #10
Medlem
KimNeilJungs avatar
Hubble har tydligen riktat sitt ga mot M101. Resultatet skal bli spnnande att se, om inte annat fr oss som gillar fina bilder.
Och via cassiopeiabloggen http://www.astb.se/cassiopeiabloggen/?p=19211 frstr jag att man faktiskt spekulerar i om en rd jtte som "tndhatt" som det s vackert uttrycks.
Citera
2011-09-01, 17:34
  #11
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av jolindbe
Det r i sammanhanget viktigt att skilja p typ Ia-supernovor och krnkollapssupernovor (typ Ib/c och II) i det hr sammanhanget. Typ Ia (som den aktuella supernovan r) r innan explosionen ett dubbelstjrnesystem av en vit dvrg och en jttestjrna. Den vita dvrgen drar in massor av massa frn den andra stjrnan, och nr den uppnr Chandrasekhargrnsen p 1,38 solmassor smller det. Dr rcker det med vilken sorts massa som helst, s lnge den kommer ver grnsen. I princip skulle en ensam vit dvrg kunna bli en typ Ia-supernova om den kolliderade med ett tillrckligt stort freml (en jtteplanet, kanske? eller en brun dvrg p villovgar?).

Krnkollapssupernovor kommer dock frn jttestjrnor som fr slut p brnsle. Dr r det krnan som bestr av jrn ("radioaktiv aska") som kollapsar nr den ntt Chandrasekhargrnsen. Att lgga till t ex vte (en ung stjrna) till ytan skulle mjligen kunna frdrja denna process, inte snabba upp den. Om man dremot tillfrde ett mycket massivt objekt huvudsakligen bestende av tunga grundmnen (jrn, osv, kanske ett gigantiskt rymdskepp, om jag lter fantasin flda), s skulle det kanske kunna snabba upp processen, nr det nr jrnkrnan.

Ett yttre frbipasserande objekt skulle mjligen gra att kollapsen gr ngot lngsammare, d det borde kunna skapa tidvattenkrafter som minskar ytterlagrens gravitationstryck p krnan, men eftersom det inte kommer att skapa en symmetrisk kraft runt hela stjrnan tror jag inte att det kommer att ha ngon nmnvrd betydelse fr nr stjrnan smller. Dremot kan det skert ha betydelse fr t vilket hll ejektan frn supernovan far. Jag hittade den hr sidan - kanske kan det vara relaterat? http://www.caha.es/asymmetric-supernova-explosions.html

Tack fr svar och lnk. Du r nstan som ett uppslagsverk(inget illa menat). Behver
dock reflektera ver detta.
Citera
2011-09-02, 11:20
  #12
Medlem
Supranoos avatar
Kolla p en supernova denna helg, kan ses ned ebdast kikare

Lste att man skall kunna se en supernova denna helg, den r s pass nra s man skall kunna se novan med kikare. Det r en vit dvrg som exploderar ca 21 miljoner ljusr bort.

Den finns i stora karlavagnens stjrntecken.

Ls mer och hur ni kan lokalisera supernovan:
http://www.wired.com/wiredscience/20...t-a-supernova/
__________________
Senast redigerad av Supranoo 2011-09-02 kl. 11:25.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in