Skvaller om Elsa Billgren aka Lilla Fröken Proppmätt

Men säger hon inte och skriver att pasta är till barnen och vuxna äter ugnsbakade rotfrukter?

Elsa skriver att hon beställde in allt på frukostmenyn…. Undra hur mycket som gick till spillo.
Har ni förresten sett hur mycket matbilder som florerar i bloggen den sista tiden?

Hm..hennes ben i slutet av dagens blogginlägg, ser ut som hon smetat in dom i nån sorts mörk lera? mystiskt.

Det är väl inte så svårt att räkna ut, spel för gallerierna & ett dåligt sätt att vifta bort ätstörnings misstankar. Större glipor i midjan & mer bullar,mackor & pasta!!Kom igen 🫥

Klart jag förstår detta, tycker hon dumförklarar sina läsare. Tror hon verkligen man går på det?

Eller hur🫣Hon lurar bara sig själv!

Sjukt trött på hennes version av ”franskt mode” tror hon verkligen att alla går runt i randigt, kjol och korgväska? Tycker snarare det är en karikatyr….

Ja,som en parodi...Bara en basker och en baguette under armen som fattas!

Hur fan kan man vara gäst i någons hem, någons privata sfär, och gå runt och fotografera för att mot betalning publicera bilderna online? Eller lägga upp andras fotografier eller recept och återigen ta betalt för det? Den här "yrkeskåren" är nästan helt och hållet parasitisk.

Har bläddrat en del i deras kokbok. Recepten verkar absolut trevliga, goda och lätta att göra men den har ju framställts som en familjekokbok med alla favoriter från barndomen. Det enda släktrecept jag upptäckt är ”Omas svartvinbärskakor”. Resten verkar vara syskonens egna nutida favoriter samt i stil med ”mamma serverade linssoppa när vi var små, så här gör vi linssoppa nu för tiden”.
Det roliga med familjerecept är ju alla de ärvda, älskade, förfinade recept med höjdpunkter, ofta antecknade och ändrade i marginalen och nedrafsade här och där, inte det faktum att någon serverade en viss maträtt men vi själva har gjort om den helt, var så god för ett annat recept på kyckling.
Fattar, det fanns säkert inga såna recept varken från Ernst eller Helene men då kanske det inte ska framställas som det eller som en ”moderns kokboksklassiker” (alltså wtf…).
”Syskonen Billgrens vardagsfavoriter” hade väl också fungerat?
Dessutom är det på tok för många ickerelevanta bilder - det ska inte vara 12 sidor mellan två recept och helsidsbilder på bebisar har inget i kokböcker att göra. (Och ja, det här är underförstått mina åsikter och inte en gallupundersökning eller objektiv fakta.) Tycker det är något smått narcissistiskt att bildmässigt inte fokusera på mat och matlagning utan på bilder av familjemedlemmar.
Två små gamla foton av familjen ges två helsidors utrymme. Det är på tok för många sidor som består av bilder på familjen. 68 recept och 22 icke-relevanta bilder på familjen. Dvs inte bilder där de poserar med mat eller vid bord (räknar man de bilderna också så är det betydligt fler). Utöver det en hel del bilder på sanddyner och liknande.
Det är uppenbart att ”lifestyle”, yta och ”storytelling” trumfar ”vi har en massa bra recept från vår och våra föräldrars uppväxt som vi gärna vill dela med oss av”.
Dessutom slarvfel som ”chokladkaka med hasselnötsfrosting”. Hasselnötterna är i chokladkakan och inte i glasyren. Men likväl - jag undrar om den som skrivit texten slarvat med receptet och glömt bort att det skulle vara hasselnötter i glasyren också eller har så dålig koll på receptet att den faktiskt inte vet att det inte är en hasselnötsfrosting utan en hasselmötskaka med chokladglasyr? Ger mig iaf inte mer förtroende för denna ”kokboksklassiker” med ”familjerecepet” och sen massa prat om Ernst, Helene och allas historik som uppenbart - givet att recepten inte kommer från dem - inte har med något med saken att göra.
Det är Elsas och Sigges recept (i fallet Elsa uppenbart influerat av många andra, som Siri och Aminas man Alex, om man läst bloggen) med det vi känner igen från bloggen. (Smoothie bowls och granola…) (Och sen fick tydligen mormor bidra med ett mördegskaksrecept.)
Orkar heller inte höra mer tjat om att vara mellanbarn (really, tom i en kokbok!?), livmoderhalscancer (ja, det var fruktansvärt, förstår att det fortfarande kan ge ångest och tur att hon blev botad, men det är en KOKBOK, det finns liksom inga rimligheter), hur underbar Anna med fullständigt efternamn (varför ska någon bry sig om vad Sigges fru hette som ogift?) är (jag håller med, jag tycker också det, men åter igen - en kokbok!).
Dessutom är recepten indelade i olika ställen - typ Gotland och Banyuls-sur-Mer (of course), vilket gör att huvudrätter, efterrätter och brödrecept blandas hej vilt genom boken.
Till yttermera visso… bindningen blus papperskvalitet gör att den är svårbläddrad och ännu svårare att öppna ordentlig.
Kommer att provlaga mig igenom boken och riva ut de sidor vars recept jag uppskattar och övriga väldigt många sidor (som sagt var, 68 recept på över 200 sidor) hamnar i pappersåtervinningen.
Vill också påpeka att jag alltså tycker att recepten låter trevliga. Jag har också köpt boken. Jag är alltså inte emot själva kokboksdelen. Det är det övriga jag inte riktigt pallar.

Edit: oj, jävlar vad långt inlägget blev

Jag är förvånad med den här boken att Elsa inte tröttnat på att skriva om sig själv! Hon har ju dessutom antytt någon gång att hon tycker det är skönt att inte själv vara subjekt. Tror det var i sammanhang med Sundborn-boken hon utryckte detta.

Det går bra nu, 2 exemplar på Myrorna Fridhemsplan, dessutom signerade. Skummade & skulle aldrig köpa då jag ser Elsa som en falsk kuliss i det mesta hon försöker inbilla sin ickekritiska hejarklack på bloggen. Som sagt, alla oändliga foton o texter som inte är kokbok!!