2011-06-04, 12:37
#1
Socialantropologi och etnologi verkar ju vara forumet där fördomar och liknande ventileras så här kommer några funderingar jag har haft angående Östeuropa och dess befolkning. Jag skall försöka fatta mig kort och vill börja med att påpeka att jag själv inte tror på några rasistiska förklaringar, om det nu ens finns några förklaringar.
För ett par månader sedan läste jag en artikel i SvD (http://www.svd.se/nyheter/utrikes/le...fi_5965951.svd) där det berättades att i konflikten i Libyen så hade legosoldater hyrts in för att mörda och våldta. Legosoldaterna skulle ha kommit från Afrika och Östeuropa. Efter att ha fasat över först mördandet och våldtäkterna och därefter att folk faktiskt gjorde detta mot betalning så funderade jag på förövarnas ursprung. Tanken som infann sig var ungefär: "Om jag själv skulle anställa ett gäng för att mörda och våldta så skulle jag nog också rekrytera folk från Östeuropa eftersom mina fördomar säger att där finns det väldigt många som är beredda att utföra sådana hemskheter".
Jag började sedan fundera över varför jag hyser dessa fördomar och om de över huvud taget är fördomar. Jag har så länge jag kan minnas sett Östeuropa som ett väldigt "mörkt" område. Jag har sett det som ett område präglat av både omänsklighet, brutalitet och misär. Givetvis finns det några historiska händelser som starkt har präglat min bild av Östeuropa. Några av dessa är:
Tyska förintelseläger
De tyska förintelselägren var i drift från och med 1941. Trots att Tyskland ockuperade länder både öster sedan 1939 och väster ut sedan 1940 så valde man att förlägga samtliga förintelseläger österut. Är detta en slump? Naturligtvis ligger det största ansvaret för förintelsen på de tyska ledare som planerade och såg till att den verkställdes, men faktum är att mycket av grovgörat, det vill säga själva dödandet, sköttes av fångarna själva men även av lojala lägervakter från Polen, Ukraina, Vitryssland och andra delar av Östeuropa. För att återgå till mig själv och mina fördomar så har jag betydligt enklare att se en smutsig polack (Smutsig, ja, förmodligen ytterligare en fördom. De flesta bilder jag såg från Östeuropa under min uppväxttid visade fattiga och undernärda människor klädda i trasiga och smutsiga kläder i slitna och och skitiga miljöer.) sköta gaskamrarna än en vinbonde från Provence eller en lusekoftklädd norsk skidåkare. Min tanke här är att det går an för tyskar att sitta bakom sina skrivbord och dra upp planerna för alltihop men när det väl kommer till kritan så krävs det ett gäng som inte sätter det minsta värde på människor och inte drar sig för att begå de mest fasansfulla grymheter mot dem. Då är det givetvis östeuropéer man vänder sig till.
Tjernobyl
Ungefär samtidigt som det rapporterades om övergreppen i Libyen så exploderade ett kärnkraftverk i Japan. Jag minns att arbetet med att få ordning på Fukushima-verket flera gånger fick avbrytas eftersom räddningsarbetarnas säkerhet inte kunde garanteras. Japanernas sätt att arbeta är tvärtemot östeuropéernas. När Tjernobyl havererade så drog man sig inte för att skicka människor mot en säker död. Man tvingade mängder med människor att oskyddade städa upp efter haveriet. Även här visar man i Östeuropa total avsaknad av respekt för människor och deras lidande.
Jugoslavienkrigen
I dagarna greps Mlatko Radic (redan namnet ger mig intrycket att vi här har att göra med en ondsint figur) som enligt uppgift skall ha haft ansvar för bland annat massakrer på civila och upprättande av läger dit kvinnor förts för att systematiskt våldtas.
Listan kan göras längre: pogromer mot judar i Ryssland under 1800-talet, behandlingen av barnhemsbarnen i Rumänien under 80-talet, det östeuropeiska köket verkar vara väldigt inriktat på kött, fett och annat som jag som vegetarian inte tycker är lika fräscht som ett krispigt salladsblad, vädret verkar alltid vara mulet och grått vilket gör att östeuropéerna ofta ser bleka och inte ohälsosamma ut (blekheten kan säkert bero på en kombination av avsaknad av solljus samt intag av den ovan nämnda ohälsosamma maten), Stalins terrorvälde med NKVD och gulag, bilar av dålig kvalitet typ Drabant, världens mest förorenade flod: Wisla, Ustašas och Jasenovac, Berlinmuren, och så vidare och så vidare.
Sammantaget så ser jag Östeuropa som sagt som ett väldigt mörkt och inhumant ställe där människoliv och mänskligt lidande inte värderas högt, där folk har lätt för att begå diverse grymheter mot sina medmänniskor och där man gärna själv kavlar upp ärmarna och utför vidrigheterna.
