Varför agerar vi som vi gör?

Kan man påstå att allt som formar oss som individer och gör att vi agerar på ett särskilt sätt är gener och miljö?
I sådana fall så har inte människan ett fritt val eftersom att våra val styrs av gener och miljö vilket är saker som vi inte avgör själva.
Om det är så att allt styrs av gener och miljö så borde väl inte mord i självförsvar vara lägre straff på än planerat mord. Jag menar bara för att majoriteten har lättare att förstå varför en människa mördar i självförsvar så gör det inte handlingen mer rätt än om ett mord är planerat. Mördaren som planerar sitt mord i detalj har vissa gener blandat med att hon hamnat i en särskild miljö som gjort att hon mördat en annan människa.
Om vi går ner och rotar bland hennes gener och hennes erfarenheter kanske vi kan skapa oss samma förståelse för varför hon mördade som vi har för den som mördade i självförsvar.

Jag vill inte göra dig besviken men jag tror inte någon riktigt vet.

Jag hoppas att det är fri vilja. Andra tror på saker. Några rackare påstår sig vara väldigt säkra men dom ska man ta med en nypa salt.

Låt mig berätta en hemlighet. Tonårsrebellen på MTV, du, jag och alla andra är endast förvirrade slavar under våra gener och föregående händelser. Rättvisa och moral är falskt pseudohyckleri utan att vi ens förstår det.

Det är väl det som är syftet med filosofi, hade det funnits svar så hade man heller inte kunnat "filosofera" om frågor...

OnT.

Själv tror jag att vi styrs till 90% av vår omgivning. Orkar inte gå in på varför -.-

Nej. Människor styr 90% sig själva, resten är genetik, omgivning och liknande. Att vi skulle vara slavar för omgivningen och naturkrafter är något som människor har hittat på för att komma undan Gud's vrede, så att ingen skulle vara ansvariga för något.

Intressant, är det någon del i ditt inlägg du inte gissat fram?

Jag slarvade.. läste inte igenom allting.

Gener kanske ger oss en del av vårt temperament och anlag. Kroppsbyggnader och sånt. Visst kan temperamentet ha mycket att göra för hur vi kommer att agera, tillsammans med hur vi tänker.
Men miljön har sitt det med, vad vi har lärt oss när vi växt upp. Vänner osv osv
Kulturen vi kommer ifrån, de sociala normerna som finns runt oss.

Men när det väl kommer till kritan så verkar det som att en utlösande faktor är situationen man befinner sig i.

Till stor del väljer vi hur vi ska agera, på sätt och vis väljer vi alltid det. Antingen väljer vi medvetet eller så väljer vi att låtsas att vi inte har eget ansvar. Men att aktivt välja hur man ska agera är kanske inte så lätt, eftersom man tar på sig fullt ansvar för sig själv. Och i vissa situationer kan det verka vara helt omöjligt, framförallt när det kommer till situationer då man tar någon annans liv. Vad förde människan dit?

Så jag röstar på kognition och situation mer än arv o miljö.

Val gör vi ju hela tiden, vi får alternativen A, B, C, D och E uppslängda framför nyllet och måste sen plocka ett av dem, men HUR vi gör det valet anser jag vara ett resultat av en helt och hållet logisk process styrd av orsak och verkan (genom tidigare erfarenheter m.m) så jag anser faktiskt att vi helt klart inte har någon egentligen vilja. Visst är det vi själva som gör valen, men jag tror så att säga inte att vi har någon som helst möjlighet att "påverka vad vi väljer", kanske man kan säga

Om jag i exemplet ovan skulle ha valt D så kan man ju tycka att det bara var ett godtyckligt val jag "slumpade" fram, men jag anser att det inte finns någon egentlig slumpfaktor överhuvudtaget så i själva verket valde jag precis det min genetiska/sociala/osv programmering fick mig att välja - och hade aldrig kunnat valt något annat än hur jag valde.

