Kommer ihåg när jag var barn så var det svårt att börja rita på ett helt vitt papper. Det var lika tomt i skallen som på pappret.
Jag började kludda på det för att se vad som kom fram och ofta slutade det med en hyfsat snygg teckning efter lite experimenterande med former och streck.
Jag märkte till slut att det var lättare att hitta på något att rita om det redan fanns något på pappret och utvecklad en slags ritlek. I princip så gjorde jag en massa prickar över hela pappret huller om buller, sedan drog jag streck från prick till prick och använde fantasin för att se vad det blev.
Exempel.
I alla fall, min poäng är att fantasin inte är likadan hos alla. Vissa uppfinner nya uppfinningar och andra förbättrar dem. Vissa målar ett mästerverk ur fantasin, andra målar av det de ser. Så det är väl inget att oroa sig över, om du nu gjorde det.
När jag visat barn ritleken, har både de som var "dåliga" på att rita och de som var "bra" uppskattat den. Så kanske det är något som ni två kunde göra tillsammans?