Bindningstyper

Tentan är om en vecka och jag har fortfarande inte fattat det här med bindningstyper!!! Jag snackar alltså om basic kemi A saker som Jonbindning, Dipolbindning, vätebindning, van der Waals, och kovalent bindning (har jag glömt nåt?). Kan nån vara så mysig o definera skiten. Hur vet man vilken bindning det är i t.ex. vatten, saltsyra etc... Vill verkligen klara provet

Lite snabbt:

Jonbindning: I till exempel NaCl hittar du jonbindning. Definitionen av en jonbindning som sådan är den elektrostatiska attraktionen mellan joner av olika laddningar ungefär. I NaCl innebär det i praktiken alltså att Na-atomen avger elektronen i sitt yttersta skal till Cl-atomen och således får båda fulla skal. För att laddningsfördelningen ska bli så jämn som möjligt ordnar atomerna sig i kristaller. Salter.

Kovalent bindning: Definition: "den sammanbindande kraften av ett eller flera gemensamma elektronpar där varje atom bidrar med en elektron till varje par". Genom att dela elektroner får alla atomer fulla skal, i exempelvis H2 finns ett gemensamt elektronpar --> fullt yttre skal med 2 st i stället för att bara ha en där.

Metallisk bindning: Definition: "kraft som utgörs av ett för alla atomer gemensamt elektronmoln, där alla valenselektroner ingår". Atomernas valenselektroner är delokaliserade och rör sig ganska fritt i metallen och atomerna delar jämlikt på varandras valenselektroner.

Vätebindning: "elektrostatisk attraktion mellan molekyler med väte bundet till starkt elektronegativa atomer" I till exempel diväteoxid har vi vätebindning. sker bara med O, N & P (eller är det möjligt med någon mer?). Läste i en bok att vätebindningar räknas som intermolekylär växelverkan nu och därför inte per definition är en kemisk bindning, men äh vad vet jag?

van der Waals-bindning: Svag kraft, liksom vätebindning räknas som växelverkan nuförtiden. snott från nån sida: "En kvävemolekyl består av två kväveatomer bundna till varandra med en trippelbindning. Eftersom atomerna har samma elektronegativitet är trippelbindningen fullständigt opolär. Vid rumstemperatur är kväve i gasform eftersom det inte finns tillräckligt med attraktion mellan de opolära molekylerna. Ändå vet man att det är möjligt att få kväve i flytande form vid låga temperaturer. Varifrån kommer denna attraktion mellan molekylerna? Eftersom elektronerna i en molekyl är i ständig rörelse kommer också en opolär molekyl att ha en ojämn elektrontäthet under korta ögonblick, molekylen blir tillfälligt en dipol. Eftersom molekylerna rör sig långsamt vid låga temperaturer så kommer den momentana dipolen också att påverka elektrontätheten i grannmolekylerna och man får tillfälliga attraktionskrafter mellan molekylerna. Dessa svaga krafter kallas van der Waals- eller dispersionskrafter. Då temperaturen sjunker tillräckligt ordnar sig molekylerna ännu mera och ämnet kan till och med kristallisera. "


I praktiken: Till exempel etanol som har en hydroxylgrupp har högre kokpunkt än etan för etanol kan ha vätebindning tack vare OH.

dipol-dipolbindning: en dipol har en positiv och en negativ delladdning. om två dipoler möts kommer den enas + attraheras av den andras - och vice versa. Denna elektriska attraktionskraft kallas dipol-dipolbindning. I en molekyl med en väte kovalent bunden till exempelvis P är elektronerna i den kovalenta bindningen kraftigt förskjutna mot den mera elektronegativa atomen. laddningsförskjutningen gör att dessa molekyler är starka dipoler och motsvarande dipol-dipolbindning är speciellt stark och woila har vi en vätebindning.

Men observera alltså att van der Waals-bindning mfl per definition inte är en kemisk bindning längre enligt boken. Aja, vet inte om det här blev så vettigt men är tlöööött. Får la se om nån annan kommer me bättre svar eller så kan jag ju återkomma....

ahaha. du har nog missförstått de där med "lite snabbt" :P

Oj oj oj! Tackar så hemskt mycket! Hinner dock inte läsa nu, så jag får återkomma med kommentarer/frågor efter jobbet.

Jag tror nog att om han skall tenta av Kemi A eller liknande så var det där en perfekt beskrivning. Kan han det där så kommer han att kunna alla eventuella bindningsfrågor (med erfarenhet från mitt Kemi A prov).

Nej du har nog missat hur man lär sig. Tycker det var väldigt kortfattad och bra information.

Håller på med kemi A nu, ganska enkelt, iallafall i början.

ok lästa igenom, mycket bra info! ska ba ta en jävel nån kväll och försöka memorera skiten

Vänta tills ni kommer längre fram, då kommer du vrida dig i plågor då läraren säger: "Nu är det såhär, fast i verkligheten är det inte riktigt så"

Jag tyckte att det kändes ganska lagom, men egentligen är det nog lite överkurs för Kemi A. Men det skadar väl inte att lära sig lite mer än man är nödgad till?

kom över den här tråden precis, och även om det var länge sen den skrevs så kommer säkert fler läsa den för att få svar på detta, dock måste ja påpeka att vätebindningen är mellan H och N, O eller F och inte P.

Du är en ängel ! har tenta på exakt detta och har svårt att greppa kemi. You made my test <3