Däremot är ju det här jävligt komplexa och invecklade processer i hjärnan som är omöjliga att hela tiden överblicka i detalj så självklart lever vi ju som att vi har fri vilja, för det finns inte riktigt något annat alternativ.

Och när det gäller mord i självförsvar så är det ju väldigt svårt att avgöra om någon dödade avsiktligt eller om det bara hände som ett resultat av att angriparen föll illa när man försvarade sig. Många dör i samband med fysiska konflikter utan att det var meningen att det skulle hända så att likställa det med ett planerat avsiktligt mord ser jag inte riktigt varför man skulle vilja göra oavsett om vi har en fri vilja eller ej, det känns lite som ett sidospår

Så jag röstar på kognition och situation mer än arv o miljö.[/quote]

Ja, men situationen är miljön (omständigheterna) och vår kognition är väl formad av arv och miljö? Om inte, vad har annars format det?

Den intressanta frågan är hur moral och straff ska utdömas om determinismen är sann. Kan den som inte på något sätt kunnat agera annorlunda dömas till straffansvar?

Även att vi straffar den som vi anser gör fel är determinerat och det kommer samhället att göra. En determinist skulle vilja ändra orsakskedjorna framgent, vilket skulle få till följd att det låg mer fokus på att förhindra brott framgent. Att vi murar in psykopater som mördar beror inte på att vi vill straffa dem, för de kunde inte gjort annorlunda, däremot vill vi framgent att den personen inte begår fler brott. Risken för att den som "råkar" döda någon ska göra det igen kanske är lägre. Dessutom skulle orsakskedjorna ändras ifall det inte var något straff på mord exempelvis. Hells Angels skulle kunna utöka sin verksamhet och börja sälja till paketpris: "Köp tio indrivningar, där krossande av knäskålar ingår så kastar vi med ett mord om du beställer i dag". Man kan tänka sig att antalet mord då skulle öka.

Jag ser i regel också på det här precis som du beskriver, utifrån principen att när vår personlighet väl är formad så är det nästintill (dvs inte helt omöjligt, men nära på) hopplöst att försöka ändra på den igen. Därför anser jag att man inte kan lita på att vården bara ska kunna vända på steken och få en naturligt renodlad varg att bli from som ett lamm bara genom att prata lite förtroeligt med den och hålla den i handen. Vargen förblir en varg även om den kanske lär sig att temporärt uppvisa det förväntade beteendet som kommer att friskförklara den.

Med det som grund anser jag att straffpåföljder egentligen inte ska dömas som ett straff för ett val individen gjorde utan snarare bara som en kännbar konsekvens som kan verka som motivation för att undvika att upprepa beteendet. Och sen har vi ju riktigt farliga människor som får långa fängelsestraff och där anser jag att straffet är en bra grej just för att det håller dem utanför samhället på en plats där de inte kan gå runt och skada folk och/eller egendom/etc.

Jag tycker alltså som determinist att straff fortfarande är en nödvändig del av samhället som en påföljd av att bryta mot dess lagar, men inte som en "fy skäms"-smäll på fingrarna utan bara som en motiverande faktor som kan vävas in i personens framtida beslutsprocesser, alternativt isolering där så är nödvändigt.

Jag är egentligen av princip för dödsstraff också på de allra mest inavlade yxmördarna just för att det känns som en mer hållbar lösning att bara städa undan dem än att gå in och försöka omprogrammera en personlighet som blivit till under en lång serie mycket invecklade livserfarenheter. Däremot skulle jag alltid ändå rösta mot införandet av dödsstraff i vilket samhälle som helst enbart på grunden att det alltid finns någon liten chans att oskyldiga blir dömda, och efter ett felaktigt utdelat dödsstraff finns ju ingen chans till kompensation efteråt när missen uppdagats såsom det till någon liten grad åtminstone gör vid felaktiga långa fängelsestraff.

Kolla in Zeitgeist - Moving Forward.
Mycket intressant.