Citat:
Ursprungligen postat av Snuttegrisarna
Jag skulle mycket hellre vuxit upp i en kärleksfull regnbågsfamilj än i den oerhört vidriga kärnfamilj som jag blev född och uppfostrad i !
Min make växte upp hos två kvinnor mitt ute i urskogen och han blev en ovanligt smart och omtänksam vuxen.
När han ser tillbaka på sin barndom har han inget att klaga över, tvärtom kände han sej älskad, stöttad och förstådd trots att han har ADHD.
Jag som blev uppfostrad av mina biologiska föräldrar ska snart gå få i hypnosterapi för att försöka glömma min hemska uppväxt.
På grund av att kyrkan hellre ser att barn blir torterade i kärnfamiljer än att tillåta homosexuella att bilda familjer, så har vi gått ur svenska kyrkan.
Visst finns chansen att samma sak kan inträffa i en regnbågsfamilj, men man kan ändå föreställa sej att risken för barnmisshandel minskar drastiskt om barnen är planerade långt i förväg av en större familj ex två mammor och två pappor.
Ju fler som är involverade och tar ansvar desto mindre risk för vanvård.
Av många skäl !
Argumentet om den ”vidriga” kärnfamiljen har redan varit uppe och det är av mindre betydelse vad gäller adoptionsmöjligheter. Där det finns homosexuella par som vill adoptera finns nog också heterosexuella och det finns ingen möjlighet att avgöra vilket par som är minst lämpligt utifrån potentiell ”vidrighet”.
Vad gäller er mans uppväxt med två kvinnor så är det väl ett exempel på en god uppväxt hur som. Tror ni att hans ”ovanliga” smarthet och omtänksamhet beror på att han hade två ”mödrar”?
I övrigt är väl Svenska kyrkan tämligen liberala i sådana här frågor? Eller var det en annan tid när ni gick ur kyrkan?