Hur dricker ni ert kaffe?

Ja, just det, hur dricker ni ert kaffe?

Själv så dricker jag snabbkaffe, utan mjölk och utan socker, vattnet ska ha kokat innan jag häller upp det.


Jag har sökt - utan resultat.

Bryggkaffe. Svart som synden. Inget socker. jag hade socker i kaffet förut men när jag jobbade på ett gruppboende så fanns det bara strösocker och jag slutade använda det när jag säg en boende som brukar gräva i stjärten och dyka upp med bajs på fingrarna stå och äta ur sockerskålen med nyss nämnda fingrar.

Zoega. Pressokanna. Socker.

Dricker inte kaffe så ofta nuförtiden, var en hel del tidigare, magen pallade inte med, så jag kände mig tvingad att lägga ner det rutinmässiga kaffedrickandet på dagarna. Gått över till te mer...

Nåväl, när jag väl dricker kaffe, så ska det helst vara starkt, och blandas med varm mjölk.

Zoega i bodumbryggare, starkt som attan!

Nymalda italienska espresso bönor med lite mjölk.

Dricker mitt kaffe utan tillsatser.

Mitt vanliga kaffe bruk inskränker sig till två koppar till frukost, en kopp på förmiddagen, en på lunchen och en eftermiddagen.
Men om jag ska klassifiera kaffet, så har jag precis upptäckt något nytt.
Min faster skickade mig några paket av en finsk rostning.
Tror det hette något i stil med "Guldkaffe"
Hemma kör jag bara med en enkel perculator, inget krångel.
Men om jag fikar ute så tar jag gärna en cappucino.
Dricker alltid mitt kaffe med socker och en skvätt mjölk/kaffegrädde.
Mina kaffevanor grundades i tidig ålder.
Som alla normala barn så fick jag lite kaffe i nappflaskan, och sen var jag torsk.

Samma metod, vattenkokaren får göra tjänst, och inga tillsatser. Tar dock med förtjusning en GB Sandwich som komplement, mmm...

Ibland omväxlat till en Cappuccino, och vid större sällskap drar jag igång perculatorn med bryggkaffe.

Svart, och så starkt att man får klippa av strålen med sax när man häller upp.
Tolv koppar om dagen.

Ja - jag bajsar blod.

Gillar inte starkt kaffe, brygger det en smula svagt och dricker det med på tok för mycket socker. Som ett barn alltså.

Om te: När jag var på Irland och vi fikade behandlade jag den drycken likadant dvs med ingen mjölk men med mycket socker. Irländarna, som drack det tvärtom, betraktade mig som en tämligen obildbar vilde.

En till anekdot: En kamrat till mig envisades med att alltid bjuda på cappuccino. Jag köpte därför det han saknade, en ordinär kaffebryggare, i födelsedagspresent åt honom, inkluderande ett litet rim om att jag såg fram emot att få slippa det där jävla bög-cappuccinot nästa gång jag besökte honom.

Bryggkaffe, det är bekvämast, men har inget emot kokkaffe.. Dricker automatkaffe i skolan, det går om man måste..
Dricker det svart och inte hett, utan mer halvljummet.