Hur tänker ni män som kallar er feminister?

Har under dom senaste åren stött på en del män som är feminster. Antingen är det uttalat från deras sida eller så förstår man det efter att exempelvis jobbat med dom ett tag. Jag försöker förstå hur dessa män tänker.

De försök till diskussion jag försökt mig på med dessa har - tror jag - uppfattats som ett direkt angrepp på deras ståndpunkt från min sida. Varför vet jag inte. Bör tilläggas att senast jag ställde frågan "hur tänkte du då" var på en tidigare arbetsplats till en man som hade kvinnosymbolen (liknande den som finns på denna annas blogg) http://annak.wordpress.com/2011/03/25/dubbelfel/ tatuerad på underarmen. Han blev (uppfattade jag det som) sur när jag frågade och någon riktig diskussion blev det tyvär inte och jag fick heller inget svar.


Såg på debatt i torsdags kväll. Poeten Bob Hanson och Martin (yeah yeah wow wow) var där för att diskutera sin nyutgivna bok. Ämnet för stunden var att det faktiskt finns män som misshandlas av sina respektive kvinnor. Det är ingen hemlighet att det förekommer. När kvinnor får samma rättigheter som män börjar dom bete sig som män - fast värre. Och alla som har varit i ett stormigt förhållande vet att det knappast bara är en som slår den ene, även om det inte alls rättfärdigar våld i ett förhållande, som jag i grunden tycker är fel.

Där var någon manlig författare vid namn Inti Chavez Perez som ifrågasatte deras argument. Med doktriner, avhandlingar och forskningsrapporter om att fler kvinnor misshandlas av män än tvärtom. Vad håller han på med? Det ena behöver inte utesluta det andra. Ska bara den ena sidan diskuteras, var är jämställdheten där?

Jag anser att män ska hålla ihop. Vi behöver inte dessa förrädare som springer runt och tror att dom får ligga mer om dom vänder kappan efter vinden. Jag älskar kvinnor, men fattar inte hur man kan frånsäga sig naturens lagar där mannen är den starke och kvinnan, även hon är stark men som naturligt är utav en mer omvårdande karaktär.


Några exempel på hur stark makt kvinnor har i Sverige. Och ett exempel på en galen idé dom har:

- Män blir utan sina barn vid separation från kvinnor. Kvinnan har all rätt, sådan är lagen.

- Män kan alldeles för enkelt bli anklagade för våldtäkt utav kvinnor. På lösa grunder kan en mans liv raseras, trots ej att ha blivit dömd utan vägen fram till dom. (Tro mig har en polare som blev falskt anklagad av en svartsjuk tjej, det höll på att bli hans död).

- Kvinnor ska inte envisas med att ta jobb dom inte är lämpade för. Där fysiken sätter stopp eller där dom inte har de rätta förutsättningarna i övrigt. Trots detta gör dom det. Varför? Tycker ni feministiska män att det är rätt?

Män som inte förstår att detta är fel, är enligt mig trångsynta idioter. Hjärntvättade av dagens vänsterfeminister som inte kan fysikens lagar.

Män ska hålla ihop utan att för den delen köra över kvinnor. Men vi skiljer oss ofantligt mycket åt de båda könen, det måste man - även som man -acceptera.

Jag tänker olikt från dig.

De två första exemplen du tar upp har inte med feminism att göra utan tvärtom. Jag tror på att den förälder som är bäst lämpad att ta hand om barnet ska få göra det. Jag tror på att de våldtäktsanklagelser som har kött på benen vida överstiger de som inte har det. Jag tror att en ökad benägelse att anmäla är något positivt.

Det tredje exemplet, jag ser inte det som att fysiken ska sätta stopp för det folk vill bli. Varför folk vill bli något de vill bli kan inte jag svara på, men jag anser att det är rätt att folk ska kunna välja att utbilda sig och arbeta med det de vill utbilda sig till och arbeta med, oavsett kön.

Om misshandeln vet jag inte så mycket, men det är självklart att kvinnors våld mot män är allvarligt och jag anser att bedömningen av ett brott ska ske oberoende av vilket kön förövaren eller brottsoffret har.

En feminist är en självgod idiot.

Kanske en förklaring?

Jag förstår inte pragmatiken.