Citat:
Ursprungligen postat av
ClariNet
Jag tar in det du skriver. Tänker att det mycket väl kan ha gått till så. Vanligen har de flesta människor ett visst socialt liv, men är han en litet udda typ med likaså udda kompisar kan det vara svårt att få kontakt med den killen, om man inte tillhör den innersta vänkretsen. Han, eremiten bär sen barndomen på ett tungt lass av utsatthet och oförrätter. Han är naturligtvis märkt av det, får kanske utlopp genom morden, som du tidigare skrev. Idag jobbar han troligen på ett vanligt Svensson-jobb, kanske bilverkstad? Han ses nog som litet speciell och nördig, kanske tystlåten, men gör inget större väsen av sig. Det som hände 2004 måste ändå finnas som ett djupt sår inom honom. Tror du att han skulle må bra av att få lasta av sig det han gjort?
Nej det tror jag inte. Han har funnit nån slags frid inom sig, han är inte religös för fem öre, men ja tror att han har "biktat" sig till offrens själar och förklarat varför han gjorde som han gjorde, och sen skapat en historia för sig i sin lilla värld som han själv tror på.
Jag och du skulle behöva någon o prata med, prata ut för tyngden skulle bli outhärdlig för oss.
Men för sådana som han bebhövs det inte hans empatiska sida är inte stark.
Han skulle ev kunna ha en oprövad diagnos, med oprövad menar jag att inget har fastställts för att han inte har varit hos nån psykolog o fått det på papper.
Det jag med säkerhet vet är att han genom åren har kommit till frids med sin gärning, och det är inget han tänker på.
Vi kan inte utgå från att andra är som oss själva.
Hur menar du med att lasta av sig? Erkänna? Nej, han vet att det inte kommer att det inte kommer ge tillbaks dom, och han har sökert kämpat för att må bättre idag, med andra ord det skulle inte va till någon nytta.
Han mådde som sämst den perioden han begick handlingen.
Idag mår han bättre
Jag tror dock att innerst inne, så ångrar han det idag. Men han vet att det inte finns något han kan göra för o ta tillbaks det.
*Är han redo att ta straffet för sin handling? Nej, som person är han ganska konflikt rädd skulle ja säga, han är rädd för fysisk konfrontation speciellt mot andra män.
*Han är inte dödsbädd typen, menas han är inte någon som skulle skriva brev på sin dödsbädd där han erkänner sin gärning, i hans värld existerar inte längre den morgonen
*Han är ej våldsam av sig och gapar inte, skriker ej, är ej hotfull eller våldsamm inga tendenser på det
Det jag tänker på, som gör att ja blir lite "rädd" är att han sprang efter anna lena när hon gick för att gömma sig.
En annan version ja hört är att hon försökte lägga sig i för o rädda mohammed.
Om den sist nämnda stämmer så ser ja mig en taning liten mobbad kille full med ilska , att hugga kräver inte mkt styrka, de e som e genomborre gele tills spetsen träffar bena, beror på vart dom blev huggna också.
Stämmer det första så ser ja mig en lite större kille, o de med anledning till att tillsammans med adrenalinet va bestämd över att hon inte skulle leva med bilden i sitt huve, och även att göra sig av med vittne.
