[quote=Henkko]
jag ska försöka mig på en seriös tolkning av detta metaforiska virrvarr (bara för sakens skull)
”Ånger är alla dygders blomma.”
"enkelt, ånger är det viktigaste och sannaste för ett moraliskt föredöme"
Svar: Det du säger stämmer bra överens med samhälls syn, men desto sämre med min egen.
Man blir alltid lika häpen då man får syn på gnetens gemål. En ung och vacker dam i sina allra bästa år; från att ha varit en nomad till att ha blivit en ”landtunga”, vältrar hon sig i andras ångestfyllda avfall
"jag antar att du syftar på dessa rika (mäktiga) gubbar som har en ung tös vid sin sida.
ångestfyllt avfall...tja, hon låter sig utnyttjas, eller snarare utnyttjar den "äckliga gubbens" orättfärdiga begär."
Svar: Dina tankar är förvånansvärt abstrakta, ur ett kreativt synsätt. Förövrigt finner jag det tämligen osannolikt, att den unga damen skulle förmå sig att låta sig förtrollas av en botanisk ”hulken”. Gnetets gemål, i det här fallet, en ung och vacker dam, symboliserar rädslan. Från att ha varit en nomad till att ha blivit en ”landtunga”, menas med att hon har stadgat sig, dvs. funnit sitt näste – där den botaniska ”hulken” får symbolisera det ångestfyllda avfall som hon vältrar sig i.
Att äga rätten till ens egen spegelbild, utan ett inskränkt gehör, illustrerar på scen den ängslighet som du inombords känner. +o(
"det där förstod jag inte riktigt, vad skulle spegelbild stå för? (folket?) jag tolkar det som att talaren inte känner känner sig själv helt enkelt och därmed känner sig ängslig. eller inte vill kännas vid sig själv. gehör syftar ju på att återge någonting, en melodi. "den inskränkta återgivningen" - självinsikt? "
Svar: Väl genomtänkt men någorlunda tam – saknar helhetsattribut och konvexa ansamlingar. Äga är ett väldigt starkt ord som man bör behandla med respekt. Ens spegelbild, som är ägd, symboliserar den misstro på livet som den botaniska ”hulken” predikat fram genom åtagandes skull. Ängslan över ens ”inskränkta gehör” gör bilder till verkliga ting, vilket erfar sanningen av din oförmåga som god talare.
”Den vilsegångnes ånger är en dyrbar skatt.”
"du syftar på tidigare nämnd talare
antar jag, hans ånger är en dyrbar skatt (?)"
Svar: Skatten får symbolisera girigheten, den som kvinnan åtagit sig genom misslyckade labbtester, där den botaniska ”hulken” embarkerat.
Vilken del av samhället utgör ett direkt hot gentemot den barriär som byggts upp, bland änglar och lik?
"har ställs vi inför en fråga om vilken samhällsgrupp som utgör hotet mot den fasad som talaren målat upp mellan extremer (änglar och lik) medelklassen antar jag?"
Svar: Det här är snarare ett Robinhood-syndrom: Att ta från dem rika och ge till dem fattiga. Ett synsätt som kvinnan strävar efter men som blir hennes fall; girigheten inskränker på hennes privatliv som missgynnats av den botaniska ”hulkens” framfart.
Är begreppet ångest ett sätt för de s.k. ”predikanterna” att uttrycka världens undergång?
"nu vet jag inte om du använt fel ord kanske eftersom du bytt ut ånger mot ångest, vilka har skilda betydelse.
predikanterna antar jag är politiker/ledare i det här sammanhanget. det som slår mig är att dessa predikanter verkar känna till något om världens undergång? (kan det då rimligen handla om presidenter, det vore nästan lite väl magstarkt)"
Svar: Här har du delvis rätt. De s.k. ”predikanterna” och presidenterna har en gemensam nämnare. Men desto värre ej i samma riktning som den röda tråden för oss. Kvinnans labbexperiment, där den botaniska ”hulken” framställdes, som får gestalta vapnet (ångest), det vapen som uttrycker vår undergång. Kvinnans girighet, kontra hennes rädsla, får tillsammans symbolisera de s.k. ”predikanterna.”
Eller exemplifieras deras kreativa alster på den ”svarta duken”, enbart i svarta och vita kulörer?
"att duken redan är svart och på den målas svart och vitt. det kan väl tolkas som att världen är "smutsig" och ond och måste rensas av det vita, goda
det verkar som att du vill få det till att det finns en motsättning mellan dessa frågor. antingen så är det psykologiska begreppet (ångest) ett verktyg (vapen) som pradikanterna använder, eller så målar de tillvaron i svart och vitt?"
Svar: Snarare är den grön och allsmäktig, där den ”svarta duken” får symbolisera girigheten och de svarta och vita kulörerna rädslan. ”predikanterna” ser tillvaron ur ett nyanserat och öppet perspektiv, där ångesten förvisso är vapnet, men ej ett radikalt sådant.