2011-04-19, 03:49
#1
Jag undrar vad ni informerade och rationella människor har att lämna för omdöme om mitt nedanstående resonemang.
På vilket sätt ska man se Darwins evolutionsteori(och i förlängningen den neo-Darwinistiska syntesen), d.v.s. om den kvalificerar sig som en vetenskaplig teori enligt Poppers kriterier, att en teori är vetenskaplig om det/den:
1. Skulle kunna finnas en observation som skulle falsifiera den.
2. Kan testas genom observationer och experiment.
3. Gör förutsägelser.
Det första kriteriet tror jag uppfylls; Evolutionsteorin påstår att A. egenskaper(arvsmassa) ärvs av nästa generation och B. förändringar av arvsmassa kan uppkomma i(mellan) nästa generation. C. Organismer lever under ett "tryck", både konkurrens och av "miljön".
Detta ger att man skulle kunna tänka sig en observation t.ex. om en organism INTE ärver sin/sina föräldrars arvsmassa men ändå kunna leva och fortplanta sig, så är teorin falsk.
Det andra kriteriet är lätt att uppfylla, det är främst så den utvecklats men kanske också det epistemologiskt svagaste; En växts blomma har ett smalt och djupt "rör" som leder till nektarn. Ett sätt för en organism att komma åt nektarn skulle kunna vara att ha en lång snabel. En viss art har en lång snabel som den kommer åt nektarn med. Den kanske är ensam om att äta nektar från den blomman. Dessutom kanske det hittas fossil från ett liknande djur men med lite kortare snabel.
Det sista kriteriet är dock lite krångligare. Jag ska försöka ställa upp hur en förutsägelse skulle kunna se ut.
Om en organism får en förändring i en del av arvsmassan(en gen) som styr pigmentbildning i huden, vilket skulle göra den sämre kamouflerad i den miljön den lever i, så skulle den, med en viss sannorlikhet, bli uppäten(om den är ett bytesdjur). Omvänts borde en annan förändring, t.ex. av ett protein som ingår i organismens metabolism, till en känd(biokemiskt) effektivare version än hos arten i allmänhet leda till att den klarar sig med mindre föda vilken ger den en större överlevnadschans. Ett enkelt fall kan också vara vissa förändringar skulle leda till att den dör tidigt, eller inte ens utvecklas som foster.
Ett av "problemen" med det tredje kriteriet är att förutsägelserna(de jag kan komma på) ges som sannolikheter, vilka i sig är svåra att kvantifiera. Jag antar att de flesta skulle säga att dessa inte är desamma som de inom kvantfysiken, även om de förstås beror på dem på någon nivå. Är detta ett problem?
Att jag kommit att tänka på detta har mycket att göra med min upptäckt av hur "andlighet" är något som verkar växa, i alla fall i min sociala närhet, och att ointresset, oförståelsen och fientligheten till vetenskap ökar i samhället. Detta är mitt personliga intryck, mitt anektotiska bevis
, och är inte något jag har belägg att visa upp för men jag gissar att jag inte är ensam om att ha detta intryck och nån som läser detta kanske till och med har empiriska bevis på en sådan förskjutning av opinionen. Detta är anledningen till ett intensifierat intresse från min sida, men inte den specifika anledningen till att jag tar upp denna fråga. Det är helt enkelt för att jag tycker att det är en intressant fråga som jag inte själv kan svara på.
Jag tilägga att jag inte har någon högre filosofisk eller vetenskaplig utbildning än gymnasienivå så peka gärna ut logiska fallasier eller vetenskapliga faktafel som jag kan gjort mig skyldig till.
För att knyta ihop säcken så vill jag säga att det jag vill veta, eller att det ska diskuteras om, är hurvida man bör se evolutionsteorin som en vetenskaplig teori enligt Poppers kriterier för en sådan eller hurvida det är den bästa definitionen av en sådan. Hur förhåller sig t.ex. de logiska positivisternas verifikationsprincip till den moderna vetenskapsfilosofin?
