Du verkar vara i ett väldigt emotionellt stadium just nu, och det är självklart helt okej. Men dina slutsatser är inte logiska, och om du studerar historia kommer du märka att de saknar bäring. Din syn på tiden och världen är uppenbart linjär, ett tydligt arv från kristendomen som avspeglas i både marxismen och liberalismen -- tanken på en början och ett slut med en resa däremellan. Som nationalist ser jag annorlunda på världen, och anammar ett mer cykliskt tänkande, vilket gör att jag inte ser enstaka händelser (likt terrorattentatet i Norge) som något som stakar ut tiden för all framtid, utan snarare som en del i den mörka tid där vi nu befinner oss och som vi en dag ska resa oss ur.
Antimuslimrörelsen (dit kan vi idag räkna SD, DFP, "Frihetsrörelsen" och PRO-rörelsen t ex) är dömd att misslyckas eftersom den saknar världsåskådning. Den är ett hopkok av liberala och konservativa tankar kryddad med ett förakt för Islam. Nationalisten Thomas Ölund skriver väl om det på
http://www.nationell.nu/2011/07/26/kronika-behring-breivik-liberal-som-sag-sina-varderingar-hotade/
Självklart kan den vinna framgångar på kort sikt, vilket den också gjort på sina platser i Europa. Men den kan aldrig lösa de problem som de europeiska folken och vår jord står inför. De är en uppstickare i en orolig tid då världen går igenom stora demografiska förändringar, lite som en vilsen pojke i ett mörkt rum som försöker ta sig ut men har glömt bort att det faktiskt finns en ficklampa.
Att terrordåden i Oslo kommer kastas i våra ansikten när våra motståndare egentligen saknar argument har du självklart rätt i, men vad skulle det förändra? I snart sjuttio år har de kastat "förintelsen" i våra ansikten, och tillochmed fängslat de som vågat ifrågasätta den.
Men det spelar ingen roll. Även om nationalstaten Sverige skulle gå under, även om en världsregering skulle inrättas och tvångsblandning införas så skulle inte nationalismen dö. Så länge det finns svenska nationalister så kommer den svenska nationalismen leva oavsett vad som händer runtomkring, och det är enbart upp till oss om det ska bli så. Det är vi som måste vårda det germanska och skandinaviska arvet och föra det vidare till kommande generationer, så de kan ta del av de visdomar som våra förfäder passat vidare i tusentals år. Frågan är inte om vårt folk kommer resa sig, utan när.
Är man nationalist så är man också övertygad om att kapitalismen, liberalismen och kulturmarxismen kommer slå knut på sig själv. Vi inser att Frankfurtskolans hegemoni inte är evig och att vi har all möjlighet att påverka framtiden. Om du inte tror mig, så ta en titt på historien. Vem kunde för hundra år sedan förutspå att bögar skulle få adoptera barn år 2011? Vem trodde 1981 att Sovjetunionen bara hade 10 år kvar? Vem trodde 1923 att nationalsocialisterna skulle ha makten i Tyskland bara tio år senare?
Så gott som ingen. Men några kämpade, för de ville ha förändring. De stod i ur och skur för de trodde inte på det system som för tillfället styrde över dem.
Det är inte alltid "de goda" som vinner, men det är oftast de mest hängivna. Men framförallt är det inte de som springer och gömmer sig som fega råttor för att fiendens tidningar skriver ont om en. Är det någon gång sanna nationalister behövs så är det nu, inte när det är bekvämt och man kan sola sig i glansen av andra människors hårda slit och uppoffringar.