2011-05-22, 15:52
#1
MÅR INTE BRA ALLS
Hon har haft dålig erfarenhet av en kille tidigare som hon har två barn med. Våldsamm och svartsjuk inkl, knark mm och hon säger att hon har byggt upp en mur kring sitt hjärta och är rädd att släppa in någon ny. Hon är oerhört snäll och rar. Omtänksam och söt. Tyvärr har hon lite dåligt självförtroende pga. sina tidigare erfarenheter + nu bröstcancer mm.
När vi träffas (oftast på mitt initiativ) så gör vi saker som man vanligen brukar göra på en träff/dejt. Vi har väldigt roligt och mysigt ihop och vi trivs båda jättebra tillsammans.
Problemet är att vi har så otroligt mysigt när vi ses tycker jag iaf. Vi har inte haft sex eller kysst varandra. Tyvärr har alkohol aldrig varit inblandat.
Vi har fortsatt att träffas men hon vill ändå vidhålla att det är på vänskaplig nivå och att hon inte är redo att ge sig in i ett förhållande.
Jag frågat henne om hon vill ha seriöst förhållande men då svarade hon LÅT TIDEN RINNA MM.
Några dagar efter sa hon att hon var rädd för att inleda ett förhållande och vi slutade att träffas. Efter några veckor återtog vi kontakten då jag föreslog att vi kunde träffas som "vänner". Det tyckte hon var en jättebra idé. Jag har väldigt stora känslor för den här tjejen och vill verkligen att det ska bli något mer mellan oss.
Vad ska jag tro om detta? Finns det ett intresse från hennes sida? Jag är beredd att vänta och vill inte alls stressa fram något men jag är rädd att det kan vara lönlöst. Vi är båda 35 år gamla och har haft långa förhållanden bakom oss.
Det är så jobbigt för mig eftersom jag känner så mycket för henne. Senast vi träffades och hade en väldigt mysig "dejt" skickade hon ett SMS efteråt där hon skrev att hon tyckte om att vara med mig och att jag gjorde henne glad. I det här fallet vet jag inte hur jag ska tolka det.
Ska skicka blommor till henne via blomsterbud som hon kommer att få. Jag får se hur hon reagerar på det...
Sist vi träffades och åt middag tillsammans på en väldigt fin restaurang och efter det satt vi i bilen och pratade i några timmar. När jag är hemma hos mighenne känns det som att hon har ingen tid för mig. Hm konstigt ibland. Jag har sagt till henne rakt ut att jag verkligen tycker om henne och att jag bryr mig om henne. Hon blir glad och lite blyg när jag säger det och svarar med att hon är rädd för killar och rädd för att bli sårad pga tidigare erfarenheter. Vi har så otroligt mysigt tillsammans och jag har så svårt att ta i henne. Jag vill så gärna krama om henne hela tiden, men jag låter bli för att inte göra henne besvärad. Jag frågade henne rakt ut sist vi såg hur hon känner för mig. Hon svarade att hon tycker om att vara med mig men att hon inte kan ge mig mer än så. Det känns jobbigt. Jag förstår inte varför hon vill fortsätta att träffa mig. Hade jag varit i hennes situation hade jag styrt av allt ihop om man känner att man inte har några känslor för den andre. Hon har ju massor av vänner enligt henne själv och ett bra jobb med mycket socialt umgänge. Hon har en bra familj och trevlig syskon. Varför behöver hon en vän till?
Hennes dotter fyllde 11 då beställer jag limousine som körde dom i 1 timme, hon va glad men jag då gick bara hem och funderade på vad har jag gjort...
HON KANSKE UTNYTTJA MIN SNÄLLHET, DET VET JAG INTE.
Ringer till mig oavsett tid och vi pratar alltid i några timmar, men bara hon som pratar...
Det jag hela tiden går och hoppas på är att hon till slut ska känna sig redo för något mer och då vill jag finnas tillgänglig för henne. Om vi slutar att ses så förlorar jag allt hopp! Det är verkligen henne jag vill ha! Jag kan inte bara släppa det och träffa någon annan. Jag har dejtat ett par tjejer under tiden hon och jag kännt varandra och ingen av de andra får mig att känna så mycket som hon gör.
