Citat:
Ursprungligen postat av Mick.3
Killen som kom på det här med earthing heter Clinton Ober. Han har skrivit en biografi
här (laddar mycket långsamt).
Det är lite tunt med forskning om earthing, den bästa studien jag hittat är nog
den här, med 12 patienter, ingen kontrollgrupp, och egenrapportering. Inte speciellt förtroendeingivande.
Dr Russel Whitten, som nämns i biografin ovan, ser inte ut att ha publicerat något, så det är oklart varför Ober refererar till honom.
Sen så kan man tillägga att det vore lite konstigt om laddning skulle kunna påverka något biokemiskt inne i kroppen, eftersom laddningar tenderar att ansamlas på ett laddat föremåls yta. Dessutom är det ju inte så att jordning gör att alla laddningar försvinner. Det som händer är att laddningen på det jordade föremålet blir densamma som marken har vid jordningspunkten. Men markens laddning ändras beroende på bland annat väderlek och tid på dygnet, vid exempelvis ett åskväder har marken en hyggligt stor elektrisk laddning, det är skillnaden mellan markens laddning och molnens som utjämnas vid blixturladdningar.
Nu kom du in på något intresant, med åskvädrets påverkan. Före ett åskväder så bildas plussladdade joner i luften, därför så blir många trötta och får ont. Jag känner en kille som har fibromyalgi, han blir väldigt trött före regnväder, och om han sitter vid en dator så kan han väldigt lätt somna. Men när regnet har hållit på ett tag så blir han väldigt pigg och får mindre värk.
Här förklaras det.
Ett flertal studier har visat att rik tillgång på negativa joner bildar en bra balans och förbättrar den mentala och fysiska hälsan och motståndskraften mot sjukdomar, uthålligheten ökar, man mår bättre och blir mera kreativ och bidrar därför till ett bättre och längre liv.
Positiva joner däremot är oftast förknippade med andra, mindre angenäma fenomen.
De associeras med negativa stämningar, försämrad reaktionsförmåga, ökad trötthet, sämre allmänförmåga, avtagande uppmärksamhet och minskad social förmåga.
? Hur alstras negativa joner?
Varje hem har redan idag en liten naturlig jongenerator, nämligen duschen, där ett antal negativa joner produceras då man duschar. Vattendroppars splittring innebär att elektroner frigörs och bildar negativa joner i kontakt med syret i luften. Detta upptäcktes av Lenard (1915) och man fick här en förklaring till den uppfriskande och stärkande rena luften som påträffas invid ex. ett vattenfall, eller efter ett regn.
I naturen alstras negativa joner som i duschen genom processer som blixtar, havsvågor, vattenforsar, vattenfall och solljus.
1 Vattenfall och skogar säger man brukar ligga på 50.000 joner/cm³ luft
2 Höga berg och havsstränder ligger på 5.000-10 000 joner/cm³ luft
3 I frisk lantluft finns det ca 2000-4000 negativa joner/cm³ luft
4 Yosemite Falls, USA, har uppmätts upp till 100 000 tals negativa joner/cm³ luft
I tätorter och i slutna utrymmen (inomhus) är fördelningen en helt annan där det finns en markant brist på negativa joner. Forskare har visat att de flesta av oss som bor, arbetar och reser i slutna utrymmen lider ofta av någon grad av negativ jonsvält eller av för höga positiva jonhalter. Och att vi i dag har en så stor obalans i luftens laddningar beror bl.a på bilavgaser, industriutsläpp och elektricitet. Med andra ord, vår "storstadsdjungel" minimerar den naturliga produktionen av negativa joner genom att störa den känsliga elektriska balansen mellan atmosfären och marken.
Vi andas in ca 22 000 gånger på en dag, detta motsvarar ungefär 10 000 liter luft dagligen och får in upp till ca 70 000 föroreningar i varje andetag.