Stefan Molyneuxs sekt/kult

Bröt ut en rad inlägg om polycentrisk lag till en egen tråd, för att hålla den här till sådant som direkt berör Monelyx

Polycentrisk lag relaterade svårigheter

/Mod

Stefan är inhoppare just nu i The Peter Schiff Show.

Tydligen ska Stefan debattera mot Noam Chomsky här kan han ha tagit sig vatten över huvudet, Molyneux har en tendens att debattera ohederligt vilket antingen beror på lathet eller brist på argument. Är det det förstnämnda så kan han förstås enkelt ordna upp det, annars kan han få problem mot en rutinerad gigant som Chomsky, om så bara för att Chomsky nog har långt fler anhängare än Stefan.

Jag har väntat på att se en debatt mellan Chomsky och någon stor libertarian. Jag har försökt förstå vad hela grejen med kulten runt Chomsky handlar om men har inte riktigt fått någon klarhet i det. Nu har jag visserligen bara plöjt igenom klippen på youtube men jag hittar i princip ingen substantiell kritik mot liberalismen öht. Det enda som dyker upp är en massa gnällande där han muttrar över att liberaler inte förstår vad liberalism är (han påstår om jag minns rätt att ordet libertarian egentligen är ungefär samma sak som socialliberal och protektionist och att alla som använder ordet annorlunda är okunniga, samt att de filosofer som liberlismen associeras med egentligen är nåogn variant av motsvarande folkpartister som blivit missförstådda), och kritik mot USAs utrikespolitik (som ju även delas av många libertarianer, så där finns det ju inte så mycket grund för debatt).

Men någon substantiell kritik mot liberalismens idéer och fakta som bygger upp den kritiken lyckades i alla fall inte jag hitta, så det skulle vara intressant att se en debatt mot en riktig liberal. Dock kan jag hålla med om att Molyneux inte är den bästa motståndaren.

Nej. Vad jag minns så brukar han mena att libertarian i en politisk kontext ursprungligen betyder anarkokommunist, vilket det också gör. Att libertarian i Europa nuförtiden betyder detsamma som det gör i USA har att göra med den amerikanska kulturimperialismen och att vi därifrån anammar ideologiska uttryck -- men rent språkhistoriskt så var det amerikanerna som "förvrängde" ordet libertarian från dess ursprungliga betydelse. Men makten över språket är ju en del av den ideologiska kampen och således inget konstigt, precis som folkpartiet kan kalla sig liberala fastän många här på L&A inte skulle hålla med om det.

Möjligt att du har rätt här, minns inte ordagrant vad han sa i klippet, så jag litar på vad du säger. Vad jag reagerade på var att han menade att frihetsförespråkare varken ska kalla sig liberaler eller libertarianer eftersom orden från början kommer från människor med mer frihetsfientliga ideologier. Det är möjligt att han har rätt här, han är ju trots allt lingvist, så man för utgå från att han vet vad han pratar om när det kommer till ordens ursprung. Men det jag saknar från hans sida är i alla fall vad han har för argument mot idéerna inom liberalismen (eller vad man nu får kalla frihetsideologin för), istället för att bara ge sig in i diskussioner om vad olika ord betyder.

Jag har tappat mer och mer respekt för Molyneux efter att ha märkt hur han är intellektuellt ohederlig och går väldigt långt från anarkismen när det passar honom. Som värst blev det i videon The Truth About Paul Walker där Molyneux berättar att Paul Walker haft två förhållanden med unga kvinnor, båda var 16 när han träffade dem.

Molyneux säger bland annat att när hans dotter är 16 så kommer hon absolut inte att få dejta en 30-åring, något som strider mot det han tidigare sagt om att han aldrig skulle använda tvång i barnuppfostran, utan att det räcker med att diskutera.

