2011-08-25, 11:01
#1
Jag hade, eller snarare har en idé om att man kan applicera humoristiska synvinklar, på universum, på samma sätt som observationshumor utförs. Jag har inte studerat observationshumor, men jag antar att det är humor som baseras på observation.
Majoritetskonceptet av materia är ju att det är dött materia således leder det till att vi definierar det som ickemedvetande substans. Då menar jag att döden är överskattad och att vi egentligen ska vara det vi inte är för tillfället, inte för att jag är misantropisk, men jag försöker lägga en objektiv funktion på universella händelser.
Vi har ju i princip blivit forcerade av universum att spontant iaktaga dess egen utveckling. Den har av sig själv beordrat en del av sig att långsamt långsamt så ska ju fan ett par ögon och ett medvetande sitta i den minsta delen av alltet med de minsta verktygen att arbeta med bara för att uppfatta det minsta av det minsta. Kortförklarat så behöver vi tillochmed forcerat utveckla teknologiska instrument för att iakta det som inte ens är menat att iakta för det helt enkelt varken har funktion eller syfte.
Universum definieras ju enbart som en händelse, därför är det axiomatiskt falskt att konstatera att det har ett syfte. Ur detta har det evolverats medvetande, som är en process där materia långsamt iaktar sig självt.
Är lite full för närvarande tillfälle, men hoppas det humoristiska perspektivet kommer igenom som härledande budskap. Annars är väl jag bara galen och snackar nonsens. Men oavsett så hade det varit roligt om andra har liknande metaforiska egenskaper som till exempel: Gud sket neger, och när neger saggade så kom de vita.
Majoritetskonceptet av materia är ju att det är dött materia således leder det till att vi definierar det som ickemedvetande substans. Då menar jag att döden är överskattad och att vi egentligen ska vara det vi inte är för tillfället, inte för att jag är misantropisk, men jag försöker lägga en objektiv funktion på universella händelser.
Vi har ju i princip blivit forcerade av universum att spontant iaktaga dess egen utveckling. Den har av sig själv beordrat en del av sig att långsamt långsamt så ska ju fan ett par ögon och ett medvetande sitta i den minsta delen av alltet med de minsta verktygen att arbeta med bara för att uppfatta det minsta av det minsta. Kortförklarat så behöver vi tillochmed forcerat utveckla teknologiska instrument för att iakta det som inte ens är menat att iakta för det helt enkelt varken har funktion eller syfte.
Universum definieras ju enbart som en händelse, därför är det axiomatiskt falskt att konstatera att det har ett syfte. Ur detta har det evolverats medvetande, som är en process där materia långsamt iaktar sig självt.
Är lite full för närvarande tillfälle, men hoppas det humoristiska perspektivet kommer igenom som härledande budskap. Annars är väl jag bara galen och snackar nonsens. Men oavsett så hade det varit roligt om andra har liknande metaforiska egenskaper som till exempel: Gud sket neger, och när neger saggade så kom de vita.