Är Östeuropa verkligen så här mörkt eller har jag en ensidig bild av stället?
Om det är det, vad beror det på? Finns det en speciell mentalitet i Östeuropa? Finns det en speciell kultur där som gör att folk är extra råa och omänskliga? Har det historiska orsaker?
Jag har givetvis inte svårt att argumentera mot mig själv:
Grymheter begås av människor över hela jorden och det räcker med att kolla på ovan refererade SvD-artikel för att se att folk från andra ställen hyrdes in som legosoldater. Stanley Milgram hann ju aldrig göra någon jämförelse men han visade att även amerikaner var benägna att lyda auktoriteter. Dock är det inte det jag är ute efter. För även om andra begår grymheter så verkar östeuropéerna alltid vara värre och alltid råare. När tyskar och amerikaner skall döda i stor skala så bygger de fabriker eller atombomber som de dödar mängder med folk med på behörigt avstånd med en knapptryckning och undviker därmed att se sina offer som människor. Östeuropéer backar därmed inte utan går gladeligen och utför sina massakrer för hand och öga mot öga med offren.
Ovan nämnda händelser är saker som ägt rum under de senaste tvåhundra åren. Jag är medveten om att vissa delar av Östeuropa har en betydligt ljusare historia om man tittar längre bakåt. Dock infinner sig ju då frågan om vad det är som har gjort att man valt denna brutala väg. Jag funderar själv på om det kan vara fattigdomen. Under lång tid har Östeuropa levt under olika politiska system som har gjort stora delar av befolkningen fattig. Kan fattigdomen leda till en mentalitet där man värderar människoliv lägre? Jag inser ju själv komplexiteten i detta och förväntar mig inget rakt svar. Det krävs nog fler än en historiker för att reda ut detta.
Finns det någon risk att Sverige går Östeuropas väg? Efter Mladics gripande så kan man ju till exempel fråga sig om det inom det svenska försvaret finns några generaler som är kapabla att upprätta våldtäktsläger eller om det bland de svenska värnpliktiga (de finns väl i och för sig inte längre) finns några som är kapabla att tjänstgöra i dessa läger. Om Forsmark havererade, skulle de svenska myndigheterna tvinga unga män att oskyddade försöka röja upp? Tidigare regeringar har ju till exempel visat sig vara kapabla att bygga ett miljonprogram av sovjetisk modell där människor stuvas in i anonyma betongceller. De har bedrivit program för tvångssterilisering. Kan vi gå längre? Finns det en risk att Sverige blir lika brutalt och omänskligt som Östeuropa?
För ett par månader sedan läste jag en artikel i SvD (http://www.svd.se/nyheter/utrikes/le...fi_5965951.svd) där det berättades att i konflikten i Libyen så hade legosoldater hyrts in för att mörda och våldta. Legosoldaterna skulle ha kommit från Afrika och Östeuropa. Efter att ha fasat över först mördandet och våldtäkterna och därefter att folk faktiskt gjorde detta mot betalning så funderade jag på förövarnas ursprung. Tanken som infann sig var ungefär: "Om jag själv skulle anställa ett gäng för att mörda och våldta så skulle jag nog också rekrytera folk från Östeuropa eftersom mina fördomar säger att där finns det väldigt många som är beredda att utföra sådana hemskheter".
Jag började sedan fundera över varför jag hyser dessa fördomar och om de över huvud taget är fördomar. Jag har så länge jag kan minnas sett Östeuropa som ett väldigt "mörkt" område. Jag har sett det som ett område präglat av både omänsklighet, brutalitet och misär. Givetvis finns det några historiska händelser som starkt har präglat min bild av Östeuropa. Några av dessa är:
Tyska förintelseläger
De tyska förintelselägren var i drift från och med 1941. Trots att Tyskland ockuperade länder både öster sedan 1939 och väster ut sedan 1940 så valde man att förlägga samtliga förintelseläger österut. Är detta en slump? Naturligtvis ligger det största ansvaret för förintelsen på de tyska ledare som planerade och såg till att den verkställdes, men faktum är att mycket av grovgörat, det vill säga själva dödandet, sköttes av fångarna själva men även av lojala lägervakter från Polen, Ukraina, Vitryssland och andra delar av Östeuropa. För att återgå till mig själv och mina fördomar så har jag betydligt enklare att se en smutsig polack (Smutsig, ja, förmodligen ytterligare en fördom. De flesta bilder jag såg från Östeuropa under min uppväxttid visade fattiga och undernärda människor klädda i trasiga och smutsiga kläder i slitna och och skitiga miljöer.) sköta gaskamrarna än en vinbonde från Provence eller en lusekoftklädd norsk skidåkare. Min tanke här är att det går an för tyskar att sitta bakom sina skrivbord och dra upp planerna för alltihop men när det väl kommer till kritan så krävs det ett gäng som inte sätter det minsta värde på människor och inte drar sig för att begå de mest fasansfulla grymheter mot dem. Då är det givetvis östeuropéer man vänder sig till.
