Varför plugga till psykolog?

Intressant, och du är alltså färdigutbildad psykolog?

Har någon av dina vänner kompletterad med exempelvis kandidat i ekonomi för att kunna jobba med HR?
Har du någon uppfattning om kombinationen civilingenjörs-kandidat och psykologexamen?

Min poäng var hur som helst att psykologstudenter har inte några särskilda grundkunskaper för att kunna läsa om neurologi. Alltså handlar det om neurologi med en psykologisk inriktning, och inte den neurologi som t.ex. en neurolog har kunskaper om.

Biologin i gymnasiet är dock alldeles för ytlig för att lära sig något om neurologi den också (därmed metodiken), men det handlar väl snarare om ett samarbete mellan neurologer och psykologer.

Nu är det ju inte biologin på gymnasiet som utbildar neurologer, som du säger, utan neurologer (som är läkare) läser ju Läkarprogrammet - och det är ju där neurologi lärs ut. Dock et jag inte vad psykologprogrammet lär ut om neurologi egentligen.

Det jag tänkte på när jag skrev inlägget som du svarade på var nog att neurologi ingår inom naturvetenskap, och psykologprogrammet är ju inte en naturvetenskaplig utbildning, vilket läkarprogrammet är.

Hej allesamans!

Jag läste nyligen en av trådarna på heta ämnen, som handlar om varför många pluggar ekonomi, och vill bli ekonomer. Där någonstans såg jag ett inlägg om att det vore intressant att starta ett ämne om varför man egentligen pluggar till socionom. Nu är det inte vad den här tråden kommer att handla om, men jag fick dock en idé.

Sen jag tog studenten (tre år sedan), har jag inte vetat vad det är jag ska göra av mitt liv, journalist, byggare, lärare, vad är mitt rätta kall? något jag samtidigt älskar, får nytta av, och tjänar pengar på? Men under det senaste året har jag äntligen bestämt mig. Jag ska bli en psykolog!

Det tråkiga är dock reaktioner jag möter; "psykolog?? jaaaaha, ska du gå nån kurs eller?" "ahh, det där flumyrket, där är väl bara att skriva ut piller" "vaa? ska du plugga en massa år för att sitta och rita blommor samtidigt som nån berättar om sina problem för dig?" "men guud, du kommer ju ha ett astronomiskt csn-lån!!"

Jag har fått endast negativa reaktioner, och jag kan inte riktigt förstå varför. Jag har till och med mött människor som inte ens har ansett sig att psykologi har med vetenskap att göra. "vadååå, du kan väl aldrig veta hur en människans hjärna fungerar? hur ska du kunna hjälpa någon?"

Min plan är alltså att plugga tre år till beteendevetare, med inriktning inom psykologi (det jag gör för tillfället, alldeles i början av min långa karriär), sen 5 år vidare på Karolinska institutet, psykologsika avdelningen. Och så klart ett par års praktik innan jag är legitermad psykolog. Jag vill inte bli en psykiatrist eller terapeut som endast skriver ut piller mot besvären. Jag vill förstå den mänskliga hjärnan. Är det så mycket konstigare än att vilja förstå hur världen fungerar och vad den bygger på (ekonomi)?

Så frågeställningen följer: tycker ni att dem som pluggar psykologi är bara vanliga flummare som inte har något bättre för sig? tycker ni att jag är dum i huvudet som ska ta csn-lån i 8 år för att till slut jobba med det jag har drömt om? litar ni på att en psykolog kan hjälpa er? gör psykologer ens någon nytta?

Tack för alla svar!

Dawlish.

Det du upplevt som reaktioner för psykologiyrket är okunskap som du möter och okunniga människor som yttrat sig. Du säger att det tråkiga är de reaktioner du möter. Jag begriper inte varför du inte frågar personer inom yrket? Det låter som kommentarer från lågutbildade låginkomsttagare. Du måste skaffa dig råd av personer som verkligen vet vad de talar om.

Nej, plugga inte till beteendevetare. Det blir fel om du vill förstå människors psyke. Beteendevetare försöker ofta kalla sig psykologer men faktum är att inom det mänskliga psyket så finns det bara en tung utbildning och det är att bli psykolog.

Om man kollar såhär: vad vill du arbeta med? En beteendevetare kan inte ställa diagnoser eller ha samtalsterapi som en psykolog.

Det är bara att sitta och vräka ur sig klyschor, försöka att förstå, och i söutändan säga att det är upp till patienten att ta ansvar för allt.

Dvs. Väldigt enkelt att vara psykolog. Är du trevlig är 60% av en bra session fixad.

Har inte helt lysande erfarenheter av vissa psykologer.

Tack för svaret! Ett par år sent ut bara

Jag är beteendevetare numer, och visst kan man förstå en människans psyke som beteendevetare, hitta in på nu. Man läser ju pedagogik, psykologi och socialpsykologi i stor omfång. Jag har nu en kandidatexamen i socialpsykologi. Efter att ha läst 120 hp ren psykologi insåg jag nog att det inte alls var det jag ville syssla med. Och det är glad jag för idag!

Självklart kan jag inte sitta i samtal och ställa diagnoser, däremot jobbar aktivt med att hjälpa människor via konsultationer ändå, och det räcker för mig.

Jojo men gå inte till en psykolog för din problematik då. Stanna hemma?

Tror du att alla människor som är utbildade i 5 år i alla andra branscher är "lysande" personer? Psykopater och idioter finns det i alla branscher. Du har väl haft otur.

Men vad ska du säga åt alla traumatiserade människor där ens mor i krig blivit våldtagen framför ens ögon och ens pappa skjuten i huvudet utanför sitt hus?

Vem tycker du är mest lämpad att samtala och hjälpa dessa människor? Ska en outbildad bidragstagare bli slumpmässigt utplacerad i ett rum där en traumatiserad person behöver hjälp?

Gör dig inte dum, en psykolog - den längsta utbildningen efter läkare, 5 års utbildning gör sig bäst i en sådan situation. Psykologer behövs mer än extremt många andra professioner.

Det är bara att sitta och vräka ur sig klyschor, försöka att förstå, och i söutändan säga att det är upp till patienten att ta ansvar för allt.

Dvs. Väldigt enkelt att vara psykolog. Är du trevlig är 60% av en bra session fixad.

Har inte helt lysande erfarenheter av vissa psykologer.