Skvaller om Elsa Billgren aka Lilla Fröken Proppmätt

Idag skriver Elsa att det inre går att vara annat än lycklig i huset på Gotland. Men varje år så talar hon ju om detta med ”sommarbrytet” i juni, där hon mår så dåligt. Eller om det är ”junibrytet” hon kallar det, minns inte riktigt. Både i blogg, podd och i sin bok har hon gjort en stor sak av detta ”bryt”, och hon återkommer till ”brytet” år efter år. Hur går det ihop med dagens påstående att det inte går att vara annat än lycklig i Gotlandshuset? Det hela framstår som paradoxalt. Kanske detta med ”brytet” är något hon lagt sig till med för att framstå som ”djup” och ”känslosam” och därför också mer ”relaterbar” vilket ligger i tiden för sociala medier-personligheter. Och i det finns ju även ekonomisk vinst. Jag funderar på om ”brytet” är en del av en dramaturgi hon byggt. Att skriva svamligt om känslor är ju generellt lite av hennes sätt att framstå som ”djup”.
Eller kan dagens påstående att man inte kan vara annat än lycklig i huset på Gotland vara en sådan där typisk Elsa-överdrift som är så vanlig?

Hon verkar ju ha grova problem med att reglera sina känslor så det är väl så hon känner just nu.

Med tanke på hur inkonsekvent hon verkar i det mesta så är det ju inte så konstigt. Eller så har det aldrig funnits nått ”junibryt” och då är det ju skämmigt rentav. Ingen aning men hennes åsikter och mående är ju minst sagt fluktuerande så gissar på nått sånt. I juni ksk det blir annat ljud i trumpeten.

Det blir säkert något antiklimax, kanske i stil med Mello-samarbetet

Ja, och då kan man skriva kommentarer för man påminner om dagens inlägg. Kommentarer som sannolikt inte godkänns eller besvaras med vaga svar och ”kram”

Idag skriver Elsa att det inre går att vara annat än lycklig i huset på Gotland. Men varje år så talar hon ju om detta med ”sommarbrytet” i juni, där hon mår så dåligt. Eller om det är ”junibrytet” hon kallar det, minns inte riktigt. Både i blogg, podd och i sin bok har hon gjort en stor sak av detta ”bryt”, och hon återkommer till ”brytet” år efter år. Hur går det ihop med dagens påstående att det inte går att vara annat än lycklig i Gotlandshuset? Det hela framstår som paradoxalt. Kanske detta med ”brytet” är något hon lagt sig till med för att framstå som ”djup” och ”känslosam” och därför också mer ”relaterbar” vilket ligger i tiden för sociala medier-personligheter. Och i det finns ju även ekonomisk vinst. Jag funderar på om ”brytet” är en del av en dramaturgi hon byggt. Att skriva svamligt om känslor är ju generellt lite av hennes sätt att framstå som ”djup”.
Eller kan dagens påstående att man inte kan vara annat än lycklig i huset på Gotland vara en sådan där typisk Elsa-överdrift som är så vanlig?

Jag tänkte också på det, hur ska hon ha det egentligen?

En annan grej jag störde mig på är att hennes filosoferande kring varför hon mår sååå bra på Gotland bara är en uppräkning av generiska grejer folk tenderar att må bra av, som bra balans mellan jobb och fritid, att röra på sig, vara utomhus, låg stressnivå, miljöombyte, trädgårdsarbete, att varva ned med bra serie. Det är inte rocket science eller något som kräver någon djupare analys. Att hon dessutom skriver detta precis när Sofia Wood skrivit om att hon mår sååå bra av att få röja
i trädgården på sitt lantställe är nästan skrattretande. De skriver samma saker, ser likadana ut, och verkar båda två tro att de har gjort en revolutionerande upptäckt i att livet utanför stan är värt något, och att de måste koppla det starkt till sina egna personer.

Ja. Jag får nästan känslan att Elsa inte ens skrivit så om inte Sofia varit först med det. Elsa verkar närmast besatt av Sofia.

Ja undrar hur Elsa hade varit idag om hon aldrig hade träffat Sofia.

Jag tror hon hade varit mer som ”gamla Elsa”, eller så hade hon haft någon annan vän att kopiera. Hon verkar rätt jag-svag så jag tror hon alltid haft ”förebilder” att härma. Man får inte glömma att under sin mest färgglada ”pinup”-period så hade hon en bästis (Louise) som hade exakt den stilen Elsa hade.

Håller med, men tycker ändå att hennes besatthet av SW är något annat än hur hon har varit innan. Jag är i princip övertygad om att hon är kär i henne. Men det kanske bara är en del av estetiken? Typ att det är så "härligt" och feminint att lägga upp bilder där de håller hand på en äng och att det är så bohemt att blogga om polyamorösa biförhållanden. Märkligt är det i alla fall, besattheten alltså. Hade verkligen unnat Elsa att vara kär i Sofia om hon nu faktiskt är det, blir besviken om det bara handlar om att hon är jagsvag...

Har Elsa skrivit om att vara poly?