Tjernobyl
Ungefär samtidigt som det rapporterades om övergreppen i Libyen så exploderade ett kärnkraftverk i Japan. Jag minns att arbetet med att få ordning på Fukushima-verket flera gånger fick avbrytas eftersom räddningsarbetarnas säkerhet inte kunde garanteras. Japanernas sätt att arbeta är tvärtemot östeuropéernas. När Tjernobyl havererade så drog man sig inte för att skicka människor mot en säker död. Man tvingade mängder med människor att oskyddade städa upp efter haveriet. Även här visar man i Östeuropa total avsaknad av respekt för människor och deras lidande.
Jugoslavienkrigen
I dagarna greps Mlatko Radic (redan namnet ger mig intrycket att vi här har att göra med en ondsint figur) som enligt uppgift skall ha haft ansvar för bland annat massakrer på civila och upprättande av läger dit kvinnor förts för att systematiskt våldtas.
Listan kan göras längre: pogromer mot judar i Ryssland under 1800-talet, behandlingen av barnhemsbarnen i Rumänien under 80-talet, det östeuropeiska köket verkar vara väldigt inriktat på kött, fett och annat som jag som vegetarian inte tycker är lika fräscht som ett krispigt salladsblad, vädret verkar alltid vara mulet och grått vilket gör att östeuropéerna ofta ser bleka och inte ohälsosamma ut (blekheten kan säkert bero på en kombination av avsaknad av solljus samt intag av den ovan nämnda ohälsosamma maten), Stalins terrorvälde med NKVD och gulag, bilar av dålig kvalitet typ Drabant, världens mest förorenade flod: Wisla, Ustašas och Jasenovac, Berlinmuren, och så vidare och så vidare.
Sammantaget så ser jag Östeuropa som sagt som ett väldigt mörkt och inhumant ställe där människoliv och mänskligt lidande inte värderas högt, där folk har lätt för att begå diverse grymheter mot sina medmänniskor och där man gärna själv kavlar upp ärmarna och utför vidrigheterna.
Är Östeuropa verkligen så här mörkt eller har jag en ensidig bild av stället?
Om det är det, vad beror det på? Finns det en speciell mentalitet i Östeuropa? Finns det en speciell kultur där som gör att folk är extra råa och omänskliga? Har det historiska orsaker?
Jag har givetvis inte svårt att argumentera mot mig själv:
Grymheter begås av människor över hela jorden och det räcker med att kolla på ovan refererade SvD-artikel för att se att folk från andra ställen hyrdes in som legosoldater. Stanley Milgram hann ju aldrig göra någon jämförelse men han visade att även amerikaner var benägna att lyda auktoriteter. Dock är det inte det jag är ute efter. För även om andra begår grymheter så verkar östeuropéerna alltid vara värre och alltid råare. När tyskar och amerikaner skall döda i stor skala så bygger de fabriker eller atombomber som de dödar mängder med folk med på behörigt avstånd med en knapptryckning och undviker därmed att se sina offer som människor. Östeuropéer backar därmed inte utan går gladeligen och utför sina massakrer för hand och öga mot öga med offren.
Ovan nämnda händelser är saker som ägt rum under de senaste tvåhundra åren. Jag är medveten om att vissa delar av Östeuropa har en betydligt ljusare historia om man tittar längre bakåt. Dock infinner sig ju då frågan om vad det är som har gjort att man valt denna brutala väg. Jag funderar själv på om det kan vara fattigdomen. Under lång tid har Östeuropa levt under olika politiska system som har gjort stora delar av befolkningen fattig. Kan fattigdomen leda till en mentalitet där man värderar människoliv lägre? Jag inser ju själv komplexiteten i detta och förväntar mig inget rakt svar. Det krävs nog fler än en historiker för att reda ut detta.
Finns det någon risk att Sverige går Östeuropas väg? Efter Mladics gripande så kan man ju till exempel fråga sig om det inom det svenska försvaret finns några generaler som är kapabla att upprätta våldtäktsläger eller om det bland de svenska värnpliktiga (de finns väl i och för sig inte längre) finns några som är kapabla att tjänstgöra i dessa läger. Om Forsmark havererade, skulle de svenska myndigheterna tvinga unga män att oskyddade försöka röja upp? Tidigare regeringar har ju till exempel visat sig vara kapabla att bygga ett miljonprogram av sovjetisk modell där människor stuvas in i anonyma betongceller. De har bedrivit program för tvångssterilisering. Kan vi gå längre? Finns det en risk att Sverige blir lika brutalt och omänskligt som Östeuropa?
