Citat:
Ursprungligen postat av fysikmotor
Jo, det jag menar. Det som ter sig som slump för oss (en statisk serie av tal t ex) kanske ter sig helt naturlig i en annan syn.
Föreställ dig att hela universum egentligen är inverterad. Allt som vi kallar insida är egentligen utsida, och allt som vi kallar utsida är egentligen insida. Dvs, mitten av din kropp är en utsida, medan din hud bättre förklaras som en insida. Kan det i själva verket vara obestämt vad som är insida eller utsida, och har vi (via evolution) skapat den bilden av insida/utsida som vi har?
Vad säger att insidan på en boll inte är en utsida, och att man rör bollens ytterkant när man är i mitten av bollen? Två bollar som nuddar varandra kanske i själva verket nuddar varandras insidor. Är det egentligen så att ljus reflekteras mellan objekts insidor? Låter väldigt kontraintuitivt, och kanske även BS. Men jag är övertygad om att en hjärna kan få nästan vilket perspektiv som helst (jag lyckades t ex nyss fantisera det som jag skrev om.. så det går) bara hjärnan kopplas på rätt sätt. Evolutionen har valt det perspektiv som vi har idag?
Jo visst skulle det kunna vara så. Jag har dock en matematisk och fysisk syn på det hela i grunden, och tror på fenomenet oändlighet. Därmed tror jag även att precis som att dimensionerna "uppåt", universum and beyond, är oändliga så tror jag att vi kan förminska vårt perspektiv i all oändlighet. Molekyler, atomer, neutroner, kvarkar, strängar osv... Därmed blir det för mig irrelevant om vi ser åt "rätt håll" eller ej. Visst, vi har perspektivet att inåt är inåt och utåt är utåt, och från den vinkeln bygger vi vår logik.
För att beskriva fenomen i "vår värld" med "vårt perspektiv" så fungerar därmed logiken bra. Huruvida det är det enda perspektivet är egentligen därmed ointressant, ur ett "logiskt" perspektiv
Sen kommer man då till slumpen. Som jag försökte beskriva i förra inlägget så blir det en paradox om vi säger att vår matematik och logik tillåter talserier som är slumpmässiga, men samtidigt tillåter att det finns andra system som kan beskriva en algoritm. D.v.s. säger vi att 1+1=2, så får vi förkasta systemet om vi samtidigt erkänner att 1+1 kan vara 3, om man tänker på ett annat sätt. Vet inte hur tydligt mina tankar framgår...

Det jag vill komma fram till att är om vi tycker oss tro att det finns andra synsätt på slump så är det längre inte slump... Därmed måste vi sluta kalla det slump, och börja leta efter de "gömda" algoritmer som finns. Annars kan vi dumpa hela vårt "logiska" system som fysik och matematik bygger på...?
Givetvis har evolutionen drivit oss till hit vi är. Vi kanske kunde utvecklat andra system för att upptäcka andra "logiska" händelser i naturen, istället för de rent mekaniska och tekniska. Djur kan upptäcka naturkatastrofer före oss, vad beror det på? Ett sjätte sinne som vi inte har, trots att vi är såpass mer tekniskt begåvade? Inte så logiskt, men vi ser det som något övernaturligt, baserat på vår egen "logik".
Intressant ämne faktiskt, men jag är tyvärr för okunnig inom filosofi för att komma till några riktiga argument, haha.