Arbetslöshet?

Jag har ingen aning varför tex schweiziska klockor, choklad och ostar etc har blivit så starka.
Personligen kan jag inte se något mervärde alls på en dyr klocka från schweiz jämfört med en billig tillverkad i Taiwan.
ABB däremot sålde vi själva ut dit. (För att skänka lite pengar till schweizarna kanske?)

Nej. Däremot kom du fram till en för tråden helt irrelevant slutsats genom att ha dina egna definitioner, så snacka om att kasta sten i glashus. Är du korkad?

Nej, jag är inte korkad. Har du glömt att vi diskuterar nationalekonomi? Vill du använda allehanda politiska definitioner för att besvara TS så blir det ju så enkelt som "ja men man räknar på ett annat sätt nu."

Det finns flera nationalekonomiska modeller som förklarar arbetslöshet. Ska i ett par poster ta upp de nu gällande modellerna: The Shapiro-Stiglitz model, implicita kontrakt, insider-outsider modellen, hysterisis samt search and matching models. Ska också försöka mig på en förklaring av varför arbetslösheten kan ha ökat sedan 90-talet baserat på var och en av modellerna.

Enligt The Shapiro-Stiglitz model beror arbetslösheten på den kostnad som arbetsgivaren har för att se till att arbetskraften verkligen arbetar istället för att ägna arbetstiden åt annat. Enligt denna modell skulle ökningen i arbetslöshet kunna bero på att arbetsgivaren fått svårare att övervaka medarbetarna vilket resulterar både i högre lön och högre arbetslöshet.

Varför skulle detta ha skett? Ja andelen jobb där arbetskraften är högt utbildad och arbetsgivaren är beroende av att dessa tar eget ansvar har ökat. Cheferna kan därför inte veta vad som ska krävas av varje arbetstagare utan frågan är återkommande föremål för förhandlingar mellan chef och arbetstagare. Arbetstagaren har därför större möjlighet att "slacka" på jobbet.

Min nästa postning tar upp implicita kontrakt.

Det spelar ingen roll hur toppmodernt samhället blir, folk måste fortfarande äta.

Den privata sektorn är så effektiv så att efter att ha utnyttjat det arbetskapital som den behöver för att producera vad som efterfrågas (av folk som har råd att betala), så finns det mycket arbetskraft över. Därför faller det på staten att antingen anställa resten, eller låta den överblivna arbetskraften gå till spillo.

Så svaret är helt enkelt att staten som i de flesta andra moderna fiat länder medvetet väljer att låta folk gå arbetslösa för den inte har någon ryggrad.

Du vet att det där inte är sant och alldeles orimligt eftersom att vi ämnar undersöka arbetslöshetens utveckling med en och samma definition. Sluta flumma, kom in i matchen i stället.

De har valt fel utbildningar. Tvärtemot många andra här så tror jag att mer centralstyrd planering skulle varit bra. Styra antalet platser och eventuellt bidragsdelen från CSN för att få studenterna att läsa rätt ämnen.

Det tar många år innan spåren av finanskris är helt borta. När arbetslösheten äntligen började nå väldigt många nivåer så blev det en ny finanskris, och den verkar inte ha nått botten än heller. Det bästa sättet är helt enkelt att undvika nya kriser. Tyvärr så påverkas vi alldeles för mycket av andra länder.

Är det förresten någon som vet var man kan se väldigt färska siffror (helst 2011) över arbetslösheten i alla EU-länder? Skulle vara intressant att se nu när arbetslösheten ökar i så många länder så fort.

Jag kan göra en personlig betraktelse här och mina erfarenheter av det som beskrivs är att linjechefer må ha en diffus egen erfarenhet men de har projekt/team-ledare od till sin hjälp för att avgöra individers performance. De senare har också till sin arbetsuppgift att se till att de utförande är fullt sysselsatta.
Jag tvivlar starkt på att folk "slackar" mer nu än förr.
Och att arbetslöshet skulle uppkomma för att man har projekt/arbetsledning förstår jag inte riktigt hur man har resonerat kring. I en konkurrensutsatt sektor försöker man hela tiden organisera sig så effektivt som möjligt, och man tittar på konkurrenternas ansatser.

Fortsätt gärna.

En sak att fundera över. När nu android slagit igenom så pass för nallar innebär det då att det blir folk i USA som tar över jobb som tidigare gjordes i t ex Finland hos Nokia (eller på andra ställen).
Min bedömning är att det flyttas jobb från några företag till andra.
Dvs arbetslöshet flyttar på sig. Om det leder till att arbetslöshet totalt ökar eller minskar är nog svårt att avgöra i det här fallet.

Globalisering (dvs att volymerna för en design ökar, och därmed pris så väl som arbetsinnehållet per tillverkad enhet minskar) leder till ökad arbetslöshet allt annat oförändrat. Men eftersom priset faller har konsumenter råd till ny konsumtion. Dvs vi slipper betala för multipel fast kostnad och kan nu betala dessa personer som gjorde det för andra tjänster.
Men detta leder till en omställning. Och under den ökar arbetslösheten.

Modellen för implicita kontakt utgår ifrån att arbetsmarknaden inte är perfekt genom förekomsten av långtidsrelationer mellan arbetsgivare och arbetstagare. Eftersom arbetsgivare inte rekryterar på kort basis utan oftast anställer tills vidare får arbetskraften specifika färdigheter för det jobb de utför. Ofta arbetar arbetstagare kvar hos samma arbetsgivare i 10 år eller mer.

Långtidsrelationer innebär att lön inte måste justeras för att åstadkomma clearing på marknaden. Arbetstagarna är nöjda med att stanna på sina arbeten så länge som de föredrar den månatliga inkomsten istället för de alternativ som finns utanför arbetsplatsen. Eftersom de har en långtidsrelation kan det hända att lönen faktiskt är mindre viktig i sammanhanget.

Modellen inkluderar en implicit förklaring på arbetslösheten. Anställningskontakten specificerar i princip hur många timmar som ska arbetas och hur mycket pengar detta ges arbetstagaren. Detta leder till att när arbetslösheten är hög och den reella lönen därför är hög (jämfört med det fria marknadsalternativet) kommer de anställda egentligen vilja arbeta mer timmar och att tjäna den relativt höga lönen. Detta förbjuder dock deras kontakt dom att göra. Utbudet av arbetskraft synes därför vara bundet utefter de kontrakt som arbetsgivaren och arbetstagaren konstruerar utifrån en tänkt normalsituation.

I vårt samhälle borde med andra ord arbetslösheten minska ju mer flexibilitet som införs på marknaden. Ett sådant exempel är hyrföretag som Proffice eller Adecco, konsultföretag som producerar mot betalning eller lagstiftning som möjliggör för företag att anställa timvikarier. Men framför allt är väl vår "norm" om 8 timmars arbetsdag det som styr arbetsutbudet väldigt mycket. Denna norm känns som väldigt fast i vårt svenska samhälle.

Frågan är om någon sådan anpassning har gjorts på svenska arbetsmarknaden från 1970 och framåt?

Arbetslösheten är nu nere på 6.6% vilket är overkligt bra med tanke på läget i Europa och hur det såg ut för 2 år sedan. Sverige har en lysande framtid.