[överklaga/överpröva avslagsbeslut om sekretessmarkering?]

Hur går man vidare när man fått avslag på en begäran om sekretessmarkering i folkbokföringsregistret?

I korthet: jag var god man för en person som trasslade till det för både sig själv och mig.
Skatteverkets sekretessavd.bollade först runt ärendet i ett år mellan olika handläggare, Keso Ceesay, Klas Nilsson,Caroline Da Costa..osv.
8 läkarintyg,1 rättsläkarintyg och 9 polisanmälda attentat,överfall mm. viftas bort.
Man har f.ö. samma fiffiga system som Försäkringskassan med sina "förtroendeläkare": dvs: sjuka personer friskförklaras utan att "förtroendeläkaren" vare sig undersöker eller ens träffar patienten..

Skatteverkets sekretessavd. har en "förtoendepolis" Olle Pålsson som
avfärdar alla hotbilder.Naturligtvis utan att träffa eller ens tala med mig.
På avslaget står att det ej kan överklagas.

Det är alltså omöjligt att få det prövat i Förvaltningsrätten.
Har redan påtalat problemet för Generaldirektören,samtliga politiska partiers företrädare,m.fl. men ingen tycks ha någon lösning.
De beslutande vägrar träffa mig för samtal : " vi beviljar inte audienser" fick jag höra.

JO-anmälan är bara larv och leder aldrig någonstans.
Advokater och säkerhetskonultfirmor har konsulterats men kom faktiskt ingenstans i och med att handläggaren själv avgör vad som är hotbild.Jag vill inte gå vidare där eftersom det är ganska dyrt .

Vet någon på FB om det finns ytterligare möjligheter ?
Kan man ta det till Tingsrätten för tjänstefel ?
EU-Domstolen ?
Eller bara vänta på att någon galning dödar/skadar mig :.

Vad är motiveringen till att du inte får överklaga beslutet? Har du inte fått en motivering så kan du begära det.

Skälet till att beslutet inte får överklagas är det enklast tänkbara: det är inte överklagbart. Se RÅ 2005 ref. 12:
https://lagen.nu/dom/ra/2005:12

Rent formellt görs alltså en sekretessprövning varje gång en uppgift begärs ut, och endast den som begär ut informationen kan överklaga sekretessprövningen?

Har den som omfattas av sekretessen verkligen inget annat verktyg än en eventuell JO-anmälan vid en felaktig hantering av dennes uppgifter?

Ja, en sekretessmarkering innebär inte att tryckfrihetsförordningens och offentlighets- och sekretesslagens (2009:400) regler om utlämnande av allmänna handlingar upphör att gälla.
Tja, det finns ju t.ex. JK-anmälan och polisanmälan att ta till för den som så önskar...

Som Blixt Gordon skrev, det är inte överklagbart. Skälet är att en sekretessmarkering anses sakna rättslig verkan. En markering är bara en indikation på att personalen bör sekretesspröva ärendet noga innan handlingar lämnas ut. I praktiken får det dock stora konsekvenser för ett utlämnande.

Den som anser ett beslut om sekretessmarkering vara felaktig kan själv, eller ifall sekretess inte kommer anses gälla gentemot den enskilde, be en förtrogen, begära ut uppgifterna och därigenom, genom en anmälan till tidigare nämnda myndigheter, eventuellt få till en prövning avseende uppgifternas sekretessvärde, för att på så sätt kringgå gällande praxis att inte ompröva en myndighets beslut avseende sekretessmarkering?

Jag förstår att beslutet angående en sekretessmarkering inte kommer prövas i sak av någon annan myndighet, men menar att den myndighet som har till uppgift att ta detta beslut kommer att ompröva sitt eget beslut om prövningen faller till den enskildes fördel.

Kan man som Svensk söka politisk asyl i något land utanför EU, med hänvisning till "förföljelse" från Svenska myndigheter ?

Skulle det bli någon reaktion i Sverige eller skulle det förbigås med tystnad ?

Det är väl snarare så att du blir förföljd av den du var god man åt, om jag förstår dig rätt? för du vill ha dina uppgifter markerade?

Du kan alltid försöka, men du kommer inte bli framgångsrik, sverige anses inte som ett sådant land.

om du:
(utdrag ur utlänningslagen 4 kap 1 §)
1 § Med flykting avses i denna lag en utlänning som
– befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och
– inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd.
Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda.
[..]

Kan du få uppehållstillstånd enligt svensk lag (5 kap 1 § samma lag).

Utlänsk lag, precis som svensk lag följer definitionen i "convention relating to the status of refugees, signed at Geneva, on 28 july 1951" och bör därför vara snarlik.

Det är dock ej så värst troligt att något annat land tror på att du verkligen är förföljd i Sverige.

Sekretess för folkbokföringsuppgifter gäller inte i förhållande till den enskilde själv. I förhållande till övriga personer gäller sekretess bara om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Om uppgifter ur folkbokföringen begärs ut av någon förtrogen har jag svårt att se sekretess skulle råda, så ha inte några högra förhoppningar om att ett utlämnande till den förtrogne skulle klandras ur ett sekretessperspektiv.

Uppgifter om dig är, i dessa sammanhang, aldrig sekretessbelagda om du själv begär ut dem men det hindrar inte dig från att själv provocera fram en prövning ändå. Det går ju som bekant att begära ut uppgifterna anonymt och i så fall så vet ju inte myndigheten att det är du själv som frågar och därmed så görs sekretessprövningen på samma sätt som för vem som helst annars.

En annan sak som ofta missuppfattas, lite olyckligt, är formuleringarna myndigheterna använder sig av. "Beslutet kan inte överklagas" är det inte ovanligt att det står och om man inte tänker efter så låter det ganska definitivt.
Det många missar är att dessa beslut är ett beslut om en _ansökan_ om någonting, ett avslag på en ansökan kan i allmänhet aldrig överklagas eftersom det egentligen då inte finns någonting att överklaga. Är man inte nöjd med beslutet så ska man i stället lämna in en ny, förhoppningsvis reviderad och kompletterad, ansökan för att på så sätt få till ett helt nytt beslut. Man kan, i teorin, ansöka om att få en sekretessmarkering i sina uppgifter hur många gånger som helst. (I praktiken så sänker man sig själv efter ett tag när man börjar upplevas som en rättshaverist så man ska inte överdriva)

Att få myndigheter att införa sekretessmarkeringar ÄR och ska vara svårt, skulle det vara lätt så skulle hela sysemet kring offentlighetsprincipen falla samman. Det allmännas rättigheter väger helt enkelt tyngre än den enskilde här och tyvärr händer det då att enskilda kan drabbas negativt. Att någonting är svårt är dock inte samma sak som att det är omöjligt men det kan kräva en ansträngning som den enskilde upplever som oproportionerlig.