Vad är ateism? [Sammanfogad tråd /Mod]

Ateism är en tro därför att det är ett medvetet val att tro något. Man tror inte på några Gudar. Om någon frågar en ateist om deras tro vad säger de då? Att de inte har någon tro? Men de HAR en tro, deras tro är att det inte finns någon Gud, så det så!

Avsaknad av tro*

Vi tror att vi saknar tro, det tror jag vi alltid trott!

Jag menar, att ditt skarpa intellekt och goda insikt i filosofi skulle ha kunnet bidra med mycket här, på bakgrund av följande betraktninger:

Teismen går ju ständigt tillbaka, särskild inom områden där vetenskapen gör 'sakliga landvinninger'. Det är numera mest okunniga fanatiker med Dunning-Kruger syndromet som ger sig in på en saklig facts-faith dispyt.

Inlägg som detta straks ovan.....:


....är på skämtnivån. Bidragaren har inte bemödat sig till något så enkelt som att öppna en ordbok, och har förmodentligen inte heller läst mera än ett par poster av tråden. Det är knappast någon någonlunda rationell person, som menar att teismen 'får poäng' på detta viset.

Likeväl som kreationist pseudo-vetenskap numera är ett skämt..

Vad som istället i ökande omfattning hållar på att hända, är att den missionerande teisten vändar blicket från faith/fact saklighets-debatten och försökar hitta nya kryphål, som kan förbättra teismens 'status'.

Och vem som bäst representerar 'verkligheten' har blivit slagfältet, med olika versioner av teistisk 'logik' och teistisk 'epistemologi' som verktyg. Kan konglomoratet vetenskap/deduktiv-logik/ateism/axiomatisk-epistemologi utmanas m.h.t. vad som är 'verklighet', då är teismen inte längre ensam 100% hänvisad till 'tros'-kategorin, men kan åberopa sig, att vetenskapen.... med associerad ateism (eller omvänt).....minsann också är en 'tro'.

Så egentligen är dom teistiska försöken på denna tråd på att påstå sig ha legitima 'verklighets-beskrivninger' bara ett sofistikerat sätt att närma sig status-balansen mellan faith -fact, och inte helt så OT som det omedelbart kan verka.


Personligen skulle jag uppskatta det, eftersom det är min lille käpphäst (som kan förekomma tämligen monoton för en del läsare); men iofs behövs det ingen ny tråd, denna skulle duga.

Inom fakta-området har vi redan en väletablerat tradition för, att källhänvisning och källkritik är en självklar del av debatten. Men det är mycket dårligt med motsvarigheter på metodologi-sidan, särskild inom filosofi-delen.

Så en belysning av metodologi som 'verktyg' i facts-faith debatten är emå ett måste, som snart borde bli av. Tyvärr har mina trevare om detta på olika tråder inte gett någon respons, och det begränsade intresset på denna tråd anger kanske, att tiden inte är mogen ännu eller att den religions-filosofiska kompetensen är för liten.

Du minns kanske att jag på din tråd blev kallad 'filosofibög', vilket kanske indikerar en generell hållning till värdet och nödvändigheten av ett djuparegående filosofisk perspektiv och till metodologi-granskning i religions-debatten.

Bara för att du tydligen HAR öppnat en orbok (läs inte "vet vad orden betyder") betyder inte att du kan kalla min åsikt att vara på "skämtnivå" . Du pratar om att ateismen "får poäng", jag har aldrig sagt någonting om vilken religiös åskådning som är rätt eller fel. Jag menade helt enkelt att min åsikt är att de som inte tror på Gud kan ha en lika stark tro som någon som gör det.

Tror du att big foot existerar? Om inte så tror du att din icke-tro på big foot är lika stark som någon som verkligen tror att denna varelse finns på riktigt?

Nej, jag tror inte på big foot. Men tron att han/hon inte finns är fortfarande en tro. Menade egentligen inte att det har så mycket att göra med hur stark tron är.

I så fall skulle ju vi alla ha en icke-tro på sjöjungfrur, enhörningar, levande Elvis och tomtar och troll.
Jag väljer att säga att jag försöker anamma en förnufts och evidensbaserad livsåskådning där jag INTE tror på något utan godtagbara evidens.

Jag menar att du har rätt, att inte tro på gud utesluter inte tron på människans förmåga att tro, tro på sig själv som att tro på andra som att tro på samhället som via tro ger framfarter för utveckling liksom samhälle bestående av icketroende kan blockera utveckling.
All tro sker således på marken, alla människor är förankrade via magnetism, det är inget nytt att icke-troende är beroende av de troende för att kunna tro på "egna" teorier, för att sedan säga det är allas teorier eller det är behov eller whatever man skapar via vetenskapliga excesser.
Det har liksom ingen större betydelse om man tror eller inte tror när man är på labbet och jobbar med hjärnor i syfte att skapa tilltro för det man gör och helst få så många som möjligt att tro på det man sysslat med och sysslar med, dvs fragmentera tankar som leder nån vart och extrahera idioter från kloka, sedan hur materiella välståndet ser ut för resp. person har tyvärr också med tro att göra eftersom människor är som hundar, det vattnas i munnen när det serveras blodiga biffar.

Naturvetenskap är ju inte i samklang med statsvetenskap eller ekonomi, det har bara sina samband, som alla leder till tro på gud vilket beyder att lyda det alla andra tror på, tro på frihetens generaliserande begrepssvärldar, trix ocvh spex med lite cirkuskonster får nog alla att glömma, om det vore så väl.
Både vetenskap och tro har alltid befläckats av diskriminering eftersom människor är rasistiska i sin tro, fördomar finns nog programmerade i generna, rädslor är inte mycket annorlunda idag mot för tusen år sedan.
Ser man en hund med käftarna springande mot en tror jag inte att många böjer sig ner och brjar klappa helvetet.

Jag kan inte säga att jag tror att det inte finns någon gud. Däremot så tror jag inte på någon gud. Det gör mig till ateist som inte är grundad i tron på att det inte finns någon gud. Detta korta resonemang borde väl ändå vara nog för att ta slut på diskussionen egentligen. Så vad är det alla snackar om egentligen? Det har hållit på ganska så länge...

Det är verkligen helt befängt att denna tråds tema ska behöva hamras in om och om igen. Jag tror inte jag sett en enda religionstråd här på FB som inte innehållit någon - i sitt eget tycke triumferande - religiös pajas som slänger ur sig att "ateister tror minsann de också, eftersom ingen kan veta någonting till 100%". Semantiskt hårklyveri från början till slut. Att t ex solen "går upp" imorgon är inte en tro, det är en högst rimlig förväntning som stöds av enorma mängder vetenskap. Så snälla, rara, söta sluta jämföra sådana saker med fullständigt ogrundade trosuppfattningar som stöds av noll bevis.

Det börjar verkligen bli oerhört tröttsamt. Om det bara var i denna tråden så hade man kunnat leva med det....men när det kommer om och om och om och om igen i tråd efter tråd efter tråd....till slut blir jag bara tokig...

Jag ser inte något som helst problem med att säga att jag tror att det inte finns någon gud. Jag är nämligen väldigt säker på det, precis som jag är säker på att det inte finns någon bigfoot, pysslingar, troll, tomtar, etc.

Och jag kan backa upp det med väldigt goda skäl också.

Så där ser jag inget problem. Problemet ligger enligt mig istället i jämförelsen mellan den vetenskaplig beskrivna verkligheten och den godtyckligt påhittade religiösa "verkligheten", uppbackat av pseudofilosofiskt skitsnack att vi "ingenting kan veta till 100%".