Tid - samlingstråd

Tid uppstår av hastigheter som skiljer sig från c (ljusets hastighet). C ger ingen tid för något i all evighet.

Att kunna hoppa direkt från A till B som är 100 ljusår bort (är omöjligt i verkligheten, men möjligt att kunna tänka sig om man har den intellektuella förmågan) ger möjligheten att se jordens tidsdimension för 100 år sedan. Då ser man vad som händer för 100 år sedan och skulle man kunna hoppa dit så skulle man dessutom hamna bakåt i tiden (i en tidigare tidsdimension).

Men undoar man inte orsak och verkan då? Kan saker bli ogjorda? Eller går det baklänges menar du?
Upphör orsak och verkan vid resa i högre hastighet än ljusets? Kan inte se allt som genom åren förmultnat plötsligt återuppstå i dess tidigare form. Oh Jebus!

Tidsdimensionen har ju en riktning, vilket vi uppfattar som en objektiv och exakt mätbar tid. Vi kan tyvärr inte ens med oändligt med energi bryta den barriären. Detta betyder dock inte att barriären mellan tidsdimensionerna inte existerar.

Att färdas nära C ger nästan ingen tid. Att färdas i C ger ingen tid alls, inte ens till att bromsa upp och därmed skulle inget kunna utföras eller uppfattas. Skulle man kunna färdas fortare än c så skulle tiden gå bakåt i riktningen (d.v.s. du skulle då kunna träda över till tidigare tidsdimensioner). Så "enkelt" är det nog.....

Det som gör det lite lustigt är att vi aldrig upplever en exakt nutid utan våra sinnen uppfattar allt några bråkdelar av en sekund efter att det redan skett. Så våra upplevelser av alla stimuli runt om oss sker med en viss fördröjning (vilket vi anpassat oss till, samt spelar egentligen ingen praktisk roll). Det är kanske också är därför vi ibland kan observera resultatet av vissa fenomen i kvantfysiken som om det fanns två olika resultat samtidigt, för att vi ibland kan se och observera två olika tidsdimensioners resultat som skiljer sig genom slumpen.

Nej. Skulle du ögonblickligen flyttas från punkt A till punkt B utan att färdas sträckan däremellan skulle du hamna i samma tid. Dock går detta inte att testa mer än i tanken, så vill du bestämma att man hamnar exakt 100 år tidigare i din teori så gör det. Förklara gärna varför, eftersom det inte finns någon bana att färdas längs så bör man inte heller förflyttas i tiden om man tar dina teorier som infallsvinkel. Skulle du däremot färdas hela sträckan på 100 ljusår från punkt A till punkt B på låt oss säga 0,1 sekunder skulle du hamna bra mycket längre tillbaka i tiden än 100 år då du skulle färdas med väldigt många gånger ljusets hastighet.

Edit: Jag tror jag kommit på hur du tänker. Du kopplar samman tiden med ljuset, man kan likna det vid att en tidsdimension vid jorden för 100 år sen flyttar sig bort från jorden med ljusets hastighet, och när den nått dig 100 ljusår bort så befinner du dig i den tidsdimension som jorden för 100 år sen finns i. Men detta är ju inte rätt. Det existerar inga sådana tidsdimensioner, utan det ljus som når dig 100 ljusår bort har egentligen inget mer med jorden att göra än att ljuset för 100 år sen studsade på jorden och nu når ditt öga. Det är 100 år gamla vågrörelser/fotoner du ser, och dessa är inte knutna till någon specifik "tidsdimension" mer än den de befinner sig i för tillfället, vilket är samma tidsdimension som du. Och som jorden.

Vad Screwattack sade. Vidare, vad menar du med uttryck som "tidigare tidsdimensioner"? För den delen, vad exakt menar du med "dimension"?

Asså 4D är tidens dimension för varelser i 3D, medans 3D är tiden för "flatlanders" som lever i 2D.
3d som är geomentri för oss, men är tiden för 2D flatlanders precis som 4d är tid för oss osv.

Dimensionen under är geometri den över är tid.


