Citat:
Ursprungligen postat av AnnStrang
Verkar som jag lyckats knattra ner en hel roman i vinter! Några redigeringar återstår förstås...
Jag vet att chansen att få något utgivet är minimal, men självklart flirtar egot med möjligheten, och det vore ju dumt att inte försöka åtminstone. Har surfat på förlag nu, och funderar på det här med följebrev. Vad ska det stå i ett sådant egentligen?
Jag tycker det är jättesvårt! Vem jag är som person är väl ganska egalt så länge förläggaren inte läst romanen. Historien är förresten helt påhittad. Vill inte heller ge någon sorts sammanfattning, då försvinner ju hela poängen med att läsa den, eller?
Lutar åt att jag ska skriva någon sorts pitch, lite reklam liksom. Men att se på sin egen skapelse ur det perspektivet är inte lätt.
Vad har ni för erfarenheter av följebrev? Vad har ni skrivit i era?
Är det förresten bara följebrev som ska med? Har läst någonstans att man kan skicka med både karaktärslista och en sammanfattning per kapitel, för att underlätta. ..Men det kanske var någon amerikansk sida som menade att det var en bra idé. Själv tänker jag, att om jag skriver en sammanfattning per kapitel så kanske det bara är den som blir läst. Och sedan är läsupplevelsen förstörd.
Jag lånade en rätt nyutkommen bok som är en handledning i hur man skriver en kriminalroman och där ges rådet att skita helt i att lämna med ett följebrev - sedan verkar det enligt författaren inte ha någon betydelse om förlaget önskar få ett följebrev heller verkar det som... Denna handbok är en aning missvisande, eftersom det faktiskt inte är tal om så mycket handledning egentligen.
Jag har surfat runt bland förlagen också för ett tag sedan, innan jag skickade iväg mitt första manus. Fann väl runt 2400 förlag i Sverige. Men den stora majoriteten av dessa har bildats enbart för att ge ut en enda bok, ofta förlagsinnehavarens egen. Tyvärr har jag inte funnit någon bra genrelista för olika förlag, dvs. en sammanfattning som listar vilka förlag man kunde/borde skicka till om man skrev ett manus inom den eller den genren.
Ett uttalat synopsis säger en del av förlagen att de vill ha, det gjorde inte jag något. Däremot skrev jag ett kort följebrev på en tredjedels A4-sida. Det stod i mitt brev bara några kontaktuppgifter i princip plus inom vilken genre manuset var i. Handboksförfattaren jag nämnde ovan menade att alltför många skriver om sina hundar och skickar med hur de ser ut på bild, som om följebrevet var en skriftlig ansökan till en modellagentur...
Jag hittade faktiskt ett förlag som inte var intresserade av hur manuset var utan helt gick på följebrevet och gav ut skiten om det var en intressant person bakom. De hade t.o.m. tecknat avtal med någon en gång utan att ens läst manuset, hävdade man. På rak arm minns jag inte vilket förlag detta var, men de låter ju inte fullt så seriösa. Observera att det var 1(!) förlag av de 2400 jag rotade bland en hel helg för ett halvår sedan i 30 timmar. Dit skickade jag inte och jag minns inte vad de hette.
Jag skickade till sju förlag, dock inte samtidigt.