På vilket sätt ska man se Darwins evolutionsteori(och i förlängningen den neo-Darwinistiska syntesen), d.v.s. om den kvalificerar sig som en vetenskaplig teori enligt Poppers kriterier, att en teori är vetenskaplig om det/den:
1. Skulle kunna finnas en observation som skulle falsifiera den.
2. Kan testas genom observationer och experiment.
3. Gör förutsägelser.
Det första kriteriet tror jag uppfylls; Evolutionsteorin påstår att A. egenskaper(arvsmassa) ärvs av nästa generation och B. förändringar av arvsmassa kan uppkomma i(mellan) nästa generation. C. Organismer lever under ett "tryck", både konkurrens och av "miljön".
Detta ger att man skulle kunna tänka sig en observation t.ex. om en organism INTE ärver sin/sina föräldrars arvsmassa men ändå kunna leva och fortplanta sig, så är teorin falsk.
Det andra kriteriet är lätt att uppfylla, det är främst så den utvecklats men kanske också det epistemologiskt svagaste; En växts blomma har ett smalt och djupt "rör" som leder till nektarn. Ett sätt för en organism att komma åt nektarn skulle kunna vara att ha en lång snabel. En viss art har en lång snabel som den kommer åt nektarn med. Den kanske är ensam om att äta nektar från den blomman. Dessutom kanske det hittas fossil från ett liknande djur men med lite kortare snabel.
Det sista kriteriet är dock lite krångligare. Jag ska försöka ställa upp hur en förutsägelse skulle kunna se ut.
Om en organism får en förändring i en del av arvsmassan(en gen) som styr pigmentbildning i huden, vilket skulle göra den sämre kamouflerad i den miljön den lever i, så skulle den, med en viss sannorlikhet, bli uppäten(om den är ett bytesdjur). Omvänts borde en annan förändring, t.ex. av ett protein som ingår i organismens metabolism, till en känd(biokemiskt) effektivare version än hos arten i allmänhet leda till att den klarar sig med mindre föda vilken ger den en större överlevnadschans. Ett enkelt fall kan också vara vissa förändringar skulle leda till att den dör tidigt, eller inte ens utvecklas som foster.
Ett av "problemen" med det tredje kriteriet är att förutsägelserna(de jag kan komma på) ges som sannolikheter, vilka i sig är svåra att kvantifiera. Jag antar att de flesta skulle säga att dessa inte är desamma som de inom kvantfysiken, även om de förstås beror på dem på någon nivå. Är detta ett problem?
Att jag kommit att tänka på detta har mycket att göra med min upptäckt av hur "andlighet" är något som verkar växa, i alla fall i min sociala närhet, och att ointresset, oförståelsen och fientligheten till vetenskap ökar i samhället. Detta är mitt personliga intryck, mitt anektotiska bevis
, och är inte något jag har belägg att visa upp för men jag gissar att jag inte är ensam om att ha detta intryck och nån som läser detta kanske till och med har empiriska bevis på en sådan förskjutning av opinionen. Detta är anledningen till ett intensifierat intresse från min sida, men inte den specifika anledningen till att jag tar upp denna fråga. Det är helt enkelt för att jag tycker att det är en intressant fråga som jag inte själv kan svara på.Jag tilägga att jag inte har någon högre filosofisk eller vetenskaplig utbildning än gymnasienivå så peka gärna ut logiska fallasier eller vetenskapliga faktafel som jag kan gjort mig skyldig till.
För att knyta ihop säcken så vill jag säga att det jag vill veta, eller att det ska diskuteras om, är hurvida man bör se evolutionsteorin som en vetenskaplig teori enligt Poppers kriterier för en sådan eller hurvida det är den bästa definitionen av en sådan. Hur förhåller sig t.ex. de logiska positivisternas verifikationsprincip till den moderna vetenskapsfilosofin?
__________________
Senast redigerad av ObscureScience 2011-04-19 kl. 03:58.
Senast redigerad av ObscureScience 2011-04-19 kl. 03:58.