TACKSAM FÖR ALLA SVAR
Hon har haft dålig erfarenhet av en kille tidigare som hon har två barn med. Våldsamm och svartsjuk inkl, knark mm och hon säger att hon har byggt upp en mur kring sitt hjärta och är rädd att släppa in någon ny. Hon är oerhört snäll och rar. Omtänksam och söt. Tyvärr har hon lite dåligt självförtroende pga. sina tidigare erfarenheter + nu bröstcancer mm.
När vi träffas (oftast på mitt initiativ) så gör vi saker som man vanligen brukar göra på en träff/dejt. Vi har väldigt roligt och mysigt ihop och vi trivs båda jättebra tillsammans.
Problemet är att vi har så otroligt mysigt när vi ses tycker jag iaf. Vi har inte haft sex eller kysst varandra. Tyvärr har alkohol aldrig varit inblandat.
Vi har fortsatt att träffas men hon vill ändå vidhålla att det är på vänskaplig nivå och att hon inte är redo att ge sig in i ett förhållande.
Jag frågat henne om hon vill ha seriöst förhållande men då svarade hon LÅT TIDEN RINNA MM.
Några dagar efter sa hon att hon var rädd för att inleda ett förhållande och vi slutade att träffas. Efter några veckor återtog vi kontakten då jag föreslog att vi kunde träffas som "vänner". Det tyckte hon var en jättebra idé. Jag har väldigt stora känslor för den här tjejen och vill verkligen att det ska bli något mer mellan oss.
Vad ska jag tro om detta? Finns det ett intresse från hennes sida? Jag är beredd att vänta och vill inte alls stressa fram något men jag är rädd att det kan vara lönlöst. Vi är båda 35 år gamla och har haft långa förhållanden bakom oss.
Det är så jobbigt för mig eftersom jag känner så mycket för henne. Senast vi träffades och hade en väldigt mysig "dejt" skickade hon ett SMS efteråt där hon skrev att hon tyckte om att vara med mig och att jag gjorde henne glad. I det här fallet vet jag inte hur jag ska tolka det.
Ska skicka blommor till henne via blomsterbud som hon kommer att få. Jag får se hur hon reagerar på det...
Sist vi träffades och åt middag tillsammans på en väldigt fin restaurang och efter det satt vi i bilen och pratade i några timmar. När jag är hemma hos mighenne känns det som att hon har ingen tid för mig. Hm konstigt ibland. Jag har sagt till henne rakt ut att jag verkligen tycker om henne och att jag bryr mig om henne. Hon blir glad och lite blyg när jag säger det och svarar med att hon är rädd för killar och rädd för att bli sårad pga tidigare erfarenheter. Vi har så otroligt mysigt tillsammans och jag har så svårt att ta i henne. Jag vill så gärna krama om henne hela tiden, men jag låter bli för att inte göra henne besvärad. Jag frågade henne rakt ut sist vi såg hur hon känner för mig. Hon svarade att hon tycker om att vara med mig men att hon inte kan ge mig mer än så. Det känns jobbigt. Jag förstår inte varför hon vill fortsätta att träffa mig. Hade jag varit i hennes situation hade jag styrt av allt ihop om man känner att man inte har några känslor för den andre. Hon har ju massor av vänner enligt henne själv och ett bra jobb med mycket socialt umgänge. Hon har en bra familj och trevlig syskon. Varför behöver hon en vän till?
Hennes dotter fyllde 11 då beställer jag limousine som körde dom i 1 timme, hon va glad men jag då gick bara hem och funderade på vad har jag gjort...
HON KANSKE UTNYTTJA MIN SNÄLLHET, DET VET JAG INTE.
Ringer till mig oavsett tid och vi pratar alltid i några timmar, men bara hon som pratar...
Det jag hela tiden går och hoppas på är att hon till slut ska känna sig redo för något mer och då vill jag finnas tillgänglig för henne. Om vi slutar att ses så förlorar jag allt hopp! Det är verkligen henne jag vill ha! Jag kan inte bara släppa det och träffa någon annan. Jag har dejtat ett par tjejer under tiden hon och jag kännt varandra och ingen av de andra får mig att känna så mycket som hon gör.
TACKSAM FÖR ALLA SVAR