Molyneux kommer också med helt säkra uttalanden som:

- att det inte rörde sig om kärlek utan om lusta
- att det självklart var fel av föräldrarna att låta sina 16-åriga döttrar dejta en 30-åring
- att Walker hade utnyttjat de unga kvinnorna och skadat dem och deras familjer ("with great harm I assume, to the women and their families, to the girls really and their families") och "I think it is terribly tragical what happened to his girlfriends and that their families let women who's brains were still nine years away from full mental development to date a 33-year-old"
-att jämfört med en 30-åring så är alla 16-åringar "functionally retarded"

För att börja med den sista punkten så kan vi anta att det stämmer (vilket jag inte håller med om, med för diskussionens skull så antar vi att han har rätt i sitt påstående) - det är fortfarande intellektuellt ohederligt och visar en kraftig bias från Molyneux sida när det gäller frågor om familj och barn.

Varför säger jag att det är så? Om man tittar på Molyneuxs videor om 17-åriga Trayvon Martin så kallas han aldrig för ett barn utan för en "young man", men de 16-åringar som dejtade Walker benämns flera gånger som barn. Martin skulle enligt Molyneux hållas ansvarig för sina handlingar (även de han begått för flera år sedan, när han var 15), men om en 16-årig ung kvinna inte är kapabel att fatta rationella beslut, varför skulle en 17-årig ung man kunna göra det? Är det så stor skillnad i utveckling på ett år? Inte enligt Molyneux, han säger ju själv här att hjärnan inte är utvecklad förrän runt 25. Molyneux tar också upp Martins tidigare beteende - hur han blev avstängd från skolan, hur han använde droger osv. Varför skall han hållas ansvarig för det när en jämnårig ung kvinna inte anses kunna fatta rationella beslut på grund av sin ålder?

För att fortsätta uppåt, till påståendet att Walker skadat kvinnorna och deras familjer så är det uppenbart att Molyneux inte gjort några efterforskningar utan bara snabbt slängde upp en video för att kapitalisera på ett hett ämne. Det han säger stämmer nämligen inte alls.

Aubrianna Atwell hade ett förhållande med Walker när hon var 16 och han var 28. Det tog slut, men tolv år senare var de fortfarande bästa vänner, pratade i telefon varje vecka och hon följde ofta med honom på resor över hela världen. Hon hade följande att säga om Walker: Hennes far hade heller inget ont att säga om Walker:
Jasmine Pilchard-Gosnell var Walkers flickvän vid tiden för hans död. Hennes uncle hade följande att säga: http://www.dailymail.co.uk/news/article-2516948/Paul-Walkers-best-friend-ex-Aubrianna-Atwell-devastated-death.html

Molyneux sitter helt enkelt bara och säger vad han tycker, utan att ha några fakta att backa upp sina påståenden med. För att ta det sista påståendet, att det självklart bara handlade om lusta - varför skulle han i så fall fortfarande vara bästa vän med Atwell? Varför skulle han ha dejtat Pilchard-Gosnell i sex år och varför planerade de att gifta sig? En snygg, vältränad Hollywoodmiljonär som Walker skulle ha kunnat sätta på hur många blåögda tonårstjejer som helst, flera i veckan om han ville, men det gjorde han inte. Han hade långa och uppenbarligen väldisgt seriösa förhållanden, och såväl kvinnorna som deras familjer har bara gott att säga om honom.

Det här var för mig sista droppen, mitt förtroende för Molyneux är numera noll och intet.

Ursprungligen betydde libertarian någon som tror på fri vilja, vilket också är hur det används idag i filosofiska diskussioner (där man har libertarianism mot determinism). Så, den ursprungliga beteckningen av ordet var filosofiskt.

Sedan verkar det stämma att en anarko-kommunist var först med att själv använda titeln, men innan dess hade den använts för att beteckna folk som allmänt står för frihet, och det verkar som att det var just i England som ordet fick den betydelsen. Så, både om man kikar på ordets historia och på vad det grammatiskt "borde" betyda, så passar libertarian in på alla som försvarar individens frihet.

https://en.wikipedia.org/wiki/Libertarianism#Etymology

När ska dom debattera, eller har dom redan gjort det?

Molyneux kan ju bli lite smågrinig och raljant-polemisk ibland och börja sväva ut i psykologiska antaganden om människors barndom till varför folk har dom åsikter dom har. Chomsky är lite som Jan Guillou, extremt överskattad och obefogat självgod. Chomsky menar väl att den "riktiga" libertarianismen egentligen är en socialistisk, kommunistisk rörelse och att "extremliberaler" har svårt att få sina resonemang att gå ihop. Kör han den retoriken lär han bli en munsbit för Molyneux, men det var länge sen jag läste och lyssnade på Chomsky nu, han har kanske ryckt upp sig.

