Citat:
Ursprungligen postat av felslut
Inom filosofin kan jag främst härleda den gyllene regeln och universalitetsprincipen till Immanuel Kants kategoriska imperativ.
"Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir till allmän lag
Även utilitaristerna är relevanta. "Största möjliga lycka för största möjliga antal" Jeremy Bentham gav ett egoistiskt argument till varför man skall handla alturistiskt; därför att, precis som det står i texten, det man gör vänder tillbaka på en själv.
Aha. Kant - det borde jag väl begripit. Men Bentham hade jag aldrig gissat. Jag tycker det är konstigt att utilitarister dyker upp i det här sammanhanget. Jag tänker mig liksom att man med universalitetsprincipen ska härleda de mänskliga rättigheterna.
Låt mig testa- Den allmänna universalitetsprincipen omfattar:
a- generalitet 1: Likartade situationer bör behandlas på samma sätt. Om det inte finns någon moraliskt relevant skillnad mellan situationerna så bör de bedömas likadant. Detaljfrågor härleds ur generella principer.
b- generalitet 2: Principen får ej behandla, gynna eller missgynna en särskild person eller grupp.
c- särskilda universalitetsprincipen: Principen måste gälla alla och alltid.
(Jag antar att jag hittade den här idén hos Rawls.)
Sedan tänker jag mig ett par axiom, (eller vad det kallas).
Frihetsaxiomet: Med frihet menar jag att ett medvetande inte enbart styrs av instinkt, miljö och nödvändighet, utan att han eller hon har en möjlighet att välja. Dvs. att inte med nödvändighet alltid handla på ett sätt som gynnar eget intresse, utan att man faktiskt har en möjlighet att vilja välja något annat - att göra ett oegennyttigt val. (Som t.ex. kan vara aktuellt om individen är utrustad med ett samvete.)
I ett samhälle bestående av flera olika individer med fria viljor korresponderar begreppet frihet med begreppet tolerans - dvs en persons frihet är beroende av att andra individer tolererar hans frihet.
Förnuftsförutsättningen: för att kunna utnyttja och omfattas av moralbud måste du ha förnuft nog att förstå sådana begrepp som rättighet, skyldighet, frihet, tolerans.
Om de här förutsättningarna godtas, måste väl resultatet bli en "integritetsprincip", säg: Om vi ska kunna tillämpa vår frihet, så måste vi också respektera andra individers frihet, och vice versa.
Varpå följer rättighetsprincipen: För att kunna hävda din frihet, kan du uttrycka det som att du har en rättighet att handla och leva för din egen skull. Rättigheter korresponderar med skyldigheter på samma sätt som frihet med tolerans.
Både frihet och förnuft är begrepp som inte kan graderas eller multipliceras. Endera har man dem eller inte... Varpå likavärdesprincipen följer. Att vi människor även räknar in människor som av olika anledningar inte uppfyller förnuftskriteriet antar jag att vi får betrakta som en överenskommelse vi gjort. Det är inget universalitetsprincipen tvingat oss till.
Så har jag tänkt. Är det så här man gör? Har jag resonerat tokigt någonstans? Svårt att tro att utilitaristerna skulle ha reonerat i de här banorna.