Stora Skol & Kunskapstråden - för de lata

Självklart, jag vet vad som händer i praktiken, men inte i teorin om jag säger så. Det enda jag behöver hjälp med är reaktionsformeln/erna.
MVH Peggis

Hjälp med Oorganisk Kemi

Hej!

Skulle någon kunna förklara vad som menas md Antal formelenheter Z: i tex en Kubisk tätpackning(kubiskt ytcentrerad cell)?

Om du läser igenom det jag länkade om försurning så ser du vad som bildas av vad.

"Kväveoxider bildas vid de flesta typer av förbränningar. Det är främst luftens eget kväve som är utgångsämnet, inte något ämne i själva bränslet. I atmosfären kan det övergå i den starka syran salpetersyra"

"Fossila bränslen innehåller svavel som vid förbränning bildar svaveldioxid. Det kan i atmosfären delvis omvandlas till den starka syran svavelsyra."

Vad är kalciumkarbonat?

Försök att ställa upp lite reaktionsformler och se vad du kommer fram till. Du har dom i textform....

Vill dom inte bara att du ska förstå hur många det finns av varje atomslag i kuben då? Var längesedan jag läste detta...

Väteklorid (s) sitter ihop i jonbindning. När väteklorid löses i vatten, separeras vätejonen och kloridjonen av vattenmolekylerna!

HCl (s) --> H^+(aq) + Cl^-(aq)

Nu häller du H+(aq) + Cl^-(aq) på magnesium. Klorjonerna har ett överskott på elektroner, så de har inget intresse av magnesiums överskott på elektroner. Men vätejonerna snor elektroner från magnesiumet! Varje vätejon i lösningen tar en elektron vardera från magnesiumet. Det visar sig då att varje magnesiumatom förlorar två stycken elektroner och blir en magnesiumjon, eftersom två stycken vätejoner attackerar en magnesiumatom. Vi tar det steg för steg:

(1) Mg + H^+ --> Mg^(+) + H

Notera att magnesium nu blir positivt laddat, för magnesiumjonen har en proton mer än elektroner, eftersom vätejonen tog en elektron från magnesiumet och bildade en väteatom. Nu kommer en till vätejon och attackerar magensiumet:

(2) Mg^+ + H^+ --> Mg^(2+) + H

Nu har magnesium förlorat två elektroner! En titt på det periodiska systemet visar att det inte är så konstigt, för magnesium finns i grupp 2 och har 2 valenselektroner den gärna blir av med, och som är lätta för vätejonerna att sno åt sig. Se att jag markerade just att magnesium har ett överskott på elektroner två stycken uppåt i texten. Vad händer härnäst? Jo sedan sker en reaktion mellan de två väteatomerna, då får vi en vätgasmolekyl.

(3) H + H --> H2

Alla dessa steg sker mer eller mindre omedelbart, de kan inte ske var för sig. En väteatom kan inte bildas för sig självt i lösningen, utan det måste alltid bildas två väteatomer som sedan direkt efteråt slår ihop sig till en vätgasmolekyl. Detta innebär indirekt att det måste finnas två stycken HCl-joner lösta i vattnet för att en sådan reaktion skall ske. Om du hypotetiskt bara löser en HCl-jon på magnesium så sker ingenting! Men vi går inte in på just varför. För det är en komplicerad historia!

Men på grund av detta så förkortar vi alla reaktioner till en reaktion, det blir då mer överskådligt. Kom nu ihåg, att för att magnesium skall bli en magnesiumjon, i just den här reaktionen, så krävs det alltså två stycken HCl-joner!

Mg(s) + 2H^+(aq) --> Mg^2+(aq) + H2(g)

Eller, om vi vill ha med klorjonerna:

Mg(s) + 2H^+(aq) + 2Cl^-(aq) --> Mg^2+(aq) + 2Cl^-(aq) + H2(g)

Om man har med alla joner, så brukar man dock vilja snygga till det lite. Det finns bra anledningar till detta också, rent teoretiskt, som vi inte behöver gå in på just nu.

Mg(s) + 2HCl(aq) --> MgCl2(aq) + H2(g)

Alla sätt att skriva en reaktion är rätt. Men personligen föredrar jag den första metoden, eller den sista.

Tjena, skulle behöva hjälp med lite frågor angåne pH-värden.