Edit: Såg nu att saken hade diskuterats under ditt inlägg.

Tror att de redan har gjort det, videon lär väl isf komma upp ganska snart.

Problemet för Stefan är om Chomsky har några kniviga argument att komma med. Då kan det komma en hel radda retoriska fulknep och felslut från Stefan som är uppenbara för alla som lyssnar, utom hans mest hängivna fans. Detta blev uppenbart i hans debatt med Walter Block som handlade om barns rättigheter; jag trodde att han skulle sopa banan med Block eftersom jag uppfattade hans position som helt galen, men i slutändan så tycker jag ändå att det var Stefan som fick stryk. Jag gillar fortfarande inte Blocks slutsatser, men det härliga med debatten var att han vägrade låta Stefan byta ämne och undvika svåra frågeställningar, samtidigt som han själv är en genomhederlig debattör. Vanligtvis blir det inte lika uppenbart vilka fulknep Stefan kan använda, eftersom hans motparter antingen är för svaga debattörer som inte säger ifrån eller lika ohederliga själva så att det liksom jämnar ut sig.

Jag gjorde mig omaket, för den intellektuella hederlighetens skull , att faktiskt lyssna på den en timme långa debatten mellan Molyneux och Block, vilken jag inte hade hört tidigare. Du har helt rätt i din analys av deras diskussion och Block släpper inte Molyneux en millimeter från sakfrågorna. I vanliga fall när en gäst i Molyneuxs program anför en relevant invändning brukar Stefan babbla på i sju och en halv minut om allt mellan himmel och jord och sen ställa nio motfrågor om nåt helt annat och folk vågar eller klarar då inte av att återgå till debattens kärna. Block är störtskön helt enkelt, avslappnad, fokuserad och oerhört sympatisk och respektfull mot Molyneux när han lika gärna hade kunnat idiotförklara Stefan, vilket Stefan själv inte sällan gör med sina gäster.

Vilka slutsatser från Blocks sida var det du ogillade?

Jag tycker mest att han är inkonsekvent som vill att alla mänskliga interaktioner ska regleras av icke-aggressionsprincipen, men att denna samtidigt inte gäller för barn (för barn är ju inte människor?). Som jag uppfattar det så beror det på att alla vettiga föräldrar skulle använda "våld" i en nödsituation, genom att t.ex hålla fast dem så att de inte ska springa ut framför en bil, vilket alltså leder till att Molyneux är inkonsekvent om han accepterar detta vilket var en av Blocks logiska poänger.

Men...

...detta avsteg från principen leder alltså enligt honom till att man får bestraffa sina barn genom att slå dem ("smiska" är en feg omskrivning av en mildare variant av handlingen "slag") för att ha varit olydiga. Fair enough, någon som inte omfattas av icke-aggressionsprincipen får man använda aggressionsvåld mot. Men han säger samtidigt att man inte borde få "misshandla" sina barn, och jag har lite svårt att se var gränsen går här. Får man slå barnen "löst", hur hårt får man då slå innan det blir fel? Gränsen är helt godtycklig. Jag tycker att det är lite fegt av Block att först acceptera förutsättningarna för att fysisk bestraffning ska vara okej, men sen inte acceptera de logiska konsekvenserna av det.

Minns inte exakt hur debatten var, men jag har för mig att jag inte tyckte att bemötandet av Molyneux mer pragmatiska argument mot spanking var särskilt bra heller. Det är och förblir ett helt vansinnigt ologiskt sätt att "disciplinera" någon för allmän olydnad, där håller jag med Stefan. Blocks eget exempel, där han ville kasta sand på sin son när sonen gjort det mot systern, är faktiskt ett betydligt mer "logiskt" sätt att bestraffa på, eftersom pojken då åtminstone får känna hur det känns när man kastar sand i någons ögon. Men Block kanske inte ville göra några tvärsäkra uttalanden i ett område han inte anser sig vara någon expert på, vilket jag kan förstå.

God jul på dig!