Tänk er 1D som växer till oändligheten tillslut når den oändligheten. Då skapas en ny dimension ännu en oändlighet den så kallade 2D.
Det fortsätter så till det finns oändligt med oändligheter en ny dimension bildas 3D. Vi kan kalla de oändligt med oändligheter för ett multiverse.

Just vårt universum kanske inte är sannolikt. Men om vi skulle anta att det finns oändligt många universum så är ju ett universum som fortfarande existerar 100% sannolikt.

Ja det är givetvis helt rätt, om det finns ett oändligt antal universum liknande vårt eget är rimligtvis allt 100% sannolikt. Men vi kan inte oproblematiskt anta detta, vi vet bara med säkerhet att vårt eget universum existerar, så jag vet inte hur du tänker dig att det du skrev är ett svar på att vårt universum är osannolikt?

När du säger att vårt universum är osannolikt så är det helt enkelt inte hela sanningen. Jag bidrar men en annorlunda synvinkel.

Hur du än vrider och vänder på den fakta vi kan vara säkra på (att universum existerar) så är vårt universum fortfarande osannolikt. Störst sannolikhet var att universum efter Big Bang bara skulle resulterat i en enorm dimma av partiklar. Näst sannolikt efter det var att universum skulle imploderat kort efter Big Bang. Nu råkade dock de 4 naturkrafterna vi brukar diskutera vara exakt så starka/svaga att inget av de två mest sannolika scenarierna inträffade, utan de besatt exakt de egenskaperna som krävdes för att universum som vi känner det skulle kunna existera. Det är väldigt osannolikt. Chansen för att det skulle bli så som det blev är försvinnande liten. Räknar man sen in alla de alternativa händelseutvecklingarna som skulle kunna ägt rum även med nämnda egenskap hos naturkrafterna i vårt universum så svindlar tanken.

Men jag uppskattar givetvis din annorlunda synvinkel. Det är en intressant synvinkel; om det skulle funnits ett oändligt antal andra universum, med eller utan samma topologiska egenskaper som vårt, så är ju givetvis vårt universum ganska mycket mer sannolikt. Men vi kan ju inte vara säkra på om vårt universum är det enda eller ej, eller hur?

Ja, det är korrekt uppfattat. Skillnaden är bara att då ser du vad som hänt för 100 år sedan och skulle du teoretiskt kunna överstiga hastigheten C med så stor hastighet att du att du åker bakåt i tiden så skulle du kunna sikta in dig på det du ser.

Men egentligen menar jag att alla tidsdimensioner existerar samtidigt oavsett om man ser dem eller inte. Men vi kan observera händelser och olika långt bakåt i tiden (olika nulägesgränser i en linje av tidsdimensionerna) då vi blickar ut mot universums materia. Det skulle alltså vara något enklare för den teoretiska tidsmaskinen, som skulle behöva färdas fortare än C, att sikta på rätt tidsdimension om vi i alla fall kan se in i den tidsdimensionen.

Jo, jag anser att alla de olika tidsdimensionerna existerar/färdas med hastigheten C. Om du skulle direkt kunna ta på vad du ser så skulle du beröra händelser bakåt i tiden. Helt omöjligt att göra i verkligheten, men så tror jag att det ändå fungerar.

Eftersom tiden står still i hastigheten C så kan alla universums miljarder år och hela existens finnas till och vara över på noll tid, för det som skulle kunna färdas i C. Gränserna för respektive tidsdimension, som alla existerar samtidigt, förmedlas i hastigheten C.

Jag menar också att hastigheten C egentligen är oändligt hög för det som kan färdas så. Vilket jag diskuterar i andra trådar. D.v.s. noll tid för oändligt lång sträcka (sträcka som vi andra observatörer kan mäta) eller helt platt rum för oändligt lång tid (tid som vi andra observatörer kan mäta). Jag är medveten om att man inte får påstå detta och ”skända” fysikernas heliga lag om den exakta hastigheten på C (trots att C mäts i ett relativt rum med en relativ tid) genom att blanda referenssystemen på detta sätt. Men jag anser att det borde vara uppenbart och att det borde fungera på det sätt som jag påstår och tror (men visst kan jag ha fel eller ha förklarat det på ett felaktigt sätt).