1. Mellan vilka heltalsvärden ligger pH om vätejonkoncentrationen är:

a) 2*10^(-3) mol/dm³
b) 7*10^(-9) mol/dm³


2. Lösning A är 150 cm³ 0,027 mol/dm³ saltsyra och lösning B är 350 cm³ 0,0060 mol/dm³ salpetersyra. Lösningarna blandas och blir då lösning C. Beräkna pH i lösningarna A, B respektive C.


3. I 0.1 mol/dm³ ammoniak är hydroxidjonkoncentrationen 1.3*10^(-3) mol/dm³. Beräkna pH.

Tack på förhand!

pH = -log([H+]) (10-logaritmen, och vätejonkoncentrationen ska anges i mol/dm³)

a) pH = -log[2*10^(-3)] ≈ 2,7

b) pH = -log[7*10^(-9)] ≈ 8,2

(Eller? Var längesen jag gjorde sånt här men just den här uppgiften är väl inte svårare än så?)

EDIT: Förlåt, märkte nu att frågan löd "Mellan vilka heltalsvärden...". Får man inte ha miniräknare eller vad är grejen?

Om man får så är det ju hursomhelst bara att konstatera att
a) mellan 2 och 3
b) mellan 8 och 9

Vad är pH? Jo ett mått på hur hög koncentrationen av vätejoner det är. Ekvationen lyder pH=-log([H+])

Alltså knappar du in -log([H+]) där [H+] är 2*10^-3 i tal 1a) och 7*10^-9 i tal 1b). De frågar efter mellan vilka heltalsvärden som pH ligger. Detta betyder att om du får tex pH=2,43 så ligger det mellan 2 och 3 eftersom det är heltalen som pH ligger mellan.

I uppgift 2 för pH i lösning A och B är det bara att knappa in de givna koncentrationerna eftersom det är starka syror som ger ifrån sig vätena fullkomligt. För att få fram koncentrationen för C måste du beräkna hur många H+ du har i lösning A och B med hjälp av formeln: n=c*V
Nu tar du substansmängden H+ för lösning A plus substansmängden för lösning B och dividerar detta med volymen för lösning C som är summan av volymerna för A och B.

I uppgift 3 har du [OH-]=1.3*10^-3 mol/dm3. Beräkna pOH och därefter pH. pOH=-log([OH-]), pH+pOH=14 --> pH=14-pOH

Hallå hallå

Har en liten fråga som jag inte lyckas klura ut.

Det ska tydligen finnas en fortsättning på denna reaktion

Ni2+ + EDTA4- ↔ [NiEDTA]2

Men jag kan inte för mitt liv komma på va det är, någon som kan hjälpa lite?

Det är helt enkelt hur många atomer/molekyler det finns i cellen. Säg till exempel att vi har Fe som kan vara kubiskt ytcentrerad (FCC) då sitter det järn i alla hörn och på alla ytor. Eftersom det finns 8 hörn och det i varje hörn sitter en atom, men att de delas av 8 andra celler ger det 8*1/8 = 1 atom som sitter i hörnet, vidare så har du en på varje yta och det finns 6 ytor. Men varje yta delas av två enhetsceller alltså sitter det 6*1/2 = 3 stycken på ytorna.

Totalt i en enhetscell av FCC-Fe så finns det alltså 8*1/8+6*1/2 = 4 stycken järn. Anledningen till att det sägs formelenheter är att det inte behöver vara rena grundämnen eller så, det kan vara en molekyl eller så som tätpackas också.

Edit: Då kanske man kan fråga sig varför det är intressant att veta, verkar ju vara relativt värdelös information. Men anledningen till att man vill veta det är att man kan bestämma densitet väldigt noggrant då. Om vi betecknar Z med antalet formelenheter i cellen så kan man beräkna densiteten p med p = (Z*Mw)/(V*Na) där Mw är molvikten, V är enhetscellens volym och Na är Avogadros tal. Hur får man då tag i V enhetscellen volym?

Jo, man "belyser" sitt prov med röntgen och ser vad som kommer ut så kan man få reda på hur långa sidorna i ens kub är och eventuella vinklar. Man kan bestämma cellkanter ner på hundradels ångström utan problem med moderna instrument.

Mitt uppmäta pH-värde på 0,100mol/dm3 HCl blev 1,10. Jag tog 10cm3 av lösningen och den spädes upp till 100cm3 med avjonat vatten. Hur räknar man ut det nya pH-värdet? Det uppmätta värdet blev 2,30. Danke!

pH_1 = -log[H+]
pH_2 = -log([H+]/10)

Borde också bli 2,1 om jag inte är helt ute och